Humanistisk psykologi – Vetamera

0
371

Humanistisk psykologi (ursprungsartikel) Humanistisk psykologi utvecklades under 1960-talet som en opposition mot såväl Freuds psykodynamik som Skinners behaviorism. Några framskjutna representanter för den humanistiska psykologin är Carl Rogers, Rollo May, Abraham H. Maslow och även Alfred Adler och Carl Gustav Jung som var Sigmund Freuds elever men som gick i opposition mot Freuds teoribildning och där Jung utvecklade analytisk psykologi och där båda dessa psykodynamiskt skolade psykologer medverkade till eller inspirerade till den humanistiska psykologin. Den kännetecknas av en holistisk syn på människan utifrån humanism.

“Helheten är mer än summan av delarna”

Denna nya riktning inom psykologin kom att kallas den tredje kraften se (psykologilexikon) och var således en reaktion på de tidigare rådande psykologiska teorierna psykodynamik och behaviorism. Förgrundsgestalterna för den tredje kraften presenterade ett nytt sätt att se på människan som inkluderar det fria valet, fokus på självet och en tanke om självförverkligande. Man betonade det unika, individuella och det subjektiva hos människan.

På väg mot den transpersonella psykologin

Ledande gestalter inom humanistisk psykologi kom också att forska i hur människan kommunicerar och hur medvetandet fungerar. Med detta följde också forskning i olika kulturers sätt att se på människans medvetande och världen och då även den icke materiella världen och möjlighet till andliga upplevelser och till ett oberoende medvetande.

Nya frågeställningar inom den humanistiska psykologin ledde till en fjärde riktning som kom att benämnas Transpersonell psykologi sannolikt myntat av Roberto Assagioli.

Existentialism

Ur humanistisk psykologi eller parallellt med denna vetenskap har även utvecklats Existentialism som fokuserar på meningen med människans existens och vars kanske mest kända företrädare är Jean Paul Sartre och hans bok “Existentialismen är en Humanism.” Man ska vara medveten om döden men innan dess så kan man forma sitt eget öde och är ansvarig för vad man gör av sitt liv.

Inom Humanistisk psykologi tar några avstånd också från att mäta och värdera individen. Mest känd för detta är Rollo May som skrev den “Omätbara människan”.

Personligheten är inte objektivt mätbar, hon kan inte helt fångas in i ett vetenskapligt system. Bakom varje teori upptäcker vi individen, den människa som allt detta händer med. Här finner vi de djupaste och mest fundamentala frågorna om kärleken, meningen med livet, individens frihet, ansvar, lidande och död.

Influerad av bland andra Kierkegaard, Heidegger och Jung förordar May en existentialistisk psykoterapi där det förbehållslösa mötet mellan verkliga, medkännande människor är det väsentliga. Terapeuten bör, liksom varje medmänniska, lyssna till den andre och hjälpa honom att upptäcka sina möjligheter och komma i kontakt med sin sanna existens. Även den psykodynamiskt skolade Alfred Adler som avvisade statistikens krav på att generalisera mot “liknande fall” kan har påverkat May. När Freud hänvisade till 1000 liknande fall för att dra slutsatser om ett nytt kritiserade Adler detta och menade att de 1001:a fallet kan vara unikt. Adlers avvikande uppfattningar ledde till att han lämnade Freuds cirkel (Sigmund Freud, Case Histories II (PFL 9) p. 41n).

Fenomenologi

En riktning som utvecklades åt det håll May förordade var Fenomenologi som lyssnar till individens subjektiva verklighet, individens egna upplevelser och hur hon beskriver dem. Det väsentliga är här inte att hitta gemensamma drag eller ens en allmängiltig förståelse utan att ge stort utrymme till individens eget sätt att berätta om det hon upplever och känner. Att fritt få framställa sitt inre är det centrala. Svårigheterna med denna riktning är att skapa en vetenskaplig samsyn och ens förståelse för de resultat som presenteras eftersom det är den andres ord som gäller oavsett om de är begripliga eller inte. Med avståndstagande från begreppslig samsyn kan det bli svårt att göra jämförelser eller värderingar. Och inom fenomenologin är man inte heller intresserad av den slags vetenskap som ställer sådana krav. “Var och en har rätt att lägga sin betydelse i ord.”

Självförverkligandepsykologi

Maslow argumenterade i sina stora verk, Motivation and Personality (1954) och Mot en psykologi av att vara (1962), för att varje person har en hierarki av behov som måste tillgodoses, allt från grundläggande fysiologiska krav till kärlek, uppskattning och slutligen självförverkligande.
Maslows behovstrappa, har bland annat använts i Försvarsmaktens ledarskapsutbildning. Teorin har dock fått kritik i och med att den inte ansetts kunna verifieras empiriskt. Trots detta har Maslows teori gett stora influenser på forskning om motivation. Han var också påverkad av Alfred Adler, Kurt Lewin, Henry A. Murray och Kurt Goldstein.

Alfred Adler
Alfred Adler anses ha haft banbrytande påverkan, dock ej allmänt erkänd, på den humanistiska psykologin. Efter splittringen med Freud skulle Adlers strategi få stor effekt på disciplinerna för rådgivning och psykoterapi när de utvecklades under 1900-talets gång (Ellenberger, 1970). Han påverkade även efterföljande psykoterapiskolor som Rollo May, Viktor Frankl, Abraham Maslow och Albert Ellis. [Stein, H.T. (2008). “Adler’s Legacy: Past, Present, and Future”. Journal of Individual Psychology. 64 (1): 4–20.
Hans skrifter föregick och var ibland överraskande förenliga med verken av Otto Rank, Karen Horney, Harry Stack Sullivan och Erich Fromm. [Ruth L. Munroe, Schools of Psychoanalytic Thought (1957) p. 437]

Källor /Referenser

Carl Rogers on personal power: Inner Strength and Its Revolutionary Impact’. New York: Delacorte p. 1977. Libris länk. ISBN 0-440-00980-4
Rogers, Carl (1951). Client-centered therapy: Its current practice, implications and theory.. London: Constable. ISBN 1-84119-840-4

Rollo May
Kärlek och vilja (Love and will) (översättning Philippa Wiking, Aldus/Bonnier, 1972)
Makt och oskuld – och frågan om våldets orsaker (Power and innocence) (översättning Margareta Edgardh, Aldus/Bonnier, 1974)
Modet att skapa (The courage to create) (översättning Margareta Edgardh, Aldus, 1976)
Ångest: en utmaning: teorier, fallstudier (The meaning of anxiety) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier, 1980)
Friheten och ödet (Freedom and destiny) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier fakta, 1983). Ny uppl. 1995 med titeln Frihet och öde
Den omätbara människan: om människosynen i existentialistisk psykologi och terapi (The discovery of being: writings in existential psychology) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier, 1986)
Ropet efter myten: om den moderna tidens mytologi (The cry for myth) (översättning Suzanne Almqvist, Rabén & Sjögren, 1992)

Abraham H. Maslow
Motivation and Personality (1954) PDF
Mot en psykologi av att vara (1962)
A Theory of Human Motivation

ARTIKLAR
Kersti Wistrand (21 november, 2013) Maslow och den humanistiska psykologin, Humanism & Kunskap Länk
Kersti Wistrand 9 december, 2013. Den transpersonella psykologi, Humanism & Kunskap Länk
Torbjörn Sassersson 17 november, 2012 Fakta: Humanism som psykologi, Humanism & Kunskap Länk1, Länk2

Föregående artikelDrömkvädet
Nästa artikelC-vitamin mot polio
Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare och har verkat som producent på Sveriges Radio och regissör på Sveriges Television. Yrkesutbildad vid Dramatiska Institutet. Han har också producerat samhällsinformation och utbildningsfilmer inom medicin och sjukvård för landsting, sjukhus samt om doping för Riksidrottsförbundet, Olympiska kommittén och Dopingkommissionen. Peratt har en beteendevetenskaplig akademisk bakgrund med fil mag i pedagogik och fil kand i psykologi. Forskningsintresse- "Om medvetandets uppkomst".

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.