25 maj, 2017

Transhumanismen och Life Science etablerar sig utan debatt om etik och konsekvenser

Transhumanism

Ämnena transhumanism och ”Life Science” kommer allt starkare i samhället utan att det sker en parallell filosofisk debatt om de humanistiska och etiska konsekvenserna av en teknikerstyrd utveckling där sammansmältandet av människa och maskin är ett självändamål.

Bild från en transhumanistmässa i Los Angeles 2011, klicka på bilden för förstoring

Transhumanism är en ideologi som handlar om tron att helt åsidosätta människans andliga behov och istället förlita sig på att teknik och maskiner ska förbättra människan och hennes livskvalitet.

Det från humanism vilseledande begreppet transhumanism har sitt ursprung i en internationell rörelse vars strategi har varit att på ett försåtligt sätt utnyttja begreppet humanism, men som i praktiken hyllar principen om människan som maskin.

Egentligen borde man benämna det ”mekanisk naturalism” och eftersom man av ideologiska skäl bortser från andliga värden och hyllar ateism borde detta också klargöras (man representerar här nyateismen).

Verktyget för att nå de transhumanistiska (mekanisk naturalistiska) idealen kan sammanfattas i ordet Life Science som i sin tur består av ett stort antal områden och discipliner som på olika sätt verkar för att manipulera, på gott och ont, människan, naturen, djur, plantor och mikroorganismer.

Ordförande och vice ordförande i föreningen Humanism & Kunskap menar att denna debatt måste upp till ytan och särskilt i Sverige där stora satsningar nu görs inom Life Science-forskning på bekostnad av forskning inom traditionell humanism.  

Det har också pågått en kamp mellan dessa synsätt där ideologin bakom mekanisk naturalism dominerar exempelvis vetenskapliga artiklar på Wikipedia och ideologin har även etablerat sig på institutioner som KI, KTH och Uppsala universitet.

Tack vare sin ohederlig dominans på Wikipedia har man avfärdat föreningen Humanism & Kunskap från Wikipedia och ligger själva kvar med sina föreningar trots att inte heller de når upp till reglementet för Wikipedia.

Den enda samhällsyttring som idag med engagemang diskuterar transhumanismen är Hollywood som regelbundet i biofilmer porträtterar transhumanismens konsekvenser (mekanisk naturalism) i en nära och avlägsen framtid.

Låt oss starta denna debatt på riktigt.

Text: Torbjörn Sassersson och Börje Peratt


Arbetar du på eller för Nya Karolinska Sjukhuset?

Berätta för oss vad det nya supersjukhuset egentligen ska ha för verksamhet. Hur ”transhumana” ska vi bli egentligen? Kontakta Humanism & Kunskap och berätta vad du vet. Du kan vara anonym.

Vad är transhumanism?

Vad är ”Life Science”?


About Torbjörn Sassersson

Torbjörn Sassersson är en av grundarna bakom föreningen Humanism & Kunskap. Han är även redaktör för och debattör på den fria nättidningen NewsVoice och kunskapsbiblioteket Vetapedia.se som långsamt byggs upp. Torbjörn Sassersson har en fil kand från Stockholms Universitet inom naturvetenskap och miljövård. Han arbetar med IT och PR på webben genom sitt enmansbolag.

Comments

  1. Bravo, länge eftersökt debatt-
    carinne

  2. Viktigt och motsägelsefullt. Fukiyama skrev en uppfäljare till sin ”The End of History” där han prokllamrade ideologiernas död och liberalismens slutliga triumf, I Sverige proklamerade Tingsten detsamma på 50-talet med ”Ideologiernas död”! Fukiyamas uppföljare har titeln ”Our Post-Human Fuure! En framträddande förespråkare för n mer mekanisk ”förbättrad” människa är Ray Kurzweil. Det finns ett nytt investeringsrikt forskningsomräde inriktat mot ”förbättringar”. NBIC (NANO-BIO-INFO-COMMUNICATION sammansmält till ett enhetligt område med drömmen om att nå fram till ett framtida matrix). (forts)

    • Genmanipulatörer har drivit fram föräldradrömmar om ”designer babies”, att man ska kunna beställa barn med kravspecifiktion på egenskper SDet spm fattas i dessa ekvationer är de känslor som är nödvändiga för ett normalt, mänskligt medvetande, dvs den inneboende balansering och modifiering av ett kyligt rationellt och strikt logiskt förnuft.

  3. Bra kommentarer. Läs gärna även kommentarerna på NewsVoice där jag postat samma artikel: Länk här

Kommentera

%d bloggare gillar detta: