Tre män förfäder till miljontals européer

Enligt en genetisk studie publicerad för ganska exakt två år sedan tycks två tredjedelar av alla människor i dagens Europa haft sitt upphov i tre män som invandrat från stäppområdet i dagens Ukraina och Sydryssland vid bronsålderns början för cirka 4 500 år sedan.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Professor Mark Jobling är professor i genetik vid University of Leicester i England. Han började läsa biokemi och doktorerade vid det genetiska laboratoriet där. Hans stora forskarintresse blev Y-kromosomen och han skriver och föreläser om bl.a. den mänskliga evolutionen och förfäderstestning (1).

Med sitt forskarlag har Mark Jobling undersökt DNA i gamla skelettdelar, främst tänder och öronben. Forskarlaget har gett ut flera böcker, bl.a. ”Human Evolutionary Genetics” (2014) som är en översikt över mänsklig evolutionär genetik. Denna bok är kurslitteratur på universitetsnivå och riktar sig till genetiker, antropologer, molekylärbiologer (om genomics) och lingvister. Boken tar upp nya teknologier och nya metoder för att försöka förstå den mänskliga evolutionen.

Professor Joblings team har även gett ut boken ”Viking DNA” om genetiskt material i West Lancashire, nordvästra England, ett område som sägs ha gamla bosättningar från vikingatid. Det visar sig att många av dagens invånare där uppvisar DNA från dessa vikingar. I sin bok förklarar professor Jobling med färggranna illustrationer både vad DNA är och hur DNA-undersökningen går till. Metoden kan användas både individuellt och vid större populationer.

Tre män förfäder till miljoner européer

2013 var det så dags för Mark Joblings genetiska team att studera våra europeiska förfäder i stort. De beslöt att studera den manliga Y-kromosomen som endast överförs från far till son och vars arvsmassa endast förändras genom mutationer. Det genetiska materialet skulle tas från tänder och öronben från gamla skelett som arkeologerna funnit vid utgrävningar. Genom att spåra sådana y-kromosomer bakåt i tiden skulle det sedan vara möjligt att bygga ett släktträd över den europeiska manliga befolkningen tusentals år tillbaka i tiden. Studien publicerades i Nation Communication nr 6, 19 maj 2015 (2). LÄNK

Forskarteamet bestämde sig för att undersöka den manliga y-kromosomen hos 334 män från 17 befolkningsgrupper i dagens Europa och Mellanöstern. Här i Sverige undersöktes skelett från Motalatrakten.

Det mest anmärkningsvärda resultatet är att 64 % av männen i dagens Europa tycks härstamma från endast tre manliga linjer som uppstod i början av den europeiska bronsåldern. En handfull män, förmodligen endast tre stycken, var tydligen extremt framgångsrika i att sprida sina gener. Och dessa män tillhörde det nomadiserande yamnajafolket som vandrade in i Europa från stäppområdet i nuvarande Ukraina-Sydryssland norr om Svarta havet för ca 4 500 år sedan.

Yamnajafolket förde med sig tamhästen, vagnen och hjulet, stridsyxor och sättet att begrava familjen i gravkullar – tidigare okända fenomen – till Europa. De var herdar som även kunde bruka jorden och levde av kött och mejeriprodukter. Inom religionshistorien kan man nu förstå varifrån den heliga hästen, hästoffer och många andra gamla seder uppkommit i Sverige. Forskarna anser att yamnajafolket även förde med sig det indoeuropeiska språket.

Mark Jobling tror att de tre linjerna som gav upphov till 2/3 av den manliga befolkningen i dagens Europa är ett resultat av hästnomadernas invasion. I nomadsamhället är den manliga rollen viktigast för överlevnaden och samhällets sociala system byggde därför på manliga eliter som lade beslag på och monopoliserade olika resurser. Troligtvis monopoliserades även kvinnorna i samhället.

90 % av de i Sverige inkommande yamnajafolket var män, som givit sig av från stäppen norr om Svarta havet för att finna ny mark. Man har genom DNA-undersökningar konstaterat att pesten brutit ut i deras ursprungspopulation och att detta är en trolig orsak till deras folkvandring (4). Dessa män bildade sedan familjer med bl.a. svenska stenålderskvinnor. De förde med sig en ny tradition att leva i kärnfamiljer till skillnad från de kollektiv som stenåldersfolket bott i. Därmed inleddes ett nytt skede i samhällets utveckling. Hypotesen är att deras barn kom att växa upp skyddat och i relativt stort överflöd då det gällde föda. Därför kan dessa tre linjer ha blivit extremt dominerande efter några generationer.

Kersti Wistrand

Referenser:

1. http://www2.le.ac.uk/departments/genetics/people/jobling
2. https://www.nature.com/articles/ncomms8152
3. https://issuu.com/billes/docs/humanisten___rsmagasin_2015 s.12 -13. Forskning kring bl.a. pest och laktosintolerans av arkeologer vid Göteborgs universitet samt genetiker i Danmark. Studien sattes i gång p g av Joblings forskning och artikel i Nature 2015.