Nytt på Vetamera Personlighet. Där sker också förändringar efter andras synpunkter och författarens egna upptäckter.
Personlighet, i engelskan personality [ˌpɜːsəˈnæləti], är ett begrepp inom psykologin i betydelsen av att individen är som ett mentalt och emotionellt reaktionssystem där olika drag kommer till uttryck med olika egenskaper inför olika situationer och på olika områden. Såväl psykologiska som sociala, och kulturella som andliga uttryck kan bilda en identitet, en sammansatt personlighet. Andras uppfattning om en enskild människas personlighet bedöms oftast av utseende och handlingar och gillande eller fördomar om utseende och handlingar. Professionella psykologiska bedömningar grundar sig istället ofta i teorier om mänskligt uttryck, kommunikation och beteende.
Henrik Sjöbring lanserade 1958 ett system som fått betydelse för personlighetsbeskrivning inom psykiatrin. [1]
Hans så kallade konstitutionsfaktorer (Sjöbrings konstitutionsteori) benämndes:
- Kapacitet (intelligens)
- Validitet (psykisk energi)
- Stabilitet (jämvikt i grundstämningen)
- Soliditet (fasthet, tröghet, tenacitet)
Kapacitet avser även begåvning. Validitet innebär här initiativförmåga och energi. Stabilitet står för ett balanserat humör alternativt humörsvängningar med tätt återkommande perioder av snabbt växlande humörförändringar. Sjöbring beskrev det bland annat som lindrig grad av manodepressivitet alternativt en inåtvänd läggning. Med ett fjärde begrepp Soliditet avser Sjöbring en persons förmåga till saklighet och hur känslosamhet påverkar. En person som har brister i något avseende angående dessa fyra faktorer kan enligt Sjöbring också diagnosticeras utifrån någon eller flera av dessa olika begrepp som energifattig, trött, orkeslös alternativt obalanserad i tanke och känsla.
Joseph Schumpeter, tysk ekonom, presenterade 1912 teorin om ”Entreprenörerna” (1934). Handlingsmänniskor som är av största betydelse för att vitalisera affärs- och näringslivet. De präglas av förmåga att finna nya produkter, satsa på nya varor, effektivisera organisationer, förhandla fram lösningar och skapa nya marknader.[2] Schumpeter myntade även ”Skapandets förstörelse”, där han avser innovationer som förändrar tillvaron och som kan slå ut yrken och ”gamla” tekniker.[3] Exempel på tekniska förändringar är robotteknik och datorer som radikalt påverkar arbetssitutioner.
Börje Peratt har genom instrumentet Livskompassen diskuterat Schumpeters modell och förslår den innovativa personligheten som är förutsättningen för en Entreprenör. Schumpeters förslag till den initiativtagande personligheten, Handlingsmänniskan stämmer istället in på Livskompassens Kämpen som har mycket energi och behöver agera ut detta fysiskt men utan planer och riktning riskerar det bli kontraproduktivt.
Administratören (Livskompassens Försvarare) kan tycka att Handlingsmänniskan arbetar ostrukturerat och planlöst. Administratören som drivs av struktur och ordning blir ofta den som tar över företaget från Entreprenören för att styra upp och skapa ordning. I samband med det riskerar kreativitet och framtidsplaner att får stryka på foten då administratören vilar på gamla lagrar och bygger en borg kring sin egen förträfflighet. Nokias förfall ett exempel. [4][5]
Personlighet kan även beskrivas som karaktär vilken omfattar moral, viljestyrka och förmåga och kan värderas i termer av god, sålunda i positiv betydelse och med beundransvärda egenskaper, alternativt opålitlig och sålunda då med i sammanhanget inte godkända eller accepterade egenskaper.
Salutogenes – hälsans ursprung antas inte enbart ha genetiska orsaker utan kan kopplas till personlighet. I den refererade artikeln är forskning och egenskaper upplagda enligt Livskompassen/Peratt.
I anslutning till detta följer beskrivning av personlighet i typer (personlighetstypologi) och tron på möjligheten till personlighetsutveckling och Tankens kraft.
Särskilt under den freudianska skolan kom Freud och hans närmaste att utveckla sina egna teorier om begrepp och förutsättningar för att beskriva personligheter.
Se Personlighetstyper enligt Jung.
Femfaktorteorin, eller Big-Five-teorin, är en personlighetsteori (med rötter i Jung) som utgår från att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är miljö- eller situationsberoende. [6]
- Öppenhet – att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
- Samvetsgrannhet – en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
- Utåtriktad – energi, positiva känslor, självsäkerhet, och en tendens att söka stimulans och andras sällskap.
- Empatisk (vänlighet, inkännande) – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
- Neuroticism – tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet.
Rorschachtest är ett så kallat perceptuellt kognitivt personlighetstest som utvecklades av den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach i början av 1900-talet. Testet består av en serie bilder med nonfigurativa, symmetriska bläckplumpar, där testpersonen får i uppgift att berätta om vad bilderna föreställer. Analysen utgår från hur försökspersonen uppfattar och tolkar bilden vilket påstås kunna ge information om hur personen hanterar information och interagerar med omvärlden.[7] Trots stark kritik används det än idag och tillhör de teorier som genomgått många studier som också anses validera metoden. [8]
Reflektion
Det finns olika synpunkter och teorier som rör människans förmåga att förändra sig och utveckla sin personlighet. Freud menade att det inte var möjligt att förändras delvis därför att hon var omedveten om vad som triggade igång henne (länk) emedan Adler ansåg det omöjligt att fastställa en personlighet (länk) och Jung ansåg att människans mål var att nå fram till sin optimala personlighet genom individuation.
Under många år verksam som ledarskapsutbildare och coach har jag kommit fram till att personligheten hos en människa kan ha många uttryck och kan variera från en situation till en annan och ibland från dag till dag. Det som pågår inom människan kommer inte alltid fram och därför kan man prata om inre och yttre personligheter och hur uttrycken kommer fram kan påverkas av droger, brist på sömn, akuta hot osv. Man kan därför se personligheten som en källa till potentialer. Hur dessa växer fram och leder till identitet och karaktär är ingen självklar väg. Somliga utvecklas under svårigheter och motstånd andra behöver trygghet och uppskattning och ibland behövs både ock. (Länk)
Referenser
1) Sjöbring, Henrik (1913). Den individualpsykologiska frågeställningen inom psykiatrien. Uppsala
2) Schumpeter, Joseph (1911/1912) Theorie der wirtschaftlichen entwicklung, Leipzig
3) Antologi (2008) Schumpeter: Om skapande förstörelse och entreprenörskap, Norstedts
4) Merita Vilen, Risto Rumpunen (2014), Nokias magnifika magplask
5) Nokias 7 dödssynder – som vände framgång till katastrof Länk
6) Costa, P.T.Jr. och McCrae, R.R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources
7) Erard, R. E. (2012). ”Expert Testimony Using the Rorschach Performance Assessment System in Psychological Injury Cases”. Psychological Injury and Law, 5, 122-134.
8) Mihura, J. L., Meyer, G. J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). ”The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the Comprehensive System.”. Psychological Bulletin, 139, 548-605..
