Transpersonell psykologi är en riktning som integrerar andliga och transcendenta aspekter av det mänskliga medvetandet.
Kersti Wistrand skriver här om en riktning inom humanistisk psykologi som kom att utvecklas i opposition till den fragmenterade synen på medvetande som andra riktningar representerade. (Admin 2)
Synen på medvetandet förändras
TEXT: Kersti Wistrand
Under 60-talet började den västerländska synen på medvetandet förändras, dels genom andra kulturers syn på medvetandet, dels genom klinisk erfarenhet av psykedeliska droger.
1968 utvecklades en ny gren ur den humanistiska psykologin av bl.a. Abraham Maslow, Anthony Sutish, Viktor Frankl, James Fadiman och Stanislav Grof. Denna riktning fick namnet Transpersonell psykologi. Termen transpersonell användes av C G Jung redan 1917.
Strömningar under 60-talet
I sin kritik mot psykoanalysen pekade Abraham Maslow på att den freudianska skolan förklarade alla psykologiska processer som sprungna ur grundläggande instinkter och destruktiva drifter. En biologisk reduktionism blev följden av detta synsätt. I den humanistiska psykologins människosyn fokuserade Maslow på den friska personligheten, kreativiteten och självförverkligandet av den inre potentialen. Han upptäckte medvetandetillståndet ”peak experience” (se föregående artikel).
Betoningen av att se människan holistiskt som en helhet, där kropp och psyke hörde samman, skapade ett brett register av nya terapiformer.
Ett skifte ägde rum, där det inte längre var tabu att vidröra kroppen.
Vid sidan av den traditionella verbalterapin växte nu olika kropps- och känsloterapier fram.
Vandringen från fragmentalism till holism
Den västerländska psykologin är kulturellt bunden till de premisser och överenskommelser som utgör grunden för vår västerländska världsbild under 1900-talet.
Det ”naturvetenskapliga” eller ”mekaniska” paradigmet, som kännetecknas av fragmentering (fragmentalism) av tillvaron, plockar sönder och studerar detaljer ur verkligheten och drar generella slutsatser om delfenomen (1), återfinns särskilt tydligt inom behaviorismen, men även inom Freuds psykologi. Freud utgick från och tog direkt intryck av naturvetenskapen och fysiken och använde sig av dess energiterminologi vid beskrivning av sin tidiga psykologi (2). Människan reducerades till en varelse där andlighet, medvetande och liv ges en mekanistisk tolkning.
Under 1960-talet började den västerländska synen på medvetandet sakta förändras, dels genom kontakter med andra kulturers syn på medvetandet, dels genom klinisk erfarenhet av psykedeliska droger. Ett holistiskt perspektiv (holism), där man såg människan som en helhet, växte fram (3).
1938 fick en schweizisk vetenskapsman fram en biprodukt när han forskade på att framställa ett läkemedel som skulle lindra förlossningssmärtor. Han gav det namnet LSD och arkiverade det i en låda. Många år senare hittade han preparatet och smakade på det. Till sin förvåning upplevde han en ström av fantastiska och intensivt färggranna symboler som i ett kalejdoskop. Preparatet aktiverade hans undermedvetna och han såg också bildsviter från tidig barndom.
Neurovetenskaplig medicinsk forskning kring LSD påbörjades i hopp om att finna ett terapeutiskt läkemedel vid behandling av bl.a. schizofreni. I USA hann en forskningsläkare testa 200 försökspersoner 1961.
85 % av dessa försökspersoner uppgav att det var det mest lärorika de varit med om i hela sitt liv. Några av dem påstod sig t.o.m. nått ett tillstånd av kosmiskt medvetande. LSD kom emellertid ut illegalt på marknaden och bidrog till att skapa hippierörelsen under 60-talet. Dödsfall och psykoser inträffade. Medlet kriminaliserades och förbjöds i USA 1966. Forskningen fortsatte dock under kontrollerade former i Östeuropa.
Intresset för ett utvidgat medvetande skapade nu också intresse för indisk meditation och filosofi, buddhistisk psykologi, kristen mystik, zenbuddhism, sufism,
William James religionspsykologi, naturfolkens vishet, shamanism, transfenomen mm.
Spektrumet av mänskliga erfarenheter och andliga dimensioner
Så småningom ansåg Maslow och hans kollega Anthony Sutich att de måste utvidga sina teorier inom humanistisk psykologi till att omfatta hela spektrumet av mänskliga erfarenheter och andliga dimensioner inom det mänskliga psyket. 1967 bildades därför en arbetsgrupp i Kalifornien med syftet att skapa en ny psykologi som omfattade alla slags förändrade medvetandetillstånd.
1968 enades Maslow, Sutish,Viktor Frankl, Stanislav Grof och James Fadiman m.fl. att kalla denna riktning Transpersonell psykologi. Termen transpersonell användes av C G Jung (1875-1961) redan 1917. Denne talade om ”det transpersonella omedvetna” som synonym till ”det kollektivt omedvetna”.
Trans har flera betydelser: bortom, färdas genom, förbindelse. Det handlar främst om sådana upplevelser som består i att människor känner sig överskrida det personliga jagets gränser.
Maslow betonar att den transpersonella psykologin inte förkastar den behavioristiska och psykodynamiska psykologin utan vidareutvecklar dessa genom att omfatta djupare medvetandenivåer.
Många psykologer intar en eklektisk infallsvinkel då det gäller terapimetoder. 1996 etablerades sektionen Transpersonal psychology inom British Psychological Society.
Till förgrundsgestalterna hör, förutom ovanstående personer, bl. a. Roberto Assagioli, Charles Tart, Ken Wilber(3) och Steven Krippner (4), som föreläste i Stockholm nyligen. Några av dem har haft egna upplevelser, t.ex. nära döden. Långt ifrån alla är organiserade i en transpersonell psykologisk skola, även om de kommit fram till liknande forskningsresultat oberoende av varandra.
Under första delen av 1970-talet uppfanns hjärtdefibrillatorerna. När de togs i bruk, överlevde hjärtstilleståndspatienter i större skala, och de första amerikanska nära dödenupplevelserna började rapporteras (5). Flera forskare, däribland psykologiprofessorn Kenneth Ring, anslöt sig till den transpersonella psykologin.
Några av de medvetandetillstånd som man forskar kring är lucid dreams, peak experiences, transtillstånd, nära dödenupplevelser, ut-ur-kroppen-upplevelser, tidigare livupplevelser och kosmiska upplevelser (ljus med villkorslös kärlek och insikt att allting hör samman). Man menar att ett nytt holistiskt paradigm håller på att växa fram.
Både C.G. Jung och R. Assagioli har utarbetat modeller över medvetandets struktur inklusive medvetandenivåer och bildat terapeutiska skolor, där psykosyntesen är knuten till den sist nämnde. I följande artikel kommer jag att ta upp den jungianska modellen och här nedan presentera två av förgrundsgestalterna, Stanislav Grof och Michael Harner.
Stanislav Grof
Stanislav Grof (född 1931) är klinisk psykiater med en M.D. från Prag 1957, PhD 1965 och med utbildning i freudiansk psykoanalys (6,7). Han var med i tidig LSD-forskning och forskade på preparatets effekter på psyket. Eftersom försökspersonerna ofta menade sig uppleva minnen från tidig barndom och fosterstadiet specialiserade han sig på detta område. Han tog intryck av Otto Ranks teori om födelsetraumat och började använda LSD-psykoterapi för att lösa födelsetrauman. Grof blev en av pionjärerna bakom prenatal (före födelsen) och perinatal (omedelbart efter födelsen) psykologi och konstruerade en teori om olika stadier inom fosterutvecklingen och hur den vuxna individen präglas både av händelser under dessa samt eventuella trauman under förlossningen.
Grof blev inbjuden till USA som biträdande professor i psykiatri 1967 och kom sedan att bosätta sig i Kalifornien, där han var verksam vid Esalen Institute. Eftersom LSD förbjöds 1966 i USA, utarbetade Grof en metod, där dessa medvetandetillstånd kunde utforskas utan droger. Denna kallas ”Holotropic Breathwork” (8), holotropisk andningsteknik, och är samtidigt en terapeutisk behandlingsmetod. I denna terapiform ingår förutom hyperventilationsandning under musik också dans, målande och samtal. I denna terapiform kan klienterna nå djupa lager i sitt omedvetna och t.o.m. återuppleva sin egen födelse för att sedan kunna möjliggöra medveten bearbetning. (LÄNK)
Stanislav Groth var med och grundade the International Transpersonal Association 1977, varav den europeiska sektionen EUROTAS har årliga konferenser. 1992 var denna konferens förlagd till Prag, där president Havel och professor Grof inledningstalade och jag var en av åhörarna.
Grof har skrivit åtskilliga böcker och vetenskapliga artiklar. Han upptäckte att den västerländska psykiatrin inte har några namn för en rad transpersonella medvetandetillstånd utan klassificerade dem under psykisk sjukdom och psykoser. Inom psykiatrisk litteratur finns t.ex. gott om artiklar och böcker som diskuterar vilken psykiatrisk diagnos som borde sättas på en rad kända andliga gestalter i historien.
Noggranna studier av transpersonella upplevelser visar att det inte är frågan om patologiska processer i hjärnan och att de därför inte bör behandlas som psykiska sjukdomstillstånd. Grofs hustru Christina Grof, som arbetade tillsammans med maken vid holotropiska andningssessioner, fick själv en djup transpersonell upplevelse under en förlossning och grundade Spiritual emergency (8) i USA, dit personer med starka transpersonella upplevelser eller kriser kan vända sig.
Michael Harner
Michael Harner (född 1929) är professor i antropologi och som sådan världsberömd både i akademiska sammanhang och i lekmannakretsar för att ha fört fram den shamaniska traditionen till Västvärlden (6, 9). Han har skrivit många böcker och leder workshops, där deltagarna får pröva på de shamaniska resorna i ett förändrat medvetandetillstånd.
1960-61 gjorde Harner fältstudier och levde med Coniboindianerna i Peru, som var mycket tillbakadragna och inte ville berätta om sina trosföreställningar. Istället ombads han själv pröva på och se med egna ögon och fick genomgå en kraftfull shamanisk initiering under en medicinmans ledning. På fastande mage fick han vid solnedgången inta ”livets vin”, en psykoaktiv dryck gjord på ayahuascaväxten. Han fick därigenom tillgång till sitt undermedvetna och kom sedan in i denna indianstams ”kollektiva drömvärld”, där han bringades insikter. Vid samtal med medicinmannen efteråt visade det sig att denne mycket väl kände till de platser och symboler som Harner upplevt i sitt förändrade medvetandetillstånd. Initieringen gav honom både nya insikter och helande energier.
Efter hemkomsten började Harner experimentera med monotont trummande och fann en väg att nå djupa medvetandenivåer och kunna göra shamaniska resor utan att använda hallucinogena droger. Han började ge work-shops i början på 1970-talet och grundade Center for Shamanic Studies i Conncticut.
Michael Harner har skrivit åtskilliga böcker och vetenskapliga artiklar. Dessa handlar inte enbart om naturfolk och shamanism utan också om samhällsutveckling, jordbruk mm. Medan västerländsk psykologi/ psykiatri beskriver ritualer och andlighet hos naturfolken i patologiska termer, är den förblindad och oförmögen att betrakta och sätta patologiska etiketter på levnadssättet i sin egen kultur. I det industriella samhället styr det naturvetenskapliga/mekanistiska paradigmet med sin fragmentering. Egoistiska maktintressen leder till farliga processer, där överkonsumtion och miljöförstöring hotar att ödelägga allt liv på jorden, samtidigt som man klappar sig för bröstet och triumferar över att det egna perspektivet är överlägset alla andra mänskliga samhällens någonsin. Enligt västerländska materialistiska vetenskapsmän är det materiella livet det primära, medan empati, känslornas intelligens och andlighet är sidoprodukter. Andlighet anses reflektera okunnighet om vetenskapliga fakta, vidskeplighet och magiskt naivt tänkande.
I de indianska ritualen har Harner funnit en närhet till naturen och en helhetssyn som vi saknar i Västvärlden, där intellektet och hjärnan prioriteras framför hjärtat och empatin. En sund balans borde råda. De djupaste orsakerna till den globala krisen är inte av ekonomisk eller teknologisk natur utan ligger inom den mänskliga personligheten och reflekterar den nivå av medvetandets evolution som människan som art befinner sig i idag, menar Harner.
Kersti Wistrand
Referenslitteratur
1. Se Pia Hellerz artikel: http://humanismkunskap.org/2012/09/10/paradigmskifte-det-naturvetenskapliga-eller-mekanistiska-paradigmet-del-5/
2. Werbart, A, artikeln Freuds fallsturier. ”Inifrånperspektiv och den vetenskapliga metoden” i Divan tidskriften för psykoanalys och kultur. 3-4/2001. Freud, Utkast till en psykologi. 1895 i S.Skr. 335-441. (!950).
3. Se Pia Hellerz artikel: http://humanismkunskap.org/2012/10/08/det-holistiska-paradigmet-del-7/
4. Se Börje Peratts artikel http://humanismkunskap.org/2013/11/05/dr-stanley-krippner-spiritual-warrior/
5. Wistrand, Kersti, ”Forskningen kring nära dödenupplevelser” i Medvetandet och döden, red K. Wsitrand & J. Pilotti. Natur och Kultur. 1982.
6. Grof, S. A brief history of Transpersonal Psychology. http://www.stanislavgrof.com/pdf/A%20Brief%20History%20of%20Transpersonal%20Psychology-Grof.pdf
7.Grof, S, Beyond the breath, Birth, Death, and Transcendent in Psychotherapy. Albany, New York. State Univ. N.Y, 1985.
8. Grof, S and Grof, Ch. Spiritual Emergency. When spiritual transformation becomes a crises. Los Angeles: J.P. Tartcher, 1989.
9. Harner, M, The Way of the Shaman: A Guide to Power and Healing. New York: Harper and Row, 1980.
Pilotti, Jan, Psykiatrins biologi: Förklaring eller uttryck?, artikel i Tidskriften för Svensk Psykiatri nr 4 2012. http://www.svenskpsykiatri.se/tidskriften.html
