17 juli, 2018

Profana julsånger skrivna av judar

Visste du att många profana julsånger är skrivna av amerikanska judar, som drömt om en gemensam högtid oavsett religion och ras, där alla människor kan samlas för att dela med sig av godhet och välvilja och göra sina medmänniskor glada?

TEXT: KERSTI WISTRAND

Under perioden 1880 till 1920 flyttade en miljon judar till Lower East Side i New York. De var fattiga och trängde ihop sig. En familj på tio personer kunde bo i en trea. Där fanns till en början små möjligheter att ta sig fram, men musik- och filmbranschen samt populärkulturen låg öppen för begåvningar.

Judarna närde alla en dröm om det nya förlovade landet Amerika. Eftersom de saknade eget hemland var USA perfekt för dem, ett nytt samhälle där alla kunde få plats på lika villkor och som de skulle få bygga upp i gemenskap med andra immigranter. Tusen år av förföljelse skulle få sitt slut. Den amerikanska identiteten blev viktig för dem i det amerikanska samhället. Där fanns inte längre litauer, ryssar, polacker eller irländare; endast amerikaner som tillsammans skulle skapa det nya samhället. Judarna assimilerade sig snabbt till majoritetskulturen men behöll ändå sin egenart. De var det perfekta folket för det perfekta samhället. Av de övriga i samhället betraktades de dock från början inte som vita utan som orientaler. En del av dem amerikaniserade därför sina namn.

Julfirande

Beslutet att juldagen skulle infalla den 25 december fattades under 300-talet, då kristendomen blev statsreligion i det romerska riket. Den fick ersätta den dag då solfesten, nata´lis invic´ti, firades i Romarriket. I själva firandet finns fortfarande hedniska inslag kvar. Men en fest är en fest och när den kristna julen firades med strålglans, kommersialism och klappar, kände sig icke-kristna amerikanare utanför. Det blev vanligt att judiska familjer gick på bio och sedan en kinarestaurang (de enda som hade julöppet) för att uppleva gemenskapen och slippa utanförskapet.

Julen får tiden att stanna upp för en stund och den för samman människor oavsett religion och ras. Musiken är viktig i sådana sammanhang, men naturligtvis kunde man inte sjunga julsånger om Kristus och Jesusbarnet även om Jesus var född jude. Men det gick ju att skriva och framföra sekulära låtar med texter som handlade om en god jul med värme och gemenskap, snö, tindrande stjärnhimlar, Santa Claus, slädturer osv. En stor mängd profana julsånger har just skrivits av judar och framförs ofta, framför allt i USA. Några få av dem sjungs även här i Sverige och två av dessa presenteras nedan.

Den förste och kanske störste judiske låtskrivaren var Irving Berlin, som från början hette Israel Beilin. Han föddes i Ryssland och anlände till New York 1893. Juldagen 1941 framfördes Bing Crosby hans ”White Christmas”, som från början var skriven för filmen ”Värdshuset fritiden”. Sången fick stor spridning. Den passade perfekt de amerikanska soldater som var förlagda utomlands, inte minst de soldater som 7 dec 1941 varit med i den japanska attacken av Pearl Habor och som med nostalgi i blicken längtade hem när de lyssnade till denna julsång. Med sitt icke-kristna innehåll gav den ändå gemensamma minnen och passade alla.

En annan judisk julsång som framförs i Sverige är ”Rudolf med röda mulen”. Den skrevs av Robert May 1939 och tonsattes 1949 av hans svåger Johnny Marks. Av judarna själva anses den vara den mest judiska jullåten av alla. Bakgrunden är följande.

Robert May fick av en postorderfirma ett uppdrag att ta fram en målarbok för barn. Den skulle handla om julen. Men Robert May upplevde som jude ett utanförskap inför julen och tillverkade sin egen story ”The red-nosed reindeer”. Rudolf var den ende av renarna som hade en röd nos och alla andra renar retade honom hela tiden för detta. Rudolf fick aldrig vara med och leka i något lag. Egentligen handlar detta om Robert Mays egen barndom och uppväxt och Rudolf med röda mulen kan sägas handla  om vilken judisk pojke som helst i dåtidens USA. Det intressanta med sångtexten är att Rudolf aldrig strävade efter att passa in och bli som alla andra. Han är sig själv helt igenom och poängen är att han till slut blir uppskattad för detta och utvald av tomten. Historien om Rudolf är på sätt och vis judarnas egen historia att under alla generationer försöka smälta in och känna gemenskapen med det samhälle de lever i trots att de tvingats leva i utanförskap.

Och ”Bjällerklang” då – den är ju också profan? Jag vill faktiskt nämna även denna i Sverige populära julsång, som också är amerikansk från början. Nej, den har ingen judisk upphovsman utan en kristen. Den är skriven av kompositören och organisten James Lord Pierpont (1822 – 1893), son till en präst inom Unitarian Church i Boston. ”Jingle Bells” kom till redan 1857 och blev spidd över hela världen. (1) Och bara för att den är så glad och positiv fuskar jag lite: här kommer den, fastän den inte har en judisk bakgrund, LÄNK: 

Kersti Wistrand

Källa: ”Judarna som skrev julen, avsnitt 1” på TV1, kan ses i Sverige t.o.m. 18 januari 2018:

Referenser: (1) https://en.wikipedia.org/wiki/James_Lord_Pierpont

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: