16 juli, 2018

Poesin – politisk maktfaktor i det gamla Kina


Poesin har historiskt sett haft mycket stor betydelse i kinesisk kultur. Under Tang-dynastins dagar (618–907 e.Kr) antog Kina ett etiskt politiskt system med en krävande examination av ämbetsmännen, som även skulle kunna deklamera poesi och själva kunna skriva poem. De skickligaste fick de högsta ämbetena.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Nutida kineser brukar idag hänvisa till Tangdynastin (618 – 907 e.Kr.) som Kinas guldålder, den främsta tiden i landets historia när det gäller kulturell utveckling. Under denna dynasti hade Kina ett etiskt politiskt system med en humanistisk världsbild och blomstrade i alla avseenden, bl.a. inom handel, samhälle, litteratur och konst. Här en kort video om den tidens huvudstad Chang´an (i inlandet) LÄNK https://www.youtube.com/watch?v=Tj-QxA-tORs , som tidsmässigt kan jämföras med Birka och vikingatiden hos oss.

Tangdynastin i Kina, ca 700 e.Kr. Foto: Ian Kiu. Wikipedia

Kinas kejsare kallades av gammalt “Himmelens son“, vilket innebar att han inte betraktades som gud men hade en särställning som Guds mänsklige representant, som tolkade Himmelens vilja. Så länge han skötte sitt ämbete rätt ansågs han vara garanten för harmonin i naturen och samhället. Samtidigt fanns det en syn att Himlens vilja var helt och hållet nedlagd hos folket och om kejsaren inte fullgjorde sina plikter, kunde hans ställning som nationens överhuvud upphävas. (1)

Konfucianismen blev på nytt en sammanhållande statsfilosofi under Tangdynastin och det kom att vara så i Kina till 1905. (2) För att bryta de aristokratiska familjernas makt inrättade kejsaren ett mycket krävande examinationssystem i flera olika nivåer för att även andra grupper av män skulle kunna bli ämbetsmän i statlig tjänst. Ämbetsmännen skolades således in i den konfucianska filosofin och förutsattes styra riket med visdom istället för maktmedel.

Ämbetsmännen förutsågs vara lojala gentemot kejsaren så länge denne skötte sin maktställning. Om inte, förutsågs de uppträda som sanningssägare för att leda in kejsare på rätt väg igen, något som kunde vara förenat med personliga risker att hamna i onåd. (2) Från ca 740 infördes krav på att kunna deklamera klassiska dikter samt att kunna skriva egna poem inom en högre nivå i examinationssystemet, vilket hade till följd att många ämbetsmän samtidigt var framstående poeter. 48 000 dikter finns bevarade från Tangdynastins dagar. Några av dessa är satiriska, formulerade som protest mot kejsaren. (3)

Filosofen Konfucius´ ( på kinesiska Kong-zi, 551 – 479 f.Kr.) människoideal var en junzi, dvs. en person som var bildad och reflekterande, som skaffat sig kunskaper om omvärlden och insikter om sig själv som människa, och därför hade förmågan att se allsidigt på frågor utan att förledas av fördomar eller egenintressen.  En junzi odlade en inre godhet och gjorde sitt bästa för alla. Förutom godhet och vishet värderades rättfärdighet, pålitlighet, lojalitet, anständigt uppförande, sonlig vördnad och rangvördnad, högt. Himlen ansågs ha gett människan livet och hon kunde bäst sköta det genom att vara en god kugge i samhällsmaskineriet:  furstens godhet – undersåtens lojalitet; faderns kärlek – sonens vördnad; äldres välvilja – yngres vördnad; mannens rättvisa – kvinnans vördnad; vännens trofasthet – vännens återgäldande. Konfucius uppmanade att vörda “ömsesidigheten”: “Vad du icke vill att andra ska göra dig skall du icke göra mot andra” men uppmanade även att kritisera en orätt. Hans tankar spreds under 1600- och 1700-talen till Europa genom jesuiterna och kom att påverka flera filosofer, bl.a. Voltaire. (1)

 

Tangkejsaren Taizong (reg. 626–49). Den gula färgen var
förbehållen kejsaren. Foto: Hardouin, eng. Wikipedia.

Kejsare Taizong (personligt namn Li Shimin, där Li är efternamnet), Tangdynastins andre kejsare, blev förebild för alla andra efterföljande kejsare. Hans flit och högt ställda etiska mål gjorde att minnet av honom gick till eftervärlden. Han utsåg duktiga och dygdiga personer till viktiga samhällsposter och godtog både förslag och kritik från dessa utnämnda. Han kunde t.o.m. befordra dem som kritiserade honom. Som kejsare var han ödmjuk, respektfull och tolerant. Denna hans anda med ett öppet och klart sinne fick dynastin att avancera till en framskjuten plats i Kinas historia. (4)

Man öppnade sig för omvärlden och nya kulturella inslag, vilket bidrog till utveckling på många områden, inte minst inom kulturen. Under denna tid var stabiliteten i landet (pax sinica) stor och handel bedrevs västerut längs den s.k. Sidenvägen, som började i huvudstaden Chang´an och bestod av tre huvudvägar västerut. Åtskilliga nya varor infördes i Kina, t.ex. vitlök, senap, ärtor, olika medicinalväxter och nya kryddor. Det påstås att kinesiska köket, sådant vi ser det idag, kom till på 700-talet tack vare utbytet med indisk matlagningskonst och kryddsättning.

Många utländska köpmän kom till de kinesiska städerna och en del stannade och gifte sig med en kinesisk kvinna. De fick dock inte ta kvinnan ut från landet. På så vis växte speciella kvarter med blandäktenskap fram. (3, 5) Kvinnorna hade f.ö. en något starkare ställning än under övriga dynastier, vilket jag återkommer till senare i denna artikelserie.

Olika religioner som buddhism, taoism, konfucianism, islam och kristendom utövades sida vid sida. Religiös tolerans förespråkades och översättningar av andliga skrifter bekostades. Speciellt blev buddhismen populär. Från och med Tangdynastin blev Kina huvudsätet för buddhistisk lärdom i Östasien. Indiska, kinesiska, centralasiatiska, japanska och koreanska buddhister reste runt och besökte varandra och spred samtidigt olika filosofier. Utanför staden Luoyang anlades ett stort buddhistiskt tempel, Kanjingtemplet, för munkar under kejsare Wu Zetians beskydd. (6)

Shaolin kung fu-munkar tränar. Foto: Shoulinsoumi. Wikipedia.

Vid det heliga berget Songshan låg Shaolintemplet, zenbuddhismens vagga, där en 1 500-årig blandning av kung fu och religion hålls vid liv än idag. Stridskonsten förenades med buddhismen. Kontrollen över sitt sinne och sin kropp gjorde munkarna till en viktig militär styrka under Tangdynastin och de hjälpte Li Shimin (Taizong ovan) att erövra tronen efter sin fars, den förste Tangkejsarens, död. (7)

Mot slutet av Tangdynastin upplevde dock en kejsare hot från buddhismen, som han tyckte blivit alltför rik och mäktig. 845 beordrade därför denne kejsare att 4600 buddhistiska kloster och 40 000 tempel skulle förstöras. Trots detta levde buddhismen vidare. (3)

Trefärgsglaserad keramikhäst från Tangdynastin. Foto: Daderot. Wikipedia

Under denna fredliga period i Kinas historia gjordes flera uppfinningar. Dit hörde konsten att tillverka porslin, på engelska än idag benämnt ”china”, vilken utvecklades från keramiktillverkningen. Under 600 – 700-talet upptäcktes den vita leran bestående av kaolin. Den blev grunden för porslinstillverkningen. Från och med 1300-talet kom porslinet att föras västerut via Sidenvägen till Medelhavsområdet. Krutet, kompassen, blocktrycket och schacket var andra uppfinningar som exporterades. Under 1700-talets slut infördes också luktpionerna i Europa med hjälp av Ostindiska kompaniet. Efterfrågan blev stor här och nya sorter förädlades fram.

Många kända ämbetsmän som samtidigt var poeter levde under Tangdynastin. En kejsare i en efterföljande dynasti kom att sammanställa 48 000 tangdikter av över 2 200 poeter. Dikterna har mycket hög konstnärlig kvalitet. Några av dessa poeter kommer att presenteras i följande artikel.

Förutom poesi utgavs prosa med hög konstnärlig nivå. Tangdynastins lärde skrev om vanliga medborgares liv och uppvisade därvid stort mod, insikt och ansvarskänsla. De ville rädda människor och upprätthålla fred och välstånd i samhället och lade fram sina visioner hur man skulle kunna lösa samhällsproblemen.

Kanske är det så att de bästa poemen skrevs av den person vars hjärta och intellekt stod bäst i samklang och kanske är detta en vink också till dagens svenska politiker? Under senare år har man i Kina stora sammankomster för att högläsa och lyssna till de gamla visa poeterna, som samtidigt var sin tids ämbetsmän och politiker.

Kersti Wistrand

Referenser:

  1. Ringgren, H och Ström, Åke W. Religionerna i historia och nutid, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm, 1964.
  2. https://webb.folkbildning.net/kina/kina-historia-exam
  3. Information från utställningen “Staden vid sidenvägen”, som visades i Bergsrummet på Skeppsholmen i Stockholm 12 sept 2015 – 28 febr 2016 i Världskulturmuseernas regi.
  4. https://www.epochtimes.se//tangdynastin-den-kinesiska-kulturens-hojdpunkt-del-1/ och https://en.wikipedia.org/wiki/Emperor_Taizong_of_Tang
  5. https://en.wikipedia.org/wiki/Tang_dynasty
  6. http://www.varldskulturmuseerna.se/utstallningar/tidigare-utstallningar/staden-vid-sidenvagen-ny-utstallning-i-bergrummet/religioner-under-tangdynastin/ och https://www.epochtimes.se//tangdynastin-den-kinesiska-kulturens-hojdpunkt-del-1/
  7. TV-serien ”Kina från ovan, del 1”, Film for National Geografic Channels; Executive producer: Iain Riddick (2015).
  8. https://en.wikipedia.org/wiki/Imperial_examination
About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Comments

  1. Facebook Katherine Jersler: Tack.. för skön historie läsning..man kan bara känna en oerhörd vördnad till gåvan dessa filosofer har genom förnufts tankar.. påverkat genom alla tider..med citeringar som med styrka används i nu tid..utan behövda förklaringar förstås..på individ nivå det framkallar direkta -moraliska-tanke handlingar..så- ja även nutida politiker borde begrunda..moral är inte att förgöra människor med sunt förnuft.. mvh.

  2. Många ser ju USA som vår tids förebild – själv är jag mycket kluven i synen på vår ”världspolis”. Kina är väl i mångt&mycket inte så värst annorlunda, men Kina vilar på en helt annan kulturhistorisk grund med konst och filosofi vilket ju framgår av Kerstis informativa artikel.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: