Demonstrationer mot polisbrutalitet mot svarta pågår runt om i USA sedan 25 maj, då en vit polis dödade en svart man, misstänkt för att ha försökt handla med en falsk check. Donald Trump hotar nu med att låta militär upprätthålla ordning i delstaterna. Utegångsförbud rådde i hundratals städer under gårdagskvällen. Nedan redovisas något om den ideologiska bakgrunden till rasismen med rötter i socialdarwinismen och med stöd av Rockefeller Foundation och Carnegiefonden.
TEXT: KERSTI WISTRAND
Den 25 maj larmade butikspersonal om att en svart man, George Floyd, försökt betala med en falsk check. En polisbil med fyra vita poliser kommer dit. Den svarte mannen handfängslas och läggs på magen på marken intill polisbilen medan en av poliserna trycker sitt knä mot mannens nacke. Detta fortgår allt medan mannen sexton gånger vädjar: ”Snälla, jag kan inte andas!”
Händelseförloppet videoinspelas av en förbipasserande och läggs senare ut på facebook och sprids som en löpeld LÄNK. När mannen dör på kvällen börjar stora protester mot polisens brutalitet mot svarta ta fart i Minneapolis. Det urartar till viss del och kravallpolis sätts in, men protesterna eskalerar. Nationalgardet sätts in och undantagstillstånd i 72 timmar utlyses av borgmästaren.
Sedan dess har demonstrationerna och protesterna spritt sig över landet. USA brinner. Donald Trump förordar den hårda linjen att slå ned demonstrationerna genom att hota att sätta in militärer från USA:s arméförband om inte guvernörerna i delstaterna lyder och sätter in nationalgardet. Han aktualiserar därmed en gammal lag från 1807 och lät placera ut 1 600 soldater runt Washington.
Rasismen i USA tycks vara svår att utrota fastän man officiellt tar avstånd från den. Den europeiska expansionen under 1500-talet gav upphov till rastänkande. Slavhandeln och omständigheterna kring denna känner vi alla till.
Som formell ideologi uppkom emellertid rasismen under 1800-talet och har sina rötter i socialdarwinismen vilket kommer att redogöras för nedan.
Rashygien – eugenik – rasbiologi
Den engelske antropologen Sir Francis Galton (1822 – 1911) var pionjär inom ett stort antal vetenskapliga områden och anses vara en av grundarna till ”socialdarwinism”, som har tillämpat Darwins naturvetenskapliga evolutionsteori i samhällsstrukturen. Dessa teorier har dock inget samband med Darwin och hans lära. Medan Darwin med sitt ”naturliga urval” avsåg en inbördes tävlan inom arten, så talar socialdarwinismen om ett urval som inte har sin grund i genetiken utan utförs genom kontroll och manipulation av andra människor.
Begreppet ”socialdarwinism” är egentligen ur bruk nu för tiden och används sällan. Det hela ses som en flummig kvasivetenskap, som man vänt ryggen till efter andra världskriget, men vars ideologi tycks leva kvar i folkdjupen.
Socialdarwinismen bygger på läran om rashygien eller eugenik, begrepp myntade av Galton 1833. Denne ansåg att eugeniken var en ny vetenskap om människan och hans definition av eugenik lyder: ”studiet av alla verksamheter under mänsklig kontroll, vilka kan förbättra rasens kvalitet för framtida generationer antingen fysiskt eller mentalt”.
Människor hade under åratal känt till föräldraskap och ärftlighet, men nu förstod ju vetenskapen så mycket mer och nu skulle man ju kunna påverka och manipulera utfallet så att säga.
Galton menade att frambringandet av arter innebar en positiv utveckling mot mer högtstående livsformer och människan ansågs vara den mest fulländade. Han gick ännu ett steg längre och menade att man skulle kunna värdera människoartens olika individer och t.o.m. raser i en utvecklingsskala. Han uppfann statistiska metoder och skapade frågeformulär och använde sig av uppmätningar av olika delar av kroppen.
Galton studerade överklassen i Storbritannien och kom till den slutsatsen att deras sociala position berodde på överlägsna gener. Han ansåg att egenskaper var ärftliga hos raser och trodde att biologisk ärftlighet av egenskaper för ledarskap låg bakom den brittiska överklassen. Hans nya idé var därför att förbättra människans biologiska natur genom utrensningar av mindre livskraftiga individer.
Den vita nordiska rasen var klart överlägsen och borde främjas och utvecklas medan andra raser borde hållas tillbaka bl.a. genom steriliseringar, aborter och dödshjälp.
Socialdarwinismens utbredning i USA
En stor rörelse bildades i Storbritannien. Rashygienläran fick snabbt en stor spridning med början i hela USA och Kanada och sedan till de flesta europeiska länder. Rörelsen fick många anhängare och kom att påverka både immigrationslagar, rassegregering, förbud mot rasblandning och steriliseringslagar.
Ett populärt program, där bl.a. IQ-mätning ingick, spreds för att höja positiv eugenik. Engelska metoder tillämpades vid 1900-talets början för att identifiera och klassificera individer eller deras familjer: fattiga, ekonomiskt och socialt utslagna, kriminella, mentalt sjuka, blinda, döva, epileptiker, utvecklingsstörda, homosexuella, ”avvikande”, och prostituerade. Dessa människor befanns olämpliga att fortplanta sig och många länder införde nu med början i USA restriktioner eller lagar om genetisk screening, födelsekontroll, äktenskapsrestriktioner, förbud av rasäktenskap, påtvingad sterilisering, påtvingade aborter eller graviditeter.
Den amerikanska eugenikrörelsen fick sin ekonomi att gå ihop tack vare privata och kooperativa fonder, bl.a. Carnegie Institution, Rockefeller Foundation och Harrimans järnvägsbolag.
1896 infördes restriktioner (”Immigration Restriction League”) mot invandrare från södra och östra Europa, bl.a. italienare och judar, som ansågs rasmässigt underlägsna den anglosaxiska rasen. De ansågs kunna medföra fattigdom och organiserad kriminalitet. Dessa restriktioner upphörde 1921.
Som ett led i förbättringen av den eugeniska statusen hos barn startades 1908 den s.k. ”Scientific Baby Contest”, där barn 8 – 36 månader gamla kläddes vackert och ställdes ut i en tävling och bedömdes utifrån utseende, mått och intelligens. Möjligen är det dessa uppvisningar som ligger bakom dagens amerikanska skönhetstävlingar med uppsminkade småflickor.
1907 blev Indiana den första staten som införde steriliseringar, tätt följd av Washington och Kalifornien 1909. Både ras och samhällsklass spelade in. Ekonomiskt och socialt fattig bakgrund var ofta förekommande. I Sydstaterna bidrog kvinnoorganisationer till genomförandet av eugenikprogram. Flest steriliseringar kom att genomföras i Kalifornien med 20 000 fram till 1960-talet, medan North Carolina hade de hårdaste kraven: alla med en IQ under 70 skulle steriliseras. Så sent som 1972 framkom att åtminstone 2 000 fattiga svarta kvinnor tvångssteriliserats. Även kvinnor från den amerikanska ursprungsbefolkningen drabbades.
Även dödshjälp förekom. Den mest föreslagna metoden härvidlag var att upprätta lokala gaskamrar. I Indiana inrättades gaskammare där kriminella avlivades. Aborter och passiv dödshjälp för nyfödda funktionsnedsatta barn blev efter ett par år vanligt förekommande.
1915 återuppstod Ku Klux Klan-rörelsen, ett hemligt nationellt sällskap bestående av ”vita, infödda, 100% -iga amerikaner” vars uppgift motiverades sålunda: ”att skydda hemmens lycka. I allt upprätthålla den vita rasens förhärskande ställning, vara mänskligheten till välsignelse och bevara ständigt levande den heliga elden av obrottslig hängivenhet för den rena amerikanismen.” Dessa ord var utformade av den kristne metodistpastor som återinrättat den efter inbördeskriget nedlagda organisationen.
1921 förevisades antropometri, dvs. mätmetoder av människor, för första gången. Eugeniken accepterades alltmer inom USA:s akademiska värld och stöddes även av några svarta intellektuella.
1924 infördes ”Immigration Act” där vita amerikaner av ”nordisk ras” förstärkte lagarna som förbjöd rasblandning.
Familjerådgivningsbyråer med rashygien på schemat uppstod. 1925 fick äktenskapskandidaterna där fylla i frågeformulär för att komma underfund med sina arvsanlag ur rashygienisk synvinkel.
Alla dessa tankar kring rashygien exporterades till Nazityskland runt 1930 tillsammans med enorma donationer från Rockefeller Foundation och Carnegiefonden, som hjälpte till att bygga upp Hitlers verksamhet.
Efter andra världskriget tog världssamfundet avstånd från socialdarwinismen – i alla fall på ytan. Föreställningarna om den vite nordiske mannens överlägsenhet sticker emellertid fortfarande fram sitt fula tryne då och då – som nu inom poliskåren i USA.
Kersti Wistrand
Källor: Engelska wikipedia