26 juni, 2017

Att träna barn i empati

mindfulness

Massage för skolelever inlagd under skoldagen har under ett par decenniers tid praktiserats av lärare. Nu rekommenderas övningar i mindfulness, där barns förmåga att visa medkänsla kan utvecklas. Kanske något att tänka på så här vid terminsstarten?

TEXT av Kersti Wistrand

Under de senaste åren har forskningen kring barns utveckling med hjälp av mindfulnessmetoder tagit fart på allvar och i USA och Canada har flera studier och forskningsrapporter redovisats i vetenskapliga tidskrifter. Föregångsmannen är Richard J. Davidson (f. 1951), professor i psykologi och psykiatri vid Wisconsin- Madisonuniversitetet, där han även har sitt eget grundade forskningscentrum ”Center for Investigation Healthy Minds”. Tidskriften Time Magazine utsåg Davidson till ”en av världens hundra mest inflytelserika personer i världen” 2006.

Professor Davidson är mest känd för sin banbrytande forskning kring studier som rör förhållandet mellan emotionerna och hjärnan, där han arbetat såväl med forskning på rhesusapor som i samarbete med Dalai Lama och erfarna meditatörer med tiotusentals timmars meditation bakom sig. I sitt arbete har han använt en rad metoder som inkluderar olika slags MRI, elektroencefalografi, positronemissiontomografi samt moderna genetiska och epigenetiska metoder.

Davidsson har fokuserat på interaktionen mellan prefrontala hjärnbarken och amygdala, då det gäller emotioner och menar att man kan lära sig vara lycklig och känna mer empati med sina medmänniskor på samma sätt som man kan lära sig spela musikinstrument. Han har skrivit fjorton böcker, mer än 300 artiklar och ett åttiotal artiklar i antologier. [1]

Mindfulnessforskning med barn

Hos vuxna har mindfulnessövningar visat sig ha alla slags förvånande effekter: sänkning av stressnivån, skyddande av hjärtat, förkortande av migränanfall och förmodligen förlängning av livet. Under senare år har flera studier med barn presenterats.

Skolelever 9-11 år
I forskningstidskriften ”Developmental Psychology” (2) redovisas en studie utförd på fyra klasser med 9-11-åringar i British Columbia. Eleverna delades i två grupper med femtio i varje. Den ena övade på ett speciellt mindfulnessprogram (Mind up) under fyra månader medan kontrollgruppen tränades med ett vanligt socialt program (mer samtalsbaserat).

I mindfulnessgruppen gjordes övningar som fokuserade på de fem sinnena. Det gällde att vara medveten då man använde luktsinnet eller smaksinnet då man åt mat. Kognitiva övningar att försöka se något ur någon annan persons synvinkel utfördes regelbundet. Varje dag gjordes pass med medveten andning samt tre minuters meditation.
Forskarna mätte i de olika grupperna: olika hjärnprocesser, cortisolen i saliven för att följa stressnivåerna, etc. Välmåendet följdes upp med självskattningstest och både föräldrar och lärare fick bidra med utvärderingar. Den matematiska förmågan följdes också upp.

Resultatet blev slående och förvånade forskarna. Lärarna ansåg att eleverna blev lugnare, mer fokuserade och uppmärksamma, tänkte mer på kamraterna och kunde bättre lyssna in sina kamrater samt stressade mindre. Eleverna blev på det hela taget mer välmående och harmoniska. Jämfört med kontrollgruppen fick de som tränat mindfulness följande resultat:

  • förbättrad kognitiv kontroll och 24 % färre aggressioner
  • mer optimistiska och glada samt mindre depressiva till följd av mer tålamod i kamratrelationerna
  • 24% förbättrat socialt beteende: större vänlighet och empati, större emotionell kontroll, bättre självuppskattning, större optimism och mindfulness
  • 15 % bättre i matematiktest

Förskolebarn
Förra året presenterades även en stor studie i ”Developmental Psychology” där barn i förskoleåldern (4-5 år) tränats med mindfulness. De fick utföra enkla övningar vid två tillfällen i veckan under tolv veckor. Resultatet visade att även små barn lugnade ned sig betydligt och fick mindre stressreaktioner. Deras sociala kompetens utvecklades markant och de blev mer förstående för andra barn och mer generösa gentemot dem. Medveten närvaroträning ger alltså stora effekter även på barns empatiförmåga. Ju yngre barnen är att lära sig hantera känslor desto lättare blir det att hantera stress även senare i livet, anser denna nya forskning. Dr Davidson anser att det går att träna och forma hjärnan och därmed utveckla större empati och vänlighet.

Några övningar att utföras med barn
Följande fyra övningar ingår i dr Davidsons forskningsprojekt. De kan med fördel praktiseras av föräldrar och lärare.
Här är en andningsövning. Låt barnet ligga på ryggen och lyssna på musik.

  1. Placera stenar på dess mage och lär barnet att se på hur stenarna sakta stiger och sjunker samtidigt med andningen. Stress gör att andningen stannar upp i bröstet och att syret inte går ned i buken, vilket gör att man känner sig än mer stressad. Denna övning medvetandegör sammanhangen mellan andning och stress.
  2. När du som förälder lägger ditt barn på kvällen så ha en liten pratstund: vad har varit positivt idag? Vad har ni att vara tacksamma för idag? (Detta är en klassisk mindfulnessövning.)
  3. Tag en kort promenad (t.ex. varje kväll om du är förälder) och lyssna tillsammans på alla ljud och känn efter alla dofter. Övningen skärper sinnena och ger avslappning.
  4. Som förälder kan du på kvällen ligga en liten stund hos ditt barn. Berätta om vem som gjort något bra för dig under dagen och vad du själv gjort som varit bra för någon annan. Låt sedan ditt barn göra samma sak. Följden av denna övning blir, enligt forskarna, att barnet önskar göra gott och hjälpa andra och att detta blir så att säga ett inbyggt mönster och kommer att öka automatiskt.

Kersti Wistrand

Referenser:
http://centerhealthyminds.org/about/founder-richard-davidson?page_id=5
Developmental Psychology Vol 51, jan 2015 (s 52-66)

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Påminns om ”Kaninen & Rovdjuret” från 1978 med likheter med mindfulness och med en pedagogik som delvis handlar om att lära ut ”empati och medmänsklighet” men famför allt om att också förstå sig själv och varför man kan tänkas reagera och känna och tänka som man gör. Studiehandledningen för Röda Korset tog Ritva och jag fram och den prövades sedan i svenska skola från hösten 1979.

Trackbacks

  1. […] Kersti Wistrands artikel Att träna barn i empati […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: