Kersti Wistrands betraktelse över hur Regina Lund utvecklats från högsensitiv och kreativ konstnärssjäl till medialitet med extrasensoriska upplevelser efter nära dödenupplevelse.
TEXT: KERSTI WISTRAND
FOTO: Skärmdumpar från https://www.youtube.com/watch?v=myA1084RjJg
Kreativitet är en härlig tillgång och att befinna sig i ett ”flow” (flöde) där tid och rum försvinner och all koncentration riktas mot det egna skapandet är en sann fröjd och lycka. Därom vittnar alla de kreativa personer som jag skrivit om här på H&K under årens lopp: olika konstnärer, musiker, författare och uppfinnare; såväl vuxna som barn.
Under 1980–90-talen var jag aktiv inom forskningen av nära dödenupplevelser och djupintervjuade närmare hundra personer om deras upplevelser efter redan utarbetade amerikanska intervjuformulär.[1] Ungefär i mitten av denna forskning började jag fundera över upplevarnas kreativa läggning och om denna hade någon påverkan på upplevelserna. Ingen fråga om detta fanns i frågeformulären. Jag tyckte mig emellertid ana en eventuell, bakomliggande variabel och det visade sig att flera av de personer som haft en djup NDU hade en kreativ läggning inom musik, författarskap eller konst redan innan upplevelsen. Några av dem hade t.o.m. absolut gehör. Undersökningen är dock utförd i liten skala och är inte statistiskt säkerställd. (Denna min forskning är inte publicerad ännu.)
I flera fall hade de djupaste upplevelserna mycket nära döden, och ofta med stora blodförluster, triggat igång en aldrig tidigare upplevd förmåga till både förstärkta sinnesintryck, högkänslighet och medialitet, något som oftast kom att upplevas både som främmande och chockerande.
Högkänslighet – Högsensitivitet
Efter många års studier och flera tusen intervjuer lanserade den amerikanska psykologen och forskaren Ph. D. Elaine N Aron under 1990-talet begreppet ”Highly Sensitive People” (HSPs), på svenska ”högkänsliga personer”. Dessa är individer med anlag som gör att de lättare än andra kan tona in på sin omgivning, atmosfären i rummet och vad som pågår där människor emellan. [2] ”Det sitter i väggarna” kan bokstavligt talat upplevas av flera av dem.
Elaine N Aron fann att ungefär 20 % av alla människor i alla länder och oavsett kön är högsensitiva. Hon tycker sig finna motsvarande även inom djurarterna. Hon menar att evolutionen står bakom att en minoritet är högkänslig. Varför? Jo, högkänsliga individer fungerar som varningsklockor för resten av gruppen och är livsviktiga för gruppens överlevnad. Evolutionen har sett till att en minoritet av varje art är högkänslig. Också de icke-högkänsliga behövs för gruppen; de som kan handla snabbt utan att behöva känna in och tänka efter. [2][3]
Forskningen av HSP går framåt i hela Västvärlden. Många av Elaine N. Arons böcker är översatta till svenska och det finns en svensk HSP-förening [3].
Regina Lund gjorde i TV-programmet ”Stjärnorna på Slottet” en demonstration på Bosse Parnevik. Är man medial så kan man identifiera olika slags information. I ett öppet och generöst klimat kan man som Lund och Parnevik pröva vad informationen kan stå för och även utföra helande insats. [4]
Medium – medialitet
Själva ordet ”medium” betyder ”kanal för informationsspridning”. Ett medium är något som kan lagra, överföra och förmedla information. På så vis kan det användas både inom journalistik/massmedia och psykologi, där högsensitiva människor kan fånga upp energier och skeenden och förmedla dessa till icke-högsensitiva personer.
En hel del personer är födda med detta anlag, medan andra har blivit medvetna om det först i samband med en djup nära-dödenupplevelse, då det eventuella anlaget kan ha förstärkts.
Anlagen går i viss mån att öva upp. Mången ihärdig yoga- och meditationsutövare liksom en och annan trollkarl/tankeläsare med träningstekniker kan säkert intyga detta. En indisk koncentrationsövning för att få s.k. ”klarlukt” utförde jag själv i 20-årsåldern som test. Genom att varje morgon medvetet, under säg tio minuter, koncentrera mig på en doft och ta emot känslor och förnimmelser, skulle effekterna bli att man omedvetet utvecklade ett ”inre” doftsinne som senare automatiskt gick igång vid möten med medmänniskor. När jag t.ex. koncentrerade mig på ett stearinljus fick jag associationer till glädje och ett sangviniskt temperament. Dessa övningar skulle så småningom kunna resultera i att jag vid möten med medmänniskor skulle kunna läsa av dem. En inre omedveten förnimmelse av t.ex. stearindoft skulle snabbt ge en information. Förstår ni tanken? (Idag har jag knappast något luktsinne kvar över huvud taget.)
För mig tycks det alltså finnas ett samband mellan kreativitet – högkänslighet – en del nära dödenupplevelser och medialitet. Ser man sig lite grann om i kulturvärlden kan man finna högkänsliga artister och kulturutövare även om de flesta känt sig tvingade till tystnad av omgivningen. En av dem som framträtt öppet är Kjerstin Dellert som i en veckotidning berättat att hon hade minnen av ett tidigare liv under Gustav III: s tid och att detta bidrog till hon lät rusta upp den från 1753 ganska så fallfärdiga teatern Confidencen vid Ulriksdals slott. En annan artist är mångkonstnären Regina Lund, som bl.a. gjort sig känd som skicklig skådespelerska, dansös, konstnärinna, författarinna, poet, sångerska och som fått många priser och utmärkelser. Parallellt med detta är hon aktiv fredsarbetare. Hon har varit högkänslig sedan barnsben och dessutom råkat ut för en olyckshändelse som resulterade i en nära dödenupplevelse vilken blev början till en ny livsfas i hennes liv.
Regina Lund – en högsensitiv och medial artist
Regina Lund (född 1967) framträdde 15 januari 2018 i TV-programmet ”Stjärnorna på slottet”, där hon berättade om sitt liv. Under några minuter gör hon även en enskild ”reading” (avläsning) av Bosse Parneviks hälsotillstånd där hon känner in hans besvär i hals och ena ben. Hon ger honom healing och hinner även ge honom rådet att se till att barnbarnen bär flytvästar när de badar utomhus (ca 37 minuter in i programmet).
Regina Lund berättar i samma program om sin svåra uppväxt tidigt skild från sina föräldrar som båda var konstnärliga kulturarbetare (fadern var regissör; modern dansös). Denna känsla av att vara förskjuten och övergiven bidrog säkerligen till ännu en förhöjning av hennes medfödda högkänslighet: hon måste kunna känna in omgivningen för att vara till lags, duga och bli bekräftad.
Regina Lund var under ungdomen en skicklig gymnast och vann många priser. Hon älskade hästar. När hon var 24 år råkade hon ut för en olycka då hon red på en häst under en skogsritt. Av någon anledning blev den skrämd och började skena. Regina råkade få en gren över bröstet, föll av bakåt och fastnade i stigbygeln. Hon släpades efter den skenande hästen en bra bit och slog huvudet i en sten. Under denna händelse får hon en nära dödenupplevelse. Allting blir först svart och i nästa sekund helt ljust. Hon svävar över sin egen kropp och ser sig själv och skogen nedanför. Hästen springer omkring och människor började strömma dit. I detta tillstånd utanför kroppen känner hon ingen smärta, endast en fridfull välsignelse. Hon känner sig fri och lycksalig. Runt omkring henne är ett starkt ljus och plötsligt får hon ett tydligt val att gå in i ljuset eller att stanna kvar: ”Jag kände en närvaro som var icke-fysisk, inget kunde skada mig längre. Jag var viktlös, men jag var ändå jag. Jag är övertygad om att vi efter vår död vandrar vidare, trots att kroppen förmultnar”. Regina Lund väljer att kämpa och leva vidare. Hon är inte färdig med livet ännu, känner hon. I nästa ögonblick är hon tillbaka i kroppen och känner en fruktansvärd smärta. [3]
En ambulans kommer och för henne till sjukhuset, där läkarna först misstänker att hon brutit nacken. Det visar sig att hon skadat en kota och varit en hårsmån från döden och hon ligger medvetslös en period.
- -Ingen förstod hur det gick till, men jag är övertygad om att jag fick änglahjälp där uppe i ljuset så att jag kunde komma ned till jordelivet igen och åter stå på scenen ett par månader senare, säger Regina Lund i en intervju i Aftonbladets söndagsbilaga 21 februari 2016.
Denna nära dödenupplevelse utlöser den djupaste formen av högsensibilitet hos Regina Lund och blir början på hennes medialitet. Hon känner kraften växa inom sig. Hon kan sedan lättare känna av osynliga energier, läsa av information från andra människor och bl.a. känna in hälsoproblem och utöva healing. Hon kan även se den s.k. andevärlden och tjänstgöra som medium.
Efter tillfrisknandet från bröstcancer tog hon steget och trädde fram med sina förmågor i det offentliga rummet. Andlig vägledare, klärvoajant och medium /healer är något Regina Lund skulle kunna kalla sig och hon har kunder över hela världen. För detta har hon blivit kritiserad och hårt bemött, ibland av samma människor som tidigare bett henne om hjälp. ”Alla vill ha råd”, säger hon, ”men de vill inte tillstå det offentligt. Det är en rädsla: `Men Gud, henne kan vi inte ha med! ´”
- -Du blir inte medial, du föds med det. Jag har alltid kunnat läsa av människor och känna av stämningar. Men det var först efter olyckan som jag började utveckla min medialitet; när jag ”dog” och kom tillbaka igen, säger Regina Lund.
- -Jag har fått betala ett högt pris för att hålla på med detta; blivit uthängd i medierna och förlorat skådespelaruppdrag. Men jag tänker inte ge upp min andlighet; det vore som att ge upp sig själv. Jag kommer in och sparkar upp dörren för dem som ska komma sen. [3]
Här kan du lyssna till en intervju där Regina Lund berättar om sin högsensibilitet: LÄNK
Här kan du se ett TV-inslag där Regina Lund berättar om sin medialitet: LÄNK
Kersti Wistrand
Referenser:
1) Peratt, B., (2014) Medvetandet och döden ett vetenskapligt pionjärarbete av Kersti Wistrand och Jan Pilotti del 1 Länk
2) https://hsperson.com/
3) https://www.hspforeningen.se/forskning/ [3] Berättelsen om Regina Lunds nära dödenupplevelser är sammanställd av intervjuer hämtade från Aftonbladets söndagsbilaga 21 februari 2016, Expressen 1993-24-11 samt Expressen 1994-10-02.
4) Peratt, B., hänvisar till sin bok (2015) Tolv Sinnen andra uppl, Visam, sid 284
