Har du kanske besökt någon kyrka första advent eller under julottan? Är du i så fall medveten om att det kanske var sista gången du kunde fira julen just där? Många av våra kyrkobyggnader står nämligen inför det faktum att de måste säljas ut.
TEXT: HJÖRDIS HERLITZ
FOTO: Rabe, Pixabay.com.
Julhögtiden är till ända och vi går in i ett nytt år med allt vad detta kan innebära av eftertanke, förändringar och möjligheter.
Under första advent och julottan på juldagens morgon är många av våra kyrkor fyllda till bristningsgränsen. Vi upplever julstämningen och vår barndom på nytt och sjunger våra gemensamma psalmer varav många är ett folkligt arv från generation till generation. Kanske är där även inhysta trumpetare på kyrkoläktarna. Men risken är att allt detta snart är ett minne blott. Svenska kyrkan är nämligen idag i ekonomisk kris. Kanske är just din kyrkobyggnad nedläggningshotad utan att du ens är medveten om det!
Svenska kyrkans olika kyrkolokaler används frekvent till konserter inte bara under juletid och oftast gratis! Svenska kyrkan håller själv igång cirka 5000 egna körer i Sverige. Det är helt gratis för den som vill sjunga i kör. Konserterna är av olika slag, inte enbart kyrkans egna. Många körer och orkestrar utanför Svenska kyrkan får nyttja lokalerna. Som exempel har Stockholms gosskör haft sex olika konserter bara under december månad 2019. Två av dessa körkonserter gick av stapeln i stora Gustav Vasakyrkan vid Odenplan, som tar emot cirka 1200 personer. Kyrkan var fullsatt vid båda dessa tillfällen!
Kyrkoskatten och dess användning
När staten skiljdes från kyrkan år 2000, blev Svenska kyrkan självförsörjande. I och med detta började också folk gå ur kyrkan och därmed sluta betala kyrkoskatt, vilket i genomsnitt ligger på 0,8 % av inkomsten. Under det senaste decenniet har ungefär 80 000 svenska medborgare valt att gå ur Svenska kyrkan varje år, och därmed finns inte underlag för Svenska kyrkans olika verksamheter. Många tycks tro att det kommer pengar från ovan, men så är ju tyvärr inte fallet. Svenska kyrkan befinner sig därför nu i en stor ekonomisk kris.
Många svenska medborgare väljer alltså att aktivt gå ur Svenska kyrkan som organisation. De förstår inte eller vill inte betala den kyrkoskatt som ligger till grund för allt det arbete som görs. Många känner inte till att mycket av den kyrkliga verksamheten består av socialt arbete, närmare bestämt 80 procent. Svenska kyrkans arbete står emellertid på fyra ben: gudstjänster, undervisning, diakoni och mission, och hit går kyrkoskatten:
* Gudstjänster. För den som är icketroende, kan det vara bra att bli medveten om, att endast 20 procent av verksamheten består av gudstjänstutövning. Av gudstjänster är begravningsgudstjänsterna mest omfattande.
Många vill ha en begravningsandakt med officiant i en kyrka när en nära anhörig har gått hädan. I nuvarande läge måste alla svenska medborgare oavsett tro eller icke tro, betala begravningsavgift.
* Undervisning. Svenska kyrkan erbjuder barn- och ungdomsaktiviteter; konfirmation samt driver Svenska kyrkans unga, föräldrautbildning, kyrkans förskola, babymassage, småbarnskörer m.m.
* Diakoni. Vad inte många är medvetna om, är att det som kallas diakoni är en mycket stor del av verksamheterna. Det som görs under det diakonala benet är omfattande verksamheter för olika grupper och människor, som befinner sig i utsatthet. Matkassar, kläder, samtalsstöd, sorgegrupper, svenskundervisning, ifyllande av blanketter och soppluncher pågår i ständig ström under alla veckor och i så gott som alla kyrkor, där människor i nöd ingen annanstans har att ta vägen. Vissa kyrkor upplåter sovplatser i kyrksalarna.
Svensk socialtjänst har långt ifrån tillräckliga resurser för de behov som står för dörren i dagens Sverige. Anmärkningsvärt är att Svenska kyrkan får ta över det vi kallar gemensam välfärd. Upplysningsvis finns det 33 200 svenska pensionärer i Sverige som är UTAN BOSTAD! Många söker sig till kyrkornas soppluncher och vissa församlingar bidrar med busskort för dessa pensionärer i total kris. Det går att exempelvis resa till någon av Stockholms väntsalar kl. 6 en vanlig morgon för att bevittna hur helt vanliga pensionärer, som förmodligen varit skattebetalare, sitter på soffor och sover. Dom får inte lägga sig ner. Dom måste sitta och sova. Kl. 7 kommer en vakt och väcker dem och säger, att nu är det morgon, och nu går det inte att sitta kvar. Stockholmsruschen kräver sitt och har satt igång.
Själavård: I kontrakten ingår även anställda sjukhuspräster som besöker sjuka och döende. Kyrkan bekostar också ”andrum” på större sjukhus. Där kan man få konfidentiella samtal och förbön.
* Mission. Svenska kyrkan SKUT, har cirka 40 utlandskyrkor i 24 länder, där många svenskar bor eller är turister. Där bedrivs verksamheter som också är av social karaktär, utanför själva gudstjänsterna.
Svenska kyrkan bedriver också internationellt arbete, ACT, i många länder. Här görs olika arbeten av medarbetare. Dessa medarbetare behöver kunskaper i sjukvård, inhemskt språk, teknik, pedagogik osv. Svenska kyrkan sänder ut kunniga medarbetare. Flera medarbetare har exempelvis rest runt i afrikanska byar för att förhindra omskärelse av små flickor.
Kyrkoskatten går alltså till dessa verksamheter ovan.
Bevara kyrkobyggnaderna!
Svenska kyrkan har kostnader för ”de fyra benen” ovan samt många kulturhistoriska kyrkobyggnader att bevara och underhålla. Från år 2000 fram till 2020 har Svenska kyrkan p.g.a. folkets utträden, varit tvungna att sälja cirka 100 kulturhistoriska kyrkobyggnader till den privata marknaden. Därmed går historiska byggnader förlorade för all framtid. Många gamla fina kyrkobyggnader blir såväl privata hotell som privata bostäder.
Är det så vi vill ha det?
Sökare, tvivlare, troende, ateister har alla att förhålla sig till om vi i Sverige vill och ska bevara vårt kulturhistoriska kyrkoarv och betala den kyrkoavgift som är helt avgörande för att i fortsatt framtid kunna erbjuda det vi menar med kyrkans uppgifter på de fyra benen (gudstjänster, undervisning, diakoni, mission) samt renoveringar av kyrkobyggnader.
Hjördis Herlitz
Förtroendevald Gröna Kristna Nacka församling
Kyrkofullmäktige, Kyrkoråd, Personalutskott, Internationella gruppen
Hej Hördis!
Jag sympatiserar i stort med artikelns innehåll. Vi har så många kyrkor som inte används nämnvärt så alla kanske inte kan räddas men jag vill inte att de gamla fina medeltida kyrkorna ska försvinna och inte heller de med levande stora församlingar, t.ex. Högalidskyrkan i Stockholm. Jag saknar i din artikel en uppgift om en viktig ekonomisk tillgång: prästlönetillgångarna.
När kristendomen infördes i vårt land var det tack vare många kvinnor i de övre samhällsskikten, boende i stora gårdar på landsbygden. De såg gärna att munkarna spred sin bildning både i läse- och örtkonst. I utbyte mot att kloster och kyrkor byggdes gav de stora markområden som fortfarande idag tillhör Svenska kyrkan, s.k. ”prästlönetillgångar”.
Jag läste i UNT 4 januari att kyrkan förlorat mot Skatteverket i domstol. Fram till 2009 var prästlönetillgångarna helt skattefria från inkomstskatt. Nu hade Svenska kyrkan begärt att få skatta mindre för sina egendomar, men fått avslag. En politisk fråga i högsta grad. Kyrkan har lämnat in en överklagan till högre instans.
Nu undrar jag om Svenska kyrkan håller på att sälja av sina egendomar för att kunna restaurera en del gamla kyrkor? Vore inte detta läge? Svenska kyrkan äger 500 000 hektar mark och skog och är landets största förvaltare av jordbruksmark. Dessutom kontrollerar kyrkan fondkapital på drygt tre miljarder kronor.
Vad anser du och vad anser övriga politiska partier i kyrkofullmäktige?
Med bästa hälsningar!