Här presenteras antologin ”Möten Musik Mångfald – Perspektiv på musikterapi” (2017), utgiven av Förbundet för Musikterapi i Sverige, red: Anci Sandell, Ingrid Hammarlund, Anna-Karin Kuuse och Linn Johnels. ISBN: 978-91-639-5590-7.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Alla människor föds med förmågan att kommunicera musikaliskt. Redan under fosterstadiet hörde vi våra mödrars rytmiska hjärtslag och kände också rytmen av deras rörelser då de förflyttade sig.
Rytmer och melodier av olika slag väcker minnen och associationer och påkallar därmed vår uppmärksamhet och våra känslor. Klanger och harmonier framkallar stämningar. Det är därför inte så märkligt att musik kan användas i terapeutiskt syfte.
I samband med att jag intervjuade musikterapeuten Sofia Thoresdotter fick jag av henne ett exemplar av antologin ”Möten Musik Mångfald – perspektiv på musikterapi” (2017), där hon skrivit ett bidrag om sin musikterapi med en femårig pojke LÄNK
Musikterapeuten Margareta Wärja och Bonnymetoden
Vad vet jag om musikterapi annat att det är en tämligen ung gren av det moderna terapiträdet? Någonstans ifrån dyker ett minne upp av pionjären och musikterapeuten Margareta Wärja i Stockholm som var en av de första i Sverige att utöva musikterapi. Det måste ha varit någon gång i slutet på 70-talet som jag träffat henne i något sammanhang och blev så intresserad att jag ville pröva på hennes terapi enligt The Bonny Method of Guided Imagery and Musik (BMGIM), men någonting kom emellan och det blev aldrig av. När jag tittar i antologins innehållsförteckning ser jag att hon är en av de tjugotre artikelförfattarna.
BMGIM utvecklades i början av 1970-talet av den amerikanska musikterapeuten Helen Lindqvist Bonny som en väg till personlig och andlig utveckling. Det var på den tiden då det fanns nyvaknat intresse för djupare medvetandetillstånd i Västvärlden och hippietiden blomstrade. Bonny ingick i ett forskningsteam i Baltimore, där man forskade i förändrade medvetandetillstånd för att reparera traumatiska upplevelser. Hon använde sig av musik för att härbärgera och ledsaga försökspersoner inom denna forskning. Metoden, som utvärderats i en mängd vetenskapliga artiklar används än idag på så sätt att musiken spelas upp i sin fulla potential för att möta och utforska människors erfarenhets- och upplevelsevärldar. Man arbetar med bilder som dyker upp i klientens inre samt med känslor och kroppsförnimmelser som väcks
när man lyssnar till musik i ett avslappnat tillstånd. På så sätt kan klienten öppna upp och bearbeta konflikter, livskriser, bortträngda och traumatiska minnen och psykosomatiska problem. Det förekommer också att klienten öppnar slumrande inre resurser och kreativa förmågor.
BMGIM som är läkande och transformerande tillhör idag de fyra största musikterapimetoderna och används inom de flesta psykoterapeutiska traditioner och skolbildningar. Det är också en metod för andlig självutveckling och utforskande av medvetandet.
Antologin ”Möten Musik Mångfald”
Antologin ”Möten Musik Mångfald – Perspektiv på musikterapi” omfattar 370 sidor med ganska stor text. Språket är tämligen lättillgängligt och vackra färgfoton förekommer. Den är utgiven av Förbundet för Musikterapi i Sverige (FMS) 2017 och i redaktionen finns Anci Sandell, Ingrid Hammarlund, Anna-Karin Kuuse och Linn Johnels. ISBN: 978-91-639-5590-7.
Boken inleds med ett förord av Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi vid Uppsala universitet och med mångårig erfarenhet och forskning i musikterapi och musikpsykologi. Vi har aldrig haft så mycket musikterapeutisk forskning som nu får vi veta i bokens förord. Flera personer har doktorerat i ämnet. Det finns olika grenar och olika metoder som alla är mycket intressanta att få ta del av, inte bara för terapeuter utan även för alla andra som kan vara intresserade. Antologin består av sju delar, tematiskt indelade efter målgrupp och praxisfält:
Del 1: Musikterapi – vad är det? Här ges en introduktion till vad musikterapi är och hur den växte fram i Sverige. Olika inriktningar, metoder och tillämpningsområden beskrivs liksom utbildningar och kompetens. I det andra kapitlet tas centrala musikterapeutiska begrepp upp samt teorier som ickeverbal kommunikation och samspel.
Del 2: Musikterapi i hälso- och sjukvård. I sex olika kapitel beskrivs musikterapins användning inom neonatalvård, på barnsjukhus, inom äldreomsorgen, specialistsjukvården och för patienter med kroniska smärttillstånd. Här beskrivs också hur man kan använda musikavlyssning som en musikterapeutisk metod.
Del 3: I sex kapitel beskrivs musikterapi inom psykiatri och socialtjänst (vuxenpsykiatri, för barn med uppgivenhetssyndrom, för patienter med ätstörningar, som stöd vid självreglering och vid posttraumatisk stress samt ett kapital om musikterapi med fokus på röst och sång.)
Del 4: Musikterapi vid funktionsnedsättning som grav intellektuell funktionsnedsättning och så Sofia Thoresdotters artikel om musikterapi vid grav synnedsättning, se ovan.
Del 5: Musikterapi som resurs i grund- och träningsskolan (tre kapitel)
Del 6: Forskning i musikterapi. Bl.a. presenteras tre avhandlingar. Musiken har en förmåga att påverka kroppsliga funktioner som blodtryck, immunsystem, oxytocin- och kortisolhalt m.m.
Del 7: Presentationer av bokens författare samt en avslutande och framåtblickande reflektion.
”Möten Musik Mångfald” fyller ett tomrum och det är beklagligt att marknadsföringen på böcker utgivna på små förlag eller egna förlag har så svårt att nå ut i dagens samhälle. Antologin rekommenderas varmt till alla musik- och terapiintresserade, såväl professionella som lekmän.
Kersti Wistrand
