18 december, 2017

Erland Lagerroths senaste bok: ”Världen och vetenskapen – ett olyckligt äktenskap?”

Erland LagerrothÄr världen och vetenskapen ett omaka par? Det beror på vilken vetenskap man menar, resonerar Erland Lagerroth som är litteraturvetare och författare född 1925. Bakom sig har Lagerroth en diger meritlista från bla Lunds universitet och University of California, Berkeley, att stödja sina slutsatser mot.

Nyckelorden för dagens dominerande vetenskap och som tagit arv från Galilei, Descartes och Newton, är analys och reduktion. Tänkandet leder till både materialism och determinism. Allt handlar om att nå säkra resultat och då offras det mänskliga, det humanistiska, säger Lageroth.

”Vi befinner oss nu på toppen av den våg, som började med Galilei. Hela vårt liv har formats av detta tänkande. Till större effektivitet, rikedom och bekvämlighet…”

Men han påpekar att äktenskapet inte alltid varit så lyckat för människans värld och jorden med sin natur. Människan har i för hög grad försökt förstå och behärska ett runt föremål med fyrkantiga metoder. Medan naturen organiserar sig själv i många former förblir det rationella tänkandet hopplöst linjärt. Vårt förnuft, ratio, fungerar på det sättet, fortsätter Lagerroth.

Den utdragna rationalismen syns över allt. Vi har de moderna storstäderna som växer i antal och vi har konsumtionen av fossila bränslen, men allt har ett slut eftersom naturresurserna är ändliga och jorden är blott en isolerad liten ö i kosmos.

Erland Lagerroth ser dock en ökad medvetenhet hos många människor som strävar efter en ny vetenskapssyn mer i samklang med naturen.

Världen är inte bara en enkel addition av fixa beståndsdelar. Istället beror världen [läs verkligheten] på relationer och processer, som av delarna organiserar helheter och system, vilka fungerar med viss en frihet inom den ram, som villkoren på jorden bestämmer, förklarar Lagerroth på sin hemsida. Det är det hans senaste bok handlar om –likväl som hans tio föregående böcker.

Text: Rewrite Torbjörn Sassersson

Erland Lagerroth på Newsmill

Erlands hemsida: www.lagerroth.com

Boken: ”Världen och vetenskapen – ett olyckligt äktenskap?”


Erland Lagerroth född 1925 i Lund, är en svensk litteraturvetare och författare. Lagerroth blev 1958 filosofie doktor vid Stockholms högskola och docent i litteraturhistoria vid Lunds universitet 1960. Han var universitetslektor i Lund 1974-1991 och visiting professor vid Augustana College i Illinois 1959-1960 och vid University of California, Berkeley, 1964. Erland Lagerroth mottog Gleerupska priset av Vetenskapssocieteten i Lund 1965, Ingmarsstipendiet av Nås hembygdsgille 1973, Mårbackapriset av Mårbackastiftelsen 1978 och Sökarens klokpris 2003.

About Torbjörn Sassersson

Torbjörn Sassersson är en av grundarna bakom föreningen Humanism & Kunskap. Han är även redaktör för och debattör på den fria nättidningen NewsVoice och kunskapsbiblioteket Vetapedia.se som långsamt byggs upp. Torbjörn Sassersson har en fil kand från Stockholms Universitet inom naturvetenskap och miljövård. Han arbetar med IT och PR på webben genom sitt enmansbolag.

Comments

  1. Hans synpunkter kan lätt transkriberas till dagens Sverige där människan (det runda mjuka föremålet) av ”lagkloka” jurister och paragraftolkande myndigheter och olika institutioner som försäkringsbolag och domstolar på olika sätt försöker pressa in människan så den skall passa ett fyrkantikt format. Detta har nackskadeförbundet gång på gång fått uppleva d v s den lilla människan blir den stora förloraren.

    http://www.nackskadeforbundet.se, Nackskadeförbundets hemsida finns många exempel om hur det går till.

    En sammanfattning kan läsas här:Nackskador kräver medicinska lösningar, inte domstolsprocesser som slutar i fullständig rättsosäkerhet för drabbade!
    I Sverige tvingas medicinskt okunniga domare avgöra vad som är sant eller inte när någon drabbats av komplicerade medicinska skador i ett av kroppens mest komplicerade strukturer – utan vilka aporna fortsatt att vara fyrbenta och inte vidareutvecklats till att bli tvåbenta homo sapiens med kunskap att avgöra det mesta!
    Vilken kompetens eller medicinsk utbildning har jurister fått, för att kunna avgöra frågeställningar, som stora sjukhus med kompetenta specialister borde ha klarat av, men i dagens läge inte tycks klara av det i Sverige?
    Varför skall juridiska processer ersätta korrekta utredningar och behandlingar? Gäller inte Jelinek-domen från 2004 längre? Var det inte på korrekt kunskap om kroppsliga strukturer och skador på dessa, som den här typen av skador skulle avgöras, eller var det med hjälp av konfabulation som Försäkringskassan och de stora försäkringsbolagen skulle slippa ifrån att uppfylla sina skyldigheter mot några samhällets allra svagaste parter – de drabbade?
    Konfabulation, som (enligt Wikipedia) är en lögnaktig historieberättelse, brukar fungera som ett effektivt sätt för att förhindra att en nackskadad får utlovad ersättning efter en olycka!
    Det är en ofta använd teknik av medicinska rådgivare i samband med domstolsprocesser. Den tycks fungera mycket väl eftersom både domare, advokater och handledare vid Försäkringkassan och hos försäkringsbolag brukar sakna nödvändig medicinsk kunskap för att kunna dra korrekta slutsatser i dessa sammanhang. De skall ju följa vad de medicinska rådgivarna framför i sina bedömningar och yttranden!
    Att domare saknar sådan kunskap fick Nackskadeförbundet bekräftat i samband med genomgång av alla de svar som erhölls från alla svenska domstolar, vilka i omgångar avkrävdes både diarienummer, samt svar på frågor – ”om på vilka grunder de dömde i processer mellan skadedrabbade och deras försäkringsbolag”.
    Att handledare vid försäkringskassan saknar sådan kunskap framkom i svar från Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist. Att handledare vid försäkringsbolag saknar sådan kunskap framgår av svar Nackskadeförbundet fått i samband med möten med företrädare för Svensk Försäkring vid två skilda tillfällen.Att advokater – i alla fall när det gäller dem, som företräder de skadedrabbade vid rättegångar, framgår av att de inte brukar ställa raka frågor till de medicinska rådgivarna när det gäller samband mellan inträffade olyckor och uppkomna besvär. Deras medverkan brukar istället handla om att diskutera juridiska spörsmål – inte de medicinska konsekvenserna av uppkomna skador.
    Hur kan medicinska rådgivare hävda i en domstolsprocess där en person, som före aktuell olycka varit frisk och besvärsfri, att orsaken skulle kunna ha varit en händelse i barndomen, eller att åldersförändringar i halskotpelaren skulle kunnat utlösa en riklig symtomflora – vilka debuterat i och med olyckan.
    Denna form av konfabulation sker återkommande fastän drabbade aldrig före sin olycka klagat över besvär från nacke, axlar och huvud, eller yrsel och instabilitet vid huvudrörelser. Att alla dennes besvär startade i och med inträffad olycka tycks vara oväsentligt.
    Att ett sådant beteende sker trots att medicinska rådgivare och deras försäkringsbolag hänvisar till de etiska regler som numera finns både i försäkringsläkarföreningarna och hos bolagen. Under punkterna 3 och 4 står det att medicinska rådgivare ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, samt och upprätthålla och utveckla sin kompetens.
    och utföra sitt arbete med omdöme och kunskap och förhålla sig professionellt i sitt samarbete med andra, som medverkar i den medicinska bedömningen.
    Hur stämmer det med de etiska regler som det hänvisas till när det med nya metoder, använda utanför Sveriges gränser, nackskadades skador kan korrekt både fastställas och behandlas. När den som fått en stabiliserande operation dagen efter befriats från de flesta av besvär de lidit av under många år! Då måste var och en förstå att den verksamhet de medicinska rådgivarna ägnar sig åt i samband med juridiska processer måste granskas och åtgärdas!
    Vilken advokat som företräder den skadedrabbade skulle inte i den situationen avkräva den medicinske rådgivaren en regelrätt förklaring om hur sådana samband kan föreligga? När en medicinsk rådgivare hävdar att en utredningsmetod inte uppfyller kravet på ”vetenskap och beprövad erfarenhet” borde en advokat som besatt medicinsk kunskap låta visa bilder tagna utomlands med den aktuella metoden på den skadades halskotpelare och kräva ett besked om vad rådgivare ser på bilden! När sker detta i domstolen?
    Medicinska rådgivare representerande specialiteter som ortopedi, neurologi och neuroradiologi tillåts att hävda generella åsikter utan att behöva bevisa sin egen kunskap i det aktuella området! Åsikter som någon professor yttrat i samband med presentationen av den s k Whiplashkommissionens rapport, som under
    många år styrt tänkandet inom den svenska läkarkåren. När professor Per Grane avkrävdes bedömningar av bilder tagna med hjälp av funktionell magnetkameraundersökning (fMRI eller fMRT) i Tyskland och Finland kunde han inte tolka bilderna. Därefter har han vägrat att bevisa sin kunskap inom detta infekterade område.
    När medicinska rådgivaren och docenten i neurologi vid Karolinska Olof Sydow i Trafikskadenämndens (TSN) promemoria hävdar att fMRI-metoden inte har med vetenskap att göra, men hans uttalande ifrågasätts av en skadedrabbad, begär ett stort försäkringsbolag och/eller TSN att professor Urban Lindgren skall försvara att Olof Sydow har helt rätt – att metoden inte har med vetenskap att göra. Många fler medicinska rådgivare hävdar samma åsikter – vilket går att läsa i mängder med yttranden gällande nackskadade. Frågan är om vara sig Olof Sydow eller Urban Lindgren själva kan tolka fMRI-bilder, när inte ens neuroradiologen Per Grane klarade av det!? Men uttala sig mot etablerade internationellt accepterade metoder använda inte bara inom EU – utan världen runt – det kan de!
    Därför begärde Nackskadeförbundet att SBU skulle presentera en förteckning över vilka metoder för utredning och behandling som var godkända i svensk sjukvård.
    Varken SBU, Socialstyrelsen eller Läkarförbundets ordförande kände till att en sådan förteckning existerade. Enligt Socialstyrelsens tidigare chef, Nina Rehnqvist, används i svensk sjukvård flertalet metoder, vilka inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
    Hur kan det då komma sig att metoder som verkligen kan hjälpa nackskadade att få sina skador fastställda och behandlade i vår omvärld inte kan tillåtas i Sverige? Men varför är det olämpligt att tillåta just att få använda fMRI?
    Skulle det möjligtvis kunna bero på att då skulle svenska försäkringsbolag behöva betala ut ersättningar till alla dem som faktiskt får livshotande nackskador i samband med inte bara trafikolyckor, utan även vid fall-, idrotts- och arbetsplatsolyckor.
    Eftersom reglerna för både Försäkringskassan och försäkringsbolagen bygger på samma principer – bl a genom förnekande av faktiska skador i övergången mellan nackens och skallens strukturer, så skulle kanske även Försäkringskassans utgifter öka så väsentligt att tilldelade medel inte skulle räcka! I vilken mån har detta med att budget för Sverige skall se finare och
    bättre ut? Eller vad?
    Kan det helt enkelt vara så att det är av besparings- respektive vinstmöjligheter i de två systemen som ligger bakom det motstånd mot erkännande av nya tekniska metoder som kan fastställa nackskadades skador?
    Att nackskadade kan få sina skador utredda och behandlade inom sjukvården i EU, tycks varken vår regering, landstingen, Försäkringskassan eller försäkringsbranschen vilja höra talas om!
    I dagens läge tvingas alltså nackskadade att sälja egendom, låna pengar i bank eller av släkt och vänner för att betala vad det faktiskt kostar att få korrekt diagnos och operation som medför att livet åter fungerar.
    Påbörjas en diskussion om dessa förhållanden med någon av dessa inblandade parter får Nackskadeförbundet som företrädare för alla nackskadade oavsett hur skadorna uppstod hela tiden veta att det inte är deras sak – utan man skall vända sig till någon annan.
    Rör det sig om ekonomiska kostnader för Försäkringskassan, försäkringsbolagen, Landstingen så tänker inblandade parter inte på alla de kostnader som drabbar hela samhället när folk blir heltidinvalider. Enligt enkla kalkyler rör det sig om miljarder i kronor räknat, men allt onödigt lidande oräknat.
    Man skyller på att folk fuskar och låtsas vara skadade – visst finns det sådana, men med dagens metoder går nackskador att fastställa och då åker bluffarna dit!
    Nuvarande system har ett grundläggande fel! Medicinska rådgivare träffar inte de skadade, utan skulle bygga sina slutsatser på intyg och journaler, men i själva verket gör de egna omtolkningar som både förvränger verkligheten och kränker den skadade.
    När sjukvården inte kan fastställa nackskador därför att metoder som i vår omvärld inte introduceras i Sverige, så kommer brister att uppstå i journaler och intyg och då ”finns inte skadorna” och enligt både Försäkringskassan och Svensk Försäkring skulle ett bättre kontrollsystem bli alldeles för kostsamt.
    Dessutom säger sig företrädarna för bägge systemen att de fullt ut litar på vad deras medicinska rådgivare påstår. Detsamma tycks även domstolarna göra –
    trots att inga jurister Nackskadeförbundet träffat har någon medicinsk kunskap!
    Är nackskador endast ett juridiskt problem, även om det i grunden är ett medicinskt dilemma med ekonomiska och moraliska dimensioner! Döm själva! Läs mera på hemsidan!

    Bert Magnusson

    Bo Sonnsjö

    Nackskadeförbundets styrelse

  2. Hej Bo. Förstår att du har en gedigen bakgrund av erfarenheter för det du beskriver. Ser dock din ”kommentar” mer som en egen artikel och rekommenderar dig att skriva en sådan/Börje

    • Tack Börje för Din kommentar att jag borde skriva en artikel. Problemet är att ingen vill ha en sådan artikel. Information har gått till Uppdrag Granskning, stora tidningsdrakar som SvD, DN, Göteborgsposten, Sydsvenskan … Ämnet tycks vara tabu eller alldeles för kontroversiellt av någon anledning.

      Min långa inlaga såg jag som en chans att få ut ett budskap i ett medium som jag tidigare inte prövat! Min förhoppning var att ett intresse skulle väckas, så att en debatt skulle kunna startas – där många skulle komma att blanda sig i med kommentarer så att i slutändan folk med allvarliga och många gånger livshotande skador skulle kunna få en ny chans här i livet – nya utredningar med senaste teknik och lämplig behandling.

      Den som vill veta mera om dessa frågor kan läsa vidare på http://www.nackskadeförbundet.se

      Vi i Nackskadeförbundet hjälper skadedrabbade helt idéellt och informerar om var de kan få sina skador fastställda med senaste teknologi och därefter var de kan få sina skador behandlade. Vi informerar om hur de medicinska rådgivarna omtolkar drabbades besvär, så att de inte skall kunna få ut de ersättningar som utlovas i samband med att man tecknar olycksfallsförsäkringar. Vi har t ex besökt ett nytt fint sjukhus i Polen, där man utreder drabbades med hjälp av senaste teknologi och därefter opererar dem med mycket goda resultat.

      Nackskaddeförbundet inte bara påtalar för Social- och justitiedepartementen om rådande brister, t ex vilka urbota regelverk och paragrafer som myndigheterna hänvisar till för att avfärda drabbades klagomål, utan har genom brevväxling och möten med representanter för EU-kommissionen lyckats ge skadedrabbade en möjlighet att framföra klagomål på hur de behandlas och att Sverige inte följer de direktiv och förordningar som EU-kommissionen och EU-domstolen fastställt skall gälla för alla unionsmedborgare – även dem som bor och lever i Sverige.

      Information skickas till ledande kommissionärer och SANCO, som i dagens läge får en mängd med skrivelser från de skadedrabbade. I slutändan kommer med all sannolikhet skadedrabbade svenskar säkert få den vård som utlovats, men än så länge gör våra myndigheter allt vad de kan för att slippa ändra sina rutiner!

      Det gäller att inte ge upp, utan stå på sig – till sist kommer nog motståndet från dem som mest intresserar sig för budget i balans. Den dagen de förstår att det kostar samhället betydligt mer i längden att inte bota, än att från början strunta i de drabbades skdor – som det i stor utsträckning sker idag!

      Förr eller senare måste man inse att man inte kan förhindra att korrekt vård och rättssäker försäkringsverksamhet blir något alla medborgare skall ha rätt till. Så är det tyvärr inte idag!

  3. Erland Lagerroth, din kunskap, erfarenhet och visdom sträcker sig långt. Något som jag vid varje ny publikation, trots att jag är förberedd, både överraskas av och blir inspirerad av. Ditt sätt att se från flera perspektiv samtidigt kräver en mångsidig hjärna. Javisst är rationalismens ensidighet ett problem.

    Den har genom industrialismens dominans tagit oss långt in i det ”moderna” samhället. Farmgångsrikt med stora och svåra offer.

    Man skulle idag kunna beskriva vårt tillstånd som till stora delar relationslöst och psykopatlett.

    I Torbjörns Sasserssons rewrite uppmärksammas att samhället ”drivs av relationer och processer, som av delarna organiserar helheter och system, vilka fungerar med viss en frihet inom den ram, som villkoren på jorden bestämmer.”

    Inom denna ram behöver vi utveckla och formulera guidelines för ett mer medmänskligt och ansvarstagande samhälle. På alla nivåer. Det är vad man kan läsa som en röd tråd i Lagerroths alla publikationer. /Börje

  4. Bra artikel om en tänkande människa! Tycker Lagerroths tankar har stor betydelse för att förstå vår verklighet. Vi kan inte låta oss luras av en illutionistisk verklighet. Vi måste förstå varför vi verkar och är som vi är här och nu.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: