2 december, 2016

Svenska kvinnliga helgon

Porträtt av Elisabeth Hesselblad i Peterskyrkan i Vatikanstaten i samband med att hon saligförklarades den 9 april 2000. Arkivbild. Foto: Pier Paolo Cito/AP/TT

Porträtt av Elisabeth Hesselblad i Peterskyrkan i Vatikanstaten i samband med att hon saligförklarades den 9 april 2000. Arkivbild. Foto: Pier Paolo Cito/AP/TT

Nu får Sverige sitt tredje kvinnliga och påvligt kanoniserade helgon, Maria Elisabeth Hesselblad (1870-1957). Paranormala fenomen i samband med mystiker och helgon är välkända och fullt accepterade bland katolicismens 1,2 miljarder medlemmar. I protestantiska länder är dessa andliga upplevelser nedtystade, vilket bidragit till att den reduktionistiska vetenskapstron lättare fått fotfäste. Kersti Wistrand berättar hur helgonprocessen går till och hur katolska kyrkan ser på helgonrollen.

TEXT av Kersti Wistrand

Maria Elisabeth Hesselblad (1870 – 1957) föddes i en fattig västgötafamilj med många barn. Hon drabbades redan som 12-åring av blödande magsår, en åkomma som följde henne av och till livet ut. Fadern, som var lanthandlare, gick slutligen i konkurs, vilket gjorde att Elisabeth emigrerade till USA som 18-åring för att kunna hjälpa till med familjens försörjning. Hon utbildade sig nu till sjuksköterska och påbörjade många år senare en läkarutbildning, vilken hon aldrig hann fullfölja. Hon konverterade till katolicismen vid 32 års ålder. Året efter, 1903, besökte hon Rom. Hon var då, som hon själv trodde dödssjuk, men ville se det katolska centrumet innan sin död.

En dag när hon stod framför den heliga Birgittas kloster, hörde hon plötsligt Guds röst inom sig: ”Här ska du verka!” Hon kände starkt att hon kommit hem och att hon ville tjäna Gud och återupprätta Birgittinerorden som var avsomnad. Som genom ett under överlevde hon och fick påvens välsignelse för sitt fortsatta arbete.

1923 återinförde Elisabeth Hesselblad en gren av Birgittinerorden i Sverige och då i Djursholm som ”Vilohem för damer”, eftersom kloster inte tilläts i Sverige på denna tid. Tio år senare kunde Moder Elisabeth, som hon nu kallades, köpa tillbaka det gamla huset vid Piazza Farnese i Rom. Det blev åter igen säte för Birgittinerorden.

Elisabeth Hesselblad beskrivs som en varmhjärtad och from kvinna med varma, livfulla ögon. Hon omtalas också som mycket barmhärtig och modig. Under andra världskriget gömde hon tolv judiska flyktingfamiljer i Birgittinerhuset i Rom och lät även uppföra en synagoga för dem.

Idag är Moder Elisabeths ordensgren spridd med femtio kloster över stora delar av världen, bl.a. i Indien. Efter hennes död 1957, började hennes anhängare att tala för hennes lämplighet som helgon. För att bli helgonförklarad måste sju steg uppfyllas. YOUTUBE-LÄNK:

Vad är ett helgon?

Helgonet är en from kristen person som under sitt jordeliv levt speciellt nära Kristus i hjärta och gärning och betytt mycket för sina medmänniskor. Så nära att hon/han efter sin död anses gå direkt till den gudomliga sfären och återuppstå med Kristus. Helgon tillbeds inte enligt katolsk lära, men anses kunna hjälpa till att bära fram förböner till Gud och kunna påskynda olika böneanrop.

Heliga Birgitta (1303 -73) avbildad på altarskåp från 1480-talet (Wikimedia commons)

Heliga Birgitta (1303 -73) avbildad på altarskåp från 1480-talet (Wikimedia commons)

Skyddshelgonen utgör en speciell grupp. De vakar över speciella geografiska områden, yrken eller samhällsföreteelser.

I Skövdes stadsvapen avbildas dess skyddshelgon Elin (Helena) som enligt legenden lär ha helgonförklarats av påven 1164. Den heliga Birgitta, som fick sin helgontitel 1391 och var politiskt verksam i Europa under trettonhundratalet, anses ha en speciellt stark energi och är därför tilldelad rollen som nutida skyddhelgon för Europa. Påven Pius XII utsåg 1958 nunnan Klara av Assissi (född 1194) till skyddshelgon för televisionen, eftersom hon under en sjukdomstid inte kunde besöka mässan. Däremot kunde hon se och höra mässan på väggen i sitt sjukrum. [1]

Under tidig medeltid, dvs de första århundranden efter det Sveriges antagit den kristna tron, utsågs helgonen i allmänhet av den lokale biskopen, inte genom en kanoniseringsprocess av påven. Därför finns en rad äldre s.k. helgon. Dit hör de första missionärerna som lidit martyrdöden för sin tros skull, men även andra mer lokala helgon, både män och kvinnor.

Den heliga Anna av Novgorod

Den heliga Anna av Novgorod

Vi har även ett ryskt-ortodoxt helgon med svenskt ursprung. Det gäller Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (född omkring år 1000), som döptes samtidigt med sin far i Husaby källa vid Kinnekulle. Hon giftes vid 19 års ålder bort med en rysk furste och blev känd som Irina av Novgorod. Ingegerd kom att bli anmoder till fyra kungaätter i Europa. En av hennes söner grundade det tsarämbetet som styrde i Ryssland långt in på 1500-talet. Efter makens död lät hon viga sig till nunna och antog då namnet Anna. Den heliga Anna har sin helgondag den 10 februari i den ryska kyrkokalendern. Efter Sovjetunionens fall har man även gjort en långfilm om hennes liv. [2]

Helgonet är alltså en avliden from person som anses stå nära Gud och som efter sin död fortfarande är högst verksam i sin medmänskliga gärning. För att förstå detta synsätt måste vi se lite närmare på vad som händer efter döden enligt katolsk tro.

Vad händer efter döden enligt katolsk tro?

En katolsk präst [3] besvarar frågan på följande sätt och jag gör en sammanfattning utan kommentarer:

”Det är inte så lätt att tala om livet efter döden eftersom ingen vanlig människa som har kommit dit har kommit tillbaka till oss här på jorden för att berätta. Det Jesus Kristus har sagt om det eviga livet är beskrivet genom symboler, alltså i bildspråk, men Kristus har uppstått från döden. Lärjungarna kände först inte igen hans nya kropp förrän han tilltalade dem med namn eller gav dem tecken. Hans kropp måste därför ha förändrats och han hade en ny andlig kropp. Han kunde dessutom i denna nya kropp komma in i stängda rum och sedan försvinna (Joh.20:19 och Luk. 24:31). Lärjungarna kunde ta och känna på honom (Joh. 20:24-29).

Paulus säger att det finns en jordisk kropp och en andlig kropp. Vid uppståndelsen från döden får vi en andlig kropp med en himmelsk glans (1 Kor.15: 35-48) Efter kroppens död kommer själen.

Så här skulle jag vilja sammanfatta den moderna katolicismens syn på vad som händer efter döden. Vi har en andlig själ som är evig. När kroppen dör är det för att själen lämnar kroppen, för det är själen som ger kroppen liv. Efter kroppens död kommer själen att fortsätta att vara i det tillstånd den var vid dödsögonblicket. Om själen var fylld av Guds närvaro genom att människan under sitt liv levt i kärlek till Gud och människor så fortsätter själen efter kroppens död att leva i Guds eviga liv som är kärlek och gemenskap med honom och med andra människor. Detta tillstånd är lycka eftersom det är människolivets mening att förverkliga sig i kärleken. Detta tillstånd kan vi kalla för Paradiset eller Himmelen, den eviga saligheten.

Om människan däremot levt att liv i avsky för Gud och sina medmänniskor, blir själstillståndet liknande efter kroppens död: isolering och avsaknad av gemenskap med Gud och med de andra människorna i all evighet. Detta är helvetet och det är motsatsen till det människolivet är menat för.

En tredje möjlighet är om människan levt ett liv med många goda avsikter men inte alltid lyckas med att älska Gud och sin nästa av hela sitt hjärta men ändå försökt. Då kommer själen efter kroppens död att vara i ett sorts övergångstillstånd där den renas till den helt kan förena sig med Gud och de andra människorna i Paradiset. (Katolikerna kallar detta tillstånd för skärselden, ett ord som inte återfinns i Nya Testamentet, min anm.)

Till sist kommer alla själar att få sin kropp tillbaka, fastän förvandlad och gjord evig genom uppståndelsen. Då är människans tillstånd fullkomligt eftersom människan är skapt som en enhet mellan kropp och själ.”

Den moderna katolicismen talar om himmel-skärseld -helvete som själsliga tillstånd, där metaforer och bildspråk används för att beskriva dessa tillstånd. Det är alltså inte frågan om geografiska orter.

Katolicismen anser att ”de troende som är förenade med Kristus genom dopet redan deltar i Kristi himmelska liv här på jorden, men att detta förblir ”ett osynligt liv tillsammans med Kristus i Gud.” [4] Katolicismen talar om en yttersta dag, då alla skall uppstå.

Samtidigt som man inom katolicismen talar om uppståndelsen på den yttersta dagen uttrycker kyrkans liturgi sig sålunda: ”För dem som tror på dig blir livet inte utsläckt, blott förvandlat; när denna vår jordiska boning bryts ned är en evig boning beredd åt oss i himmelen. [5] Helgonet anses genom sitt liv i Kristus kunna gå direkt till den gudomliga sfären och uppstå med Kristus. [6]

Sju steg till att bli helgonförklarad

För att helgonprocessen ska påbörjas måste en lobbyverksamhet kring helgonkandidaten sättas igång, så att den lokale katolske biskopen kan börja undersöka ryktena om att underverk äger rum i samband med kandidaten i fråga. Om biskopen finner att så är fallet informerar han Vatikanen, där ”ryktena” utreds under cirka fem år i olika instanser. Säger den s.k. kongregationen i Vatikanen ”ja”, så blir personen förklarad vördnadsvärd och får vördas lokalt. Om personen utfört underverk som kan bevisas, blir denna salighetsförklarad. Kanoniseringen är det sista steget. Då krävs flera dokumenterade underverk. Vid kanoniseringen får personen i fråga titeln helgon, vilket innebär att hon/han får vördas av hela den katolska världen.

Elisabeth Hesselblad blev salighetsförklarad 9 april 2010 och nu i december 2015 meddelar påven Franciscus att hon ska helgonförklaras under 2016, som är ett jubelår inom katolska kyrkan och med tonvikt på barmhärtighet. Hon har alltså undersökts enligt de sju stegen och befunnits uppfylla dem alla. Vid en stor ceremoni på Petersplatsen kommer hon att bli upptagen i helgonskaran och vördad i hela den katolska världen med 1,2 miljarder medlemmar. Datumet är ännu inte fastslaget.

Paranormala/ transpersonella upplevelser

Det är idag tämligen känt att det inom människor som regelbundet och långvarigt utövar någon form av andliga övningar, t.ex. innerlig bön eller yoga, kan väckas upp paranormala eller mystiska förmågor. Detta är detaljerat omskrivet inom yogalitteraturen. LÄNK

Inom den katolska kyrkan är dessa mystiska upplevelser allom bekanta genom de olika helgonens helt accepterade berättelser.

För att bli helgonförklarad krävs minst två utförda mirakler/ underverk. Ofta rör det sig om helande av sjuka. I Moder Elisabeths mirakelutredning framträder två exempel. En ordenssyster som satt förlamad i sin rullstol och var förklarad obotligt sjuk av den medicinska vetenskapen, vände sig till Moder Elisabeth och bad om förbön inför Gud och tillfrisknade helt. Ett intyg från läkare som ansåg detta vara ett helt oförklarligt tillfrisknande, sändes till påven. I det andra exemplet blev en åttaårig pojke botad på motsvarande sätt.

Den heliga Birgitta hade liknande förmågor på sin agenda. Förutom att hon hade många uppenbarelser, samtalade hon med döda helgon samt hade helat två personer. LÄNK

Transpersonella fenomen i samband med mystiker och helgon knutna till kristusenergin är välbekanta och fullt accepterade inom katolicismen. Samtidigt anser man att det även finns förmågor knutna till tillvarons mörka sidor. I Sverige förbjöds helgonen i och med att Gustav Vasa införde protestantismen 1527. Mystikernas och helgonens andliga upplevelser blev officiellt nedtonade och nedtystade, vilket fick till följd att det senare har försvårat för personer med egna mystiska upplevelser, inte minst nära döden-upplevelser, att förstå och finna en ny identitet.

Ett alltmer organiserat ateistiskt motstånd har lett till att kunskaper om det mänskliga psyket och transpersonella medvetandenivåer har bortträngts. Det har särskilt under de senaste 30 åren blivit allt svårare att i Sverige ha en öppen diskussion om vetenskap – andlighet, religion och Gud.

Kersti Wistrand

Källor:

1. Wikipedia

2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_helgon samt http://wadbring.com/historia/undersidor/anna.htm

3. http://fragaprasten.katoliknu.se/html/doden2.htm

4. not 1003, http://www.katoliknu.se/html/kkk_death.htm

5. not 1012 http://www.katoliknu.se/html/kkk_death.htm

6. not 1005 http://www.katoliknu.se/html/kkk_death.htm

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Att det är besvärligt att tala om dessa ämnen är ju känt, och eftersom jag själv studerar Martinus Andliga vetenskap, hans kosmologi, möter jag ofta ett fullständigt ovetande om andliga osynliga företeelser.
    Tv programmet det okända har säkert gjort sitt för att skapa ett visst intresse, och undersökningar om moderna människors tro på livet efter detta och reinkarnationen är under ökande.

    Mot bakgrund av Martinus analyser 1890-1981 , inses att vår värld är påverkad av andliga krafter, både av goda som vi säger men också nödvändigtvis av mörka motstående.

    Jag ser Katolska kyrkan som en ganska primitiv rörelse och hallar den Kyrkokristendom, till motsats av vad Kristus själv gav uttryck för på sin tid.

    Martinus har redogjort för den intuitionskunskap han blev utrustad med, och vem som vill kan studera vad som händer efter döden och hur människor får en ny kropp och kan genom detta fortsätta utvecklas mot Kristuslikhet, vilket är Guds avsikt då skapandet till sin egen avbild ju är målet mm.

    Lars Norgren

  2. Idag den 5 juni 2016 helgonförklaras Elisabeth Hasselblad i Peterskyrkan i Rom.

Trackbacks

  1. […] Vi svenskar känner till Den heliga Birgitta (1303-73) LÄNK och Elisabeth Hesselblad (1870-1957), LÄNK som helgonförklarades i juni 2016. I själva verket finns det emellertid tretton svenska helgon […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: