21 november, 2018

Vår tids Lucia sjunger ut

Under medeltiden, då den julianska kalendern gällde, inföll lucianatten på årets längsta natt. Vid den mörkaste tiden på året skulle ljusets makter anropas för att få ljuset att återvända. Lyssna här till vår tids lucia Beatrice Fihn, som i sitt nobelpristal hjälper till att stänga ute mörkret och sprida hoppets ljus över världen.
TEXT: KERSTI WISTRAND

Namnet Lucia kommer från latinets ”lux” som betyder ljus. Det härstammar i sin tur från ett gammalt indoeuropeiskt ord och kanske har traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt sitt ursprung i en gammal förkristen ljusgestalt, möjligen jordmodergudinnan Demeter som var förbunden med växtligheten (1).

Där står hon vitklädd i talarstolen, ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn, med den gyllene solen i form av Nobels fredsmedalj framför sig. Hör vår tids Lucia sjunga ut, anropa och samla ljusets makter till att segra över mörkret i vår värld. ( Hon kan också liknas vid den Beatrice som förde Dante genom skärselden mot paradiset i hans berömda Divina Commedia.) Här följer delar av hennes nobelpristal i samband med mottagandet av ICAN:s fredspris i Oslo 10 dec 2017. ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) är en internationell kampanj för avskaffande av kärnvapen.

Nobels fredspristal 10 dec 2017

Ers majestät, Ers Kungliga Högheter, medlemmar i Norska Nobelkommittén, ärade gäster, vänner kampanjarbetare och kollegor!
Idag har jag den stora äran att ta emot 2017 års Nobelfredspris som representant för de tusentals engagerade människor som utgör ICAN. Jag är bara en av medlemmarna i den här enorma gräsrotsrörelsen som gemensamt har gjort nedrustning till en demokratifråga och stöper om internationell lagstiftning. – – – Vi tackar alla som engagerar sig för en värld befriad från det hemska hotet. Vi tackar alla experter som stött oss, alla orädda utrikesministrar och diplomater och vetenskapsmän – – –

På dussintals ställen över jorden: i robotsilor djupt ned i marken, på olika U-båtar som färdas genom haven, ombord på flygplan i skyn finns 15 000 föremål som kan förinta mänskligheten. De flesta av oss lever våra liv utan att tänka på de vansinnets redskap som omger oss. Det är nämligen ett vansinne att låta oss styras av dessa vapen.
Många av våra kritiker påstår att vi är irrationella. Att vi är idealister utan verklighetsförankring. Att kärnvapenländer aldrig tänker avstå från sina vapen. Men vi representerar det enda rationella valet. Vi representerar dem som inte accepterar förekomsten av kärnvapen i vår värld och dem som vägrar låta sitt öde hänga på några rader i en avfyringskod. Vår verklighet är den enda möjliga. Alternativet är otänkbart.

Kärnvapnens historia är en dag slut och det är upp till oss att bestämma vilket slutet blir. Ska det innebära slutet för kärnvapnen? Eller slutet för oss? Det ena eller det andra kommer att ske. Den enda förnuftiga vägen är att eliminera risken för att hela mänskligheten utplånas av en impulshandling i plötslig vrede.

Idag vill jag ta upp tre saker: Fruktan, Frihet och Framtiden

Fruktan. De som förfogar över kärnvapen medger själva att den stora nyttan med dem är deras förmåga att väcka rädsla. När förespråkarna talar om den ”avskräckande effekten” gläds de åt att rädsla kan fungera som ett vapen. De slår sig för bröstet och är beredda att på en sekund utplåna tusentals människoliv. – – – Den universella rädslan gentemot kärnvapen som en gång fanns har ersatts med något farligare: förnekelse. Borta är rädslan för världskrig. Borta är maktbalansen mellan två block, förevändningen för avskräckningen. Borta är kärnvapenskyddsrummen. Men en sak finns kvar: de tusentals kärnstridsspetsarna som skrämde oss en gång i tiden. Risken för att kärnvapen ska användas är dock större idag än vid kalla krigets slut. Men till skillnad från då finns det idag fler kärnvapenländer, terrorister och cybervapenkrig. Allt detta äventyrar vår säkerhet. Att vi lärde oss leva med och acceptera de här vapnen var vårt nästa stora misstag.

Fruktan – att vara rädd är rationellt. Hotet är verkligt. – – – Förr eller senare, om vi inte agerar, tar turen slut. Ett ögonblicks panik eller vårdslöshet, en feltolkad kommentar eller ett sårat ego, skulle kunna leda till att hela städer plånas ut. En militär upptrappning kan leda till ett urskillningslöst massmord på civila. Även om endast en bråkdel av dagens kärnvapen skulle användas, skulle sot och rök från eldstormarna stiga upp i atmosfären och göra allt kallt och mörkt och torka ut jordens yta i mer än ett decennium. Det skulle förstöra skördarna och miljarder skulle riskera att svälta. Ändå fortsätter vi att förneka det här existentiella hotet.

Nobelpristagaren Faulkner gav oss en uppgift i sitt nobelpristal efter andra världskrigets slut: `Bara genom att ge röst åt mänskligheten kan vi vinna över världen och hjälpa mänsklighetens att överleva´. Det är ICAN:s plikt att vara den rösten. En mänsklighetens och medmänsklighetens röst, som talar för civilbefolkningen. Att ge röst åt det humanitära perspektivet sätter stopp för rädsla och stopp för förnekelse och stopp för kärnvapen!

Frihet

– – – Män, inte kvinnor, skapade kärnvapen för att kontrollera andra. Men istället kontrolleras vi av kärnvapnen. Vi förespeglades att följderna av de här vapnen var så otänkbara och därför skulle alla vilja undvika konflikter. Och detta skulle göra att vi slapp krig. Men i själva verket ledde oss vapnen till randen av krig flera gånger under det kalla kriget.
I vårt sekel fortsätter vapnen att öka risken för krig och konflikter. Deras blotta existens får andra att vilja upprusta. Irak, Iran, Kashmir, Nordkorea. Men de ger ingen säkerhet. De orsakar konflikter. – – – Det är en skymf mot demokratin att vi styrs av de här vapnen!

Framtiden 

Överlevare från bombningen av Hiroshima och Nagasaki väcker gång på gång sitt smärtsamma förflutna till liv för att vi ska kunna skapa en bättre framtid. Hundratals organisationer kämpar gemensamt i ICAN för en sådan framtid. Tusentals aktivister över hela världen arbetar varje dag för att möta den utmaningen. Miljoner människor över hela jordklotet har stått sida vid sida med aktivisterna för att visa 100-tals miljoner andra att en annan framtid är möjlig. De som kallar en sådan framtid omöjlig får inte hindra dem som skapar den!

Som kulmen på det här gräsrotsarbetet, där vanliga människor agerat mot de allra mäktigaste, gick vi i år från det hypotetiska till det konkreta, när 122 länder förhandlade och formulerade en FN-resolution för att förbjuda de här massförstörelsevapnen. Avtalet om ett förbud mot kärnvapen stakar ut en väg i en tid av global kris. Det är ett ljus i en mörk tid. Dessutom ger den oss ett val. Vi kan välja mellan två olika slut. Slutet för kärnvapnen eller slutet för oss själva. Det är inte naivt att tro på det första och inte irrationellt att tro att kärnvapenländerna kan nedrusta. Det är inte idealistiskt att tro på livet framför döden. Det är nödvändigt. Vi står alla inför det valet. Och jag manar alla länder att skriva under avtalet om förbud mot kärnvapen:

USA: välj frihet framför fruktan!
Ryssland: välj nedrustning framför förintelse!
Storbritannien: välj rättssäkerhet framför förtryck!
Frankrike: välj mänskliga rättigheter framför terror!
Kina: välj rationalitet framför irrationalitet!
Indien: välj förnuft framför vettlöshet!
Pakistan: välj logik framför undergång!
Israel: välj sunt förnuft framför utplåning!
Nordkorea: välj klokhet framför ödeläggelse!

Och till de länder som tror att de skyddas av ett kärnvapenparaply: Att ni gör kärnvapenländer möjliga gör er medskyldiga till att andra utplånas i ert namn!

Till alla världens länder: 

Välj ett slut på kärnvapnen framför ett slut på oss själva! Det är det val som avtalet om förbud mot kärnvapen representerar. Skriv på!

Vi vanliga medborgare lever under de falska förespeglingarnas paraply. De här vapnen skapar inte trygghet. De förorenar vår mark och våra vatten. De förgiftar våra kroppar och håller vår rätt till liv som gisslan. Till alla medborgare i världen: Stå upp med oss, kräv att våra regeringar skriver på FN-avtalet om kärnvapenstopp! Vi ger inte upp förrän alla länder står tillsammans på förnuftets sida!

Inget land skryter idag över att ha kemiska stridsmedel. Inget land hävdar att det ens under extrema omständigheter är acceptabelt att använda nervgasen sarin. Inget land anser sig ha rätt att sprida farsoter eller polio över sin fiende. Det är för att internationella regler har satts upp och uppfattningar ändrats. Och, nu till slut, har vi en klar och tydlig regel mot kärnvapen. Stora framsteg börjar aldrig med att hela världen är överens. Men varje ny undertecknare, varje år som går, ska befästa vår nya verklighet. Detta är vägen framåt. Det finns bara ett sätt att förhindra att kärnvapen används: Förbjud och förstör dem!

Kärnvapen, liksom kemiska vapen och biologiska stridsmedel, samt klustervapen och landminor dessförinnan, är nu olagliga. Dess existens är omoralisk. Att avskaffa dem ligger i våra händer. Slutet kommer oundvikligen, men betyder det slutet för kärnvapnen eller för oss? Vi måste välja ett av alternativen. Vi är en rörelse för förnuft, för demokrati och för frihet från rädsla. Vi är aktivister från 468 organisationer som arbetar för att trygga framtiden. Vi representerar de många; de miljarder som väljer liv framför död och som alla vill se ett slut på kärnvapnen.
Thank you! ”

Här finner du hela Nobelceremonin i Oslo inklusive Beatrice Fihns fredstal på engelska: LÄNK
samt de två första minuterna av Beatrice Fihns tal med svensk översättning LÄNK

Not 1. I Syracusa på Sicilien har man funnit små statyetter av Demeter från 300-talet f.Kr. När befolkningen kristnades låg det i de styrandes intresse att överbrygga den gamla religionen. Stadens skyddshelgon Sankta Lucia avbildades då likt Demeter. Likaså sägs dagens luciaprocessioner genom gatorna i Syracusa ha sina rötter i den gamla Demeterkulten.

Kersti Wistrand

 

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: