Presidenten som avskaffade Covid-19

Under en gudstjänst i juni förklarade Tanzanias president John Magufuli att  landet var fritt från Covid-19. Landets ekonomi blomstrar till skillnad från  de länder som stängt ned. Den 28 oktober är det dags för ett nytt presidentval. Kommer han att väljas om?

TEXT: KERSTI WISTRAND

I våras kom skräckrapporter om Afrika och corona. Många amerikanska medborgare som arbetade där evakuerades eftersom Covid-19 förväntades slå hårt mot kontinenten.
Med tanke på det kommande hotet gjorde länderna söder om Sahara så gott de kunde. Eftersom medicinsk utrustning var sparsam och sjukvården inte var tillräckligt utbyggd att kunna ta hand om alla förväntade fall infördes mycket strikta bestämmelser för att motverka den farliga smittan. Rwanda med sina 12 miljoner invånare (gränsar till Tanzania i nordväst) införde även utegångsförbud kvällstid.

De första fallen av denna nya influensa i Tanzania rapporterades in i april. Under några veckor stängdes stora delar av samhället ned, men marknader och affärer tilläts i motsats till omkringliggande länder ha öppet.

Under en gudstjänst i juni meddelade emellertid president Magufuli att Tanzania nu var fritt från Covid -19. Han påstod att Gud hade hört folkets böner. Och den officiella statistiken ger stöd till presidentens besked. Anledningen är att man helt enkelt slutade testa i maj och sedan dess går det inte att påvisa någon smitta. Folket arbetar som vanligt. [1][4]

Papaya och en get testades positiva för Covid-19

Presidenten som i grunden är kemist och lärare hade smugit in preparat från en get, papaya och frukten pawpaw bland alla provrör med blod som sändes till testlabbet i huvudstaden. Innehållet i dessa tre preparerade provrör visade sig alla vara positiva för Covid-19! Allmänheten fick sig ett gott skratt och därefter upphörde all testning.

Så därmed är viruset borta? Nej, inte alls. Naturligtvis förekommer den nya influensan i Tanzania, men i lättare form. Om någon läkare säger emot presidentens avskaffande av den kommer de att få problem. Amnestyrapport

”Faktum är dock att Afrikas befolkning är väldigt ung och unga drabbas som bekant inte lika hårt av den nya influensan”, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektions-epidemiologi, som har kontakt med forskare och sjukvårdspersonal i Tanzania.[1]

Konflikten med Kenya i norr har också ökat. Där är nedstängningen strängt bevakad. Alla lastbilschaufförer som kör över gränsen från Tanzania testas för Covid-19 och irritationen på den kenyanska sidan är stor på grund av att en del av dessa chaufförer testas positiva.

Men hur kommer det sig då att president Magufuli gick mot strömmen och förklarade landet coronafritt? För han visste ju förstås bättre. Hade han genomskådat vaccinationsindustrin?

Tanzania – svenskt biståndsland från 1962

Jag beslöt att gräva fram ett svar. För att finna detta måste jag först friska upp minnet av Tanzanias historia och politiska nuläge. Jag hade under mina gymnasieår på 60-talet hört en hel del om landet. Det var ett av världens äldsta bebodda trakter och där hade man hittat människoskelett och fotavtryck som var mer än två miljoner år gamla.

En av mina lärare i kristendomskunskap hade i slutet av 50-talet farit dit för att verka som lärare och missionär inom Svenska kyrkans ram. Efter endast några år dog hon i malaria, men det är en annan historia. Svenska kyrkans missionärer hade då verkat där sedan början av 40-talet.

Efter sin självständighet från brittiskt styre 1961 införde man en demokrati med president som skulle väljas vart femte år. Det självständiga landet hade tidigt en socialistisk agenda med målet att utveckla landsbygden och kom att bli ett av de största mottagarländerna av svenskt biståndsbidrag.

Det var också genom Svenska kyrkan som Tanzania hamnade i den svenska biståndspolitikens centrum. Där spelade den svenska missionären Barbro Johansson en stor roll. Hon blev invald som minister i Tanzanias regering där hon allmänt kallades Mama Barbro. Landets förste president Julius Nyerere, arkitekten bakom den socialistiska politiken i Tanzania inbjöds genom hennes försorg till Harpsund av statsminister Tage Erlander. Det blev början på ett långvarigt förhållande våra länder emellan. Mellan 1962 och 2013 gav Sverige 66 miljarder kronor till landet. [2]

Tanzania har idag ca 56 miljoner invånare med 130 olika språk. 68 % lever under fattigdomsgränsen, som är satt till 1,25 dollar/dag. 32% av dessa är undernärda. På FN:s lista över olika länders utvecklingsindex låg landet på plats 159 av 187 länder, men under de senaste tio åren har fattigdomen reducerats med 8 %. Invånarna livnär sig mestadels på småjordbruk, boskapsskötsel och lite fiske. Jordbruket är landets viktigaste sektor med produkter som kaffe, bomull, te, kryddnejlika, sisal och cashewnötter. Intäkterna från safariturism är viktig. Dessutom finns där stora områden med naturgas samt gruvindustri, där guld och diamanter bryts.[3]

President John Magufuli [4]

När John Magufuli valdes till president i november 2015 var det för att han tidigare som minister för offentliga arbeten visat stor och snabb handlingskraft. Han tog också krafttag mot korruptionen. Han fick snabbt smeknamnet ”Bulldozern” (”schaktmaskinen”).

Som president för det fattiga Tanzania gav han ekonomin högsta prioritet. I sitt invigningstal sa han: ”Vi kommer nu att lägga stor vikt vid industrialisering. Vi har inget annat sätt om vi vill skapa en grund för en hållbar ekonomi och lyfta vårt folks liv” och ”vi kommer snart att bli ett givarland istället för ett mottagarland”. [3] [4]

President Magufuli är stundom väldigt folklig och därför omtyckt av de mindre bemedlade. Han dök t.ex. upp på en marknad och började tala med försäljarna och fråga om deras önskemål. Det tog inte många veckor förrän han fullföljt deras dröm och en saluhall stod på plats.

Magufulis projekt

Magufulis ambitionen var från början att industrialisera landet, men ganska snart insåg regeringen att infrastrukturen först måste förbättras och byggas ut. Från och med 2018 började man investera i en rad projekt som återupplivning av det nationella flygbolaget Air Tanzania, utbyggnad av motorvägar, upprustning av hamnar och fartyg, planering av en flytande naturgasanläggning samt en oljeledning från Uganda.

Med dessa projekt har John Magufuli ökat statsskulden (som var ganska låg) med 25 %. Samtidigt har ett centralt mål varit att minska beroendet av stöd från utländskt bistånd. Tanzania ska så att säga stå på egna ben, stolt och självständigt.

Omvärldens syn på Magufulis styre

I motsats till den föregående presidenten har Magufuli inte varit intresserad av att besöka andra länder eller att utöva diplomati med dessa. Han har haft en intention att istället satsa allt på att göra sitt land starkt och självständigt gentemot andra länder. Magufulis första mandatperiod avslöjar därmed en splittring och t.o.m. en kollision mellan den vision som finns för landets fortskridande sedan länge och presidentens personliga mål.

Presidentens snabba handlingskraft har även en annan baksida. För att kunna fullfölja sina ekonomiska mål, kör han över motståndare med hänsynslösa åtgärder som begränsar deras verksamhet. Han ser på andra politiska partiers åsikter som onödiga hinder och förbjuder t.o.m. vissa politiska möten. Journalister förbjuds skriva det de önskar. Läkare som har hand om Covid-19-sjuka patienter tystas.

Demokratiska normer som funnits i landet sedan dess självständighet håller på att kvävas och omvärlden har börjat betrakta Tanzania som aggressivt och kompromisslöst. EU varnade 2018 för en försämring av de mänskliga rättigheterna, särskilt av media, den politiska oppositionen och aktivisterna.

President Magufuli och Covid-19

Med denna bakgrund kan man lättare förstå varför presidenten förklarade Tanzania fritt från Covid -19 efter det att landet varit delvis nedstängt några veckor.

Det torde inte bero på antaganden om någon bakomliggande agenda för virusets tillkomst eller misstänksamhet mot vaccinationsindustrin. Landets vaccinationshistoria finns redan. 2011 stod Bill Gates för vaccinationer av malaria och 2017-18 var det dags att vaccinera mot aids. Unicef har levererat bl.a. vaccin och vattenreningstabletter.

Orsaken till avskaffandet av Covid-19 står säkerligen att finna i president Magufulis personlighet. Hans starka målinriktan och handlingskraft att försöka ta landet ur fattigdom så fort som möjligt är det som gäller. Och det visar sig nu att han handlat helt rätt. Åtgärden har visat sig vara ett klokt beslut eftersom landets ekonomi till skillnad från andra afrikanska länders inte har skadats nämnvärt av Covid-19-utbrottet.

Covid-19 i Afrika söder om ekvatorn [1][5]

De mardrömsscenarior som i våras lanserades om den nya coronan som förväntades slå så hårt mot Afrika söder om Sahara kom på skam. Med undantag för Sydafrika har de flesta länder klarat farsoten riktigt bra. De flesta länder uppges ha dödsfall på högst ett par hundra; Rwanda endast trettio döda. (Sedan kan jag ju undra hur man kan få in statistik från avlägsna byar.) Kurvan ser dessutom ut att plana ut.

Vad är orsaken? Det är fattiga länder med en relativt ung befolkning i stort sett utan välfärdssjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlproblem. Klimatet är varmt och uppmuntrar inte viruset. Kanske finns där också någon okänd immunitetsfaktor.

Enda undantaget är alltså Sydafrika som till skillnad från övriga afrikanska länder har en medelklassbefolkning med en betydligt äldre population och med många underliggande sjukdomar. Där har drygt 18 000 rapporterats döda på grund av Covid-19 med en befolkning på 59, 6 miljoner. [5]

Ländernas ekonomier

Om Covid-19 har haft en milt förlopp, så är det dessvärre ett mycket hårt slag mot ländernas ekonomierna, som tagit stryk på grund av de strikta nedstängningar som infördes. De redan fattiga blev ännu fattigare. ”Vi vet att nedstängningarna orsakar mycket fler dödsfall än Covid i Afrika”, meddelar SVT1. [1]

Under andra kvartalet 2020 minskade t.ex. Sydafrikas ekonomi med 50 % jämfört med motsvarande kvartal förra året. Få officiella siffror finns för övriga afrikanska länder, där både kraftig nedgång i handelsbalansen, konkurser, svält och barnarbete istället för skolgång rapporterats.

Enda undantaget är Tanzania där president Magufuli avskaffade Covid-19 på ett tidigt stadium och räddade landets ekonomi från kollaps. – Kommer han att bli omvald den 28 oktober?

Tillägg: Här ett nyskrivet brev som riktar sig till president Magufuli med anledning av hans sätt att slå ned oppositionen och demokratin inom landet inför valet: https://robertamsterdam.com/open-letter-to-president-of-tanzania-john-pombe-magufuli/

Tillägg 29 okt: Valet har nu ägt rum. Som väntat tog president Magufuli hem segern. ”Som att spotta demokratin i ansiktet”, säger oppositionsledaren Tundu Lissu som vägrar att godkänna valet. Han uppmanar till fredliga demonstrationer och ber världssamfundet om hjälp.

Magufulis parti har varit vid makten sedan landets självständighet 1961. Han har under sin femårsperiod som president gjort stora förändringar i riktning mot envälde och en del våldsamheter har förekommit. Rädslan för våldsamheter efter valet är nu stor. (https://www.aljazeera.com/news/2020/10/29/fears-of-violence-grows-as-tanzania-opposition-denounces  )

Kersti Wistrand

Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/har-ar-landet-som-bestamde-att-corona-inte-existerar
2)https://timbro.se/smedjan/sa-blev-tanzania-sveriges-kelgris/
3)https://en.wikipedia.org/wiki/Tanzania
4) Uppgifterna om president Magufuli är hämtade från https://www.theelephant.info/features/2020/07/24/john-magufuli-and-the-contested-vision-of-a-new-tanzania/
5) https://sverigesradio.se/avsnitt/1582644?programid=2946 Dessutom har diverse youtubevideos om Magufuli använts.