Vättern med utsikt från Brahehus. Foto: Kenny Louie, Wikipedia
Vätterns vatten riskerar att förgiftas av tungmetaller från läckande ammunition på sjöns botten. Detta främst orsakat av Försvarsmaktens sjömilitära övningar som pågått sedan andra världskriget. Ekosystem och dricksvattentäkter för 280 000 människor berörs. Aktion Rädda Vättern gör allt vad de kan för att larma om farorna och få Vättern sanerad.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Badplatsen Enebågen vid västra Vättern (söder om skjutfältet Hammaren nära Karlsborg) är en långgrund och känd badplats, som en vacker sommardag kan ha upp emot 5 000 badgäster. Sommaren 2018 gjorde några badande barn ett farligt fynd här. Delvis oexploderad ammunition, bl.a. granater, låg öppet exponerade på badets botten! En del ammunition var livsfarlig. Vad hade hänt om den exploderat? Vid närmare undersökning visade det sig att cirka 3 000 projektiler, granater, bomber och raketer ligger på en hårt packad botten vid badplatsen, öppet för erosion och strömmar. ”Aktion Rädda Vättern”, som snart arbetat ett decennium för att skydda Vättern, krävde omedelbar sanering.
Ovanstående foto är taget av en barnfamilj som under ett helt vanligt sommardopp 2017 fiskat upp detta militärskrot norr om badplatsen. [1]
Varför återfinns ammunition på Vätterns botten?
Det svenska försvaret har fram till 1970-talet gjort sig av med gammal ammunition på sätt som idag är otillåtet. Ammunitionen dumpades helt enkelt i hav och sjöar runt om i Sverige i samband med militärövningar. Försvarsmakten (FM) har sedan andra världskriget använt Vättern för sina militära sjöstridsövningar: både som skjutfält och till dumpning av uttjänt krigsmateriel. Ett exempel är den instabila ammunition som sänktes under hela 1950-talet utanför Hästholmen alldeles söder om Omberg och Ödeshög. Försvarsmakten bedömer själv den totala mängden dumpat material i Sveriges samtliga sjöar och vattendrag till 6 500 ton och i denna siffra inkluderas Vättern, en viktig dricksvattenintäkt för 280 000 invånare runt hela Vättern [1,2]
I Karlsborg vid västra delen av sjön finns en militär flygplats som 2014 upprustades för mer än 100 miljoner kronor. Skjutmålet för JAS Gripens övningsskjutning ligger vid Hammaren vid Vätterns västra strand mitt emot Vadstena. Vättern används även som utbildningsplats av FM:s piloter, s.k. skolflygning. [2]
Försvarsmakten har idag tillstånd för 30 skjutdagar (men yrkar på 50), 69 000 skott per år, samt 159 raketer årligen, vilket är en markant ökning från tidigare tillåtna nivåer. Till detta kommer utsläpp på 5 600 kubikmeter flygbränsle årligen. Ärendet har avgjorts av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. [1, 2] Dagens övningar innebär att stora mängder ammunition hamnar i sjön samtidigt som den tidigare ammunitionen ligger kvar. Dessutom förorenas vätternvattnet av det nedfallande flygbränslet. Samtidigt yrkar FM på samövningar med internationella förband (NATO-anknutna) vilket – om så sker- kan innebära ytterligare påfrestning för miljön i form av föroreningar av att okänd ammunition med okända tungmetaller kan spridas i området samt bullerökning. [1,2,3]
Omberg Hästholmen (Wiki)
Aktion Rädda Vättern
Försvarsmakten hävdade länge att Vätterns sjöbotten består av sediment där ammunitionen sjunker ned och blir ofarlig och att ekosystemen därför inte påverkas, men befolkningen runt Vättern såg annorlunda på skeendet. Markägare och lokala amatördykare vid Vättern har länge påpekat att försvarsmaktens uppgifter inte kan stämma. De lade tidigt märke till förändringar av ekosystemen, bl.a. påverkades fiskenäringen, där fisken uppvisade förhöjda värden av tungmetaller. Vättern är en viktig vattentäkt för alla ortsbor runt omkring och man befarade att vattnet långsamt förgiftades av utsläpp från stridsflygplan och läckande ammunition.
När försvaret 2010 ansökte om att kraftigt få utöka skjutningarna i Vättern gick startskottet för att organisera motstånd. Små aktionsgrupper bildades i Karlsborg-Brevik, Hjo och Vadstena 2010–11. Året därpå bildades ett nätverk av de mindre aktionsgrupperna. På Birgittadagen den 7 oktober 2012 genomfördes en gemensam protestdag i samarbete med Svenska kyrkan. På flera orter runt Vättern tändes vårdkasar och kyrkoklockorna ringde på samma sätt som i gångna tider då det varnades för fara, ofärd och krig. [4]
Så siktades ytterligare belastningar av vätternmiljön: borrning av fossilgas i Motalabukten samt öppnandet av en gruva i Norra Kärr. 3 maj 2013 bildades nätverket ARV, Aktion Rädda Vättern, som har fört en hård kamp för att få myndigheterna att lyssna och agera. Christer Haagman är juridiskt ombud för ARV. LÄNK Sommaren 2013 gjorde Humanism och Kunskap en resa till Medevi Brunn, Vadstena och Omberg, varvid jag i en artikel uppmärksammade ARV:s arbete: LÄNK
Här kan du läsa ett pressmeddelande från Aktion Rädda Vättern 18 december 2017: LÄNK
Karta: Google map
Rapporter från dykningar
Så småningom bekräftades markägarnas farhågor om livsfarligt material liggande på grusbottnar och inte i sediment.
Vid förnyade undersökningar 2017 fann Försvarsmakten att delar av bottnen består av hårt packad sten, grus och sand och att projektiler, granater och raketer där ligger öppet utsatta för erosion och strömmar. Fjärde Sjöstridsflottiljen vittnar om att också minst 50 år gammal ammunition, varav en del kan explodera, ligger kvar och rostar och eroderar utan att vara täckt av sediment. Konsulten och dykarna som undersökte bottensedimenten var tvungna att anlita försvarets röjdykare för uppgiften eftersom det var alltför farligt för dem att vistas där. Dykarna tvingades att hålla ett säkerhetsavstånd på minst tre meter ovanför botten p g av risk för detoneringar.
Försvarsmakten har kommit fram till att det finns tusentals kilo metaller på de bottnar som inte täcks av sediment. Sjöstridsflottan varnar nu: ”Förbud mot bad, fiske och dykning bör fortsättningsvis råda i området.” [1]
Christer Haagman menar att giftiga tungmetaller (bly och koppar m.m.) kan frisättas mycket snabbare än FM utgått från och sedan spridas med strömmarna. Dessutom är det olämpligt att skjuta ner i detta avfallsupplag för gammal ammunition och därmed sprida tungmetallerna ytterligare, för att inte tala om risken för undervattensexplosioner, säger han.
I dykningar utanför Olshammar i nordvästra Vättern under våren 2018 hittades 160 000 kvadratmeter bottendöd. [5] Marinarkeologen och dykaren Andreas Vos berättar att hela bottnen är täckt av vitt svavelväte som ger gasbildning. Ovanpå det har bildats cyanidbakterier eller ”blågröna alger”, något som i Skåne tidigare rapporterats ha dödat en häst och en hund. Det rör sig alltså om ett dödligt gift som har toxisk påverkan även på människor, där man ser kopplingar till ALS, Alzheimer och Parkinson.
Cyanidbakterierna lägger sporer och sprids över hela Vättern. Man har hittat sporer utanför reningsverket i Vadstena, enligt Andreas Vos. Där pågår f.ö. utsläpp av 1000-tals kemikalier och läkemedel bara från reningsverket, vilket ger en cocktaileffekt som vi inte känner till, menar han. Vildfångad sik och röding är kända delikatesser från Vättern, som inte längre får exporteras på grund av höga halter av miljögifter som PCB och dioxiner vilka påverkar hjärnans utveckling och ibland leder till beteendestörningar. Andreas Vos efterlyser dykande miljöexperter som regelbundet ser efter om ekosystemet är levande eller dött. [5] Länsstyrelsen i Östergötland avslår detta och menar att man gör tillräckligt. [6]
Och vad säger politikerna?
Det existerar två olika riksintressen som kolliderar och fördröjer beslut: skyddandet av Vättern, dess öar och strandområden i enlighet med miljöbalken samt försvarets tvingande orsaker till att få fram tillstånd. Med ovan redovisade fakta och framtidsutsikter är det emellertid väldigt viktigt att agera innan det blir för sent.
De militära övningarna bör förflyttas till mindre känsliga områden och Vättern behöver snarligen saneras. De ekologiska systemen bör åter bringas i balans och den viktiga dricksvattentäkten måste värnas. Vättern försörjer idag ca 280 000 personer i området med dricksvatten. Flera somrars torka har sänkt grundvattennivåerna. I Naturvårdverkets årliga uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 beskrivs hur väderförändringarna förväntas medföra ökade problem med vattenbrist i vissa delar av Sverige. Många kommuner kan komma att få problem med sitt dricksvatten. Det finns idag långt gående planer att bygga underjordiska vattenledningar från Vättern till Örebro- och Kumlaområdet. Vad säger invånarna där? Är de överhuvudtaget medvetna om vad som skett och sker med vattnet i Vättern?
Ett politiskt parti som är tydligt i debatten är Vänstern som har en klar linje och för sjöns talan och där Jonas Sjöstedt lagt fram motionen ”Försvarsmakten, klimat och miljö – Motion 2018/19:1761” (punkt 6): LÄNK: Mp uttalar sig mer allmänt: LÄNK:
Vättern – nästa vatten att få juridiska rättigheter?
År 2015 antog FN:s generalförsamling ”Agenda 2030” som innehåller 17 mål för global hållbar utveckling. Dessa målsättningar har Sverige sagt sig vilja vara ledande i att genomföra. Delmål nummer sex handlar om en hållbar förvaltning av vatten, att säkerställa tillgången till vatten och sanitet för alla. Vikten av rent dricksvatten lyftes också fram i den nationella livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen 2017.
Samtidigt som det blir allt tydligare hur samhället exploaterar och kolonialiserar utrymmet för andra arter växer en ny rörelse fram i världen: ”Rörelsen för Naturens rättigheter” (se videon ovan). Floder, sjöar och skogar börjar, som tidigare nämnts, erkännas som juridiska personer i domstolar, parlament och lokala administrationer. Rörelsen för Naturens rättigheter kan ses som en brygga mellan moderna västerländska institutioner och urfolkens förståelse av oss som varande en del av naturen.
Den 10 – 11 maj 2019 arrangerade bl.a. Lodyn, Sigtunastiftelsen och Cemus den andra internationella konferensen i Sverige om Naturens rättigheter: Earth Rights Conference, förlagd i Sigtuna: LÄNK Konferensen samlade några av de ledande rösterna inom rörelsen globalt varav många representerade naturfolken (”Vi har bara en Moder Jord och vi måste skydda henne!”), vilket du kan se på följande Youtube-klipp:
Den svenska försvarsmakten tycks hela tiden få ökade befogenheter då det gäller Vättern och saneringen dröjer. Situationen i Vättern accelererar. Aktion Rädda Vatten tycker det går för långsamt och har nu fört sitt arbete till ännu en nivå genom att aktivt närvara vid Sigtunakonferensen. De beslöt att försöka väcka uppmärksamhet och intresse för att få Vättern internationellt klassad som ”vatten med juridiska rättigheter” på samma sätt som den nyzeeländska Whanganuifloden och Ganges fått det.
Ett inslag under konferensen var bildandet av en tribunal för Vättern. ”Domen” inleddes på följande sätt:
– Vi domare i tribunalen om sjön Vätterns rättigheter finner att de destruktiva följderna av ökade militära övningsbombningar, gruvprojekt och ökade flygaktiviteter över och i anslutning till Vättern bryter mot Deklarationen om rättigheter för Moder Jord. [1]
Återstår nu att se om Vättern i likhet med nyazeeländska Whanganui så småningom – med ökade protester från allmänheten- kommer att kunna få samma juridiska status och skydd som en person.
Kersti Wistrand
Referenser: 1) http://www.aktionraddavattern.se/wp-content/uploads/2017/12/Bottnen-vid-Hammarens-skjutmål-PM-ARV-18-dec-2017-pdf.pdf 2) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forsvarsmakten-klimat-och-miljo_H6021761 3)https://www.fiskejournalen.se/granater-nara-badstrand-i-vattern/ 4)http://www.aktionraddavattern.se/ 5) https://mvt.se/nyheter/vadstena/vattern-hotas-av-en-miljokatastrof-om5372477.aspx
6) https://www.mvt.se/nyheter/vadstena/vattern-hotas-av-en-miljokatastrof-om5372477.aspx
