Lisbet Gemzell har läst Paul Bruntons bok ”Att finna själen” och Robert Larsons studiehandledning till denna bok. Det finns inom psykologin och vetenskapen olika begrepp för jaget och medvetandet och beskrivning av exempelvis intuition. Författaren lösgör sig här från den akademiska världens definitioner i en ambition att förklara andlighet och själens utveckling /Admin2.
TEXT: LISBET GEMZELL
Jag sitter på tåget på väg hem till Västerås efter att ha besökt Robert Larson i Täby. Vi har haft ett mycket intressant samtal om den nya boken ”Att finna själen” med undertiteln ”Meningen med livet på jorden”.
Författare är den kände brittiske filosofen och författaren Dr Paul Brunton. Han är fri och obunden av filosofiska och religiösa traditioner och organisationer. Hans böcker har sålts i mer än 2 miljoner exemplar över hela världen.
Robert har sammanställt texterna i ”Att finna själen” från nätet — texter som han själv tidigare har valt ut och översatt till svenska.
Boken handlar om den inre resan som mynnar ut i det andliga uppvaknande som väntar oss.
Jag frågar hur boken kom till, och då berättar Robert en mycket intressant historia.
— Det var en tidig morgon. Under meditationen lägger jag märke till att något håller på att söka sig upp mot medvetandets yta. Plötsligt är jag medveten om att jag ska ställa samman material till en bok med texter från www.paulbruntondailynote.se I samma ögonblick är jag också medveten om bokens struktur, de åtta kapitlen, deras innehåll och ordningsföljden mellan dem. Jag uppfattar genast att detta inte är någon vanlig egoimpuls utan en äkta intuition från själen.
Själen beställde alltså en bok?
…— Ja, och själen är också bokens huvudsakliga innehåll. Beställningen skedde med en tydlighet och auktoritet som varken kunde misstolkas eller motstås. Jag började arbeta med projektet samma dag.
Jag vill veta något om innehållet i de olika kapitlen.
— Det är en mycket märklig bok, inte minst därför att den förtydligar uppvaknandeprocessen på ett ovanligt överskådligt sätt samtidigt som den utförligt förklarar enskilda moment i denna process. Det paradoxala är att vi samtidigt lever på två nivåer av medvetande – utan att veta om det. Den vardagliga nivån, som kallas ego eller underjag, är välkänd av alla. Den högre, som kallas själ eller Överjag [Bruntons terminologi], är okänd för de flesta.
Har vi dubbla identiteter, både ego och själ?
— Studera de båda första kapitlen! Paul Brunton öppnar våra ögon. Han låter oss förstå att själen, och inget annat, är vår verkliga identitet.
Men om det är så, varför är vi inte medvetna om det?
— Därför att det självupptagna, utåtvända och kortlivade egot ständigt pockar på vår uppmärksamhet. Detta förblindar oss.
Vad kommer sedan?
— De följande tre kapitlen hänger samman och handlar i tur och ordning om intuitioner, glimtar av det högre medvetandet (glimten är en förlängd och fördjupad intuition) och det slutliga, permanenta uppvaknandet, dvs glimten som aldrig upphör.
Alla människor har intuitioner. Men är alla verkligen medvetna om vad det är som händer när intuitionerna kommer?
— Detta är människans största dilemma, eller snarare tragedi. Alla kan förstå att något – intuitionen – inte kan komma ur intet, att den måste ha ett ursprung. Och intuitionens insikter och budskap tyder på att den kommer från en nivå av medvetande som är mycket högre än den vi vanligen känner till.
Från själen?
— Ja, från själen. Intuitionen är själens tysta språk. Många människor, kanske fler än vi anar, har fått bevis på själens närvaro i sitt inre, i form av en eller flera glimtar. Dessa människor behöver ingen yttre auktoritet som bekräftar glimtarnas äkthet. Glimten, denna levande demonstration av själens verklighet och närvaro, ger oss den första direkta inblicken i det egofria livet. Genom glimten får vi en försmak av det slutliga uppvaknandet. Och till sist händer det stora undret — glimten som aldrig upphör!
Paul Brunton förverkligade det högre syftet med sitt liv och blev upplyst. I boken berättar han om det största och mest spännande av alla äventyr som en människa någonsin får vara med om — sitt eget uppvaknande.
När vi äntligen förstår att det högre syftet med vårt liv på jorden är att vakna upp till frihet från det personliga egots problem och bindningar, uppstår frågan hur det ska kunna förverkligas.
Vad säger Paul Brunton om det?
— Mycket! I sjätte kapitlet, bokens mest omfångsrika, berättar han detaljerat om sökandet, hur det gradvis leder oss allt närmare upplysningen. Sökandet har två delar. I den första, som kallas den långa vägen, fokuseras egot. Den långa vägen gör oss till en ny människa. I den andra, som kallas den korta vägen, fokuseras själen. På den korta vägen kan denna nya människa när som helst bli upplyst. Våra egna ansträngningar för oss allt närmare uppvaknandet, men de tar oss inte ända fram.
Vad är det mer som krävs?
— Sjunde kapitlet berättar om nåden som fullbordar det vi själva inte kan klara av. Nåden, som är med oss hela tiden, öppnar vårt hjärta och leder oss in i det högre medvetandet.
I den struktur av boken, som du fick den där minnesrika morgonen, fanns det åtta kapitel, eller hur? Vad handlar det åttonde om?
— Allt elände som massmedia dagligen rapporterar om gör oss djupt förfärade och sorgsna. Men själen vill inte lämna oss med dessa negativa tankar utan låter oss skymta den nya och bättre värld som väntar. Så här säger Paul Brunton. ”Hos mänskligheten finns idag, om än fördolt och bidande sin tid, något som är raka motsatsen till det som redan har manifesterats genom onda kanaler. Det finns gudomligt förbarmande i motsats till barbarisk grymhet, sublim visdom i motsats till materialistisk okunnighet, osjälviskt tjänande i motsats till aggressiv själviskhet och upphöjd vördnad i motsats till hård gudsförnekelse.”
Jag hade tidigare bett Robert att göra en studiehandledning till boken, eftersom den lämpar sig alldeles utmärkt som underlag för grupparbete. När jag nu har studiehandledningen i min hand ser jag att den gör det ännu lättare att förstå och uppskatta denna mycket märkliga bok.
— Studiehandledningen har tre teman, liksom uppvaknande-processen har tre faser eller aspekter. Den första är insikten om vår verkliga identitet, den andra vandringen på den korta vägen mot upplysning och den tredje upplevelsen av jordelivets höjdpunkt — den medvetna föreningen med själen, vårt högre medvetande.
”Att finna själen” är en bok som verkligen berör, därför rekommenderar jag den gärna till alla mina vänner.
Den som vill kan beställa boken på hemsidan www.larsonforlag.se Den finns också i bokhandeln och på nätet. Studiehandledningen kan laddas hem från samma hemsida. Utan kostnad.
Lisbet Gemzell
Tack för boktipset, Lisbet!
Jag har hittills bara läst artiklar av och om Paul Brunton. Nu ska jag titta på denna bok.
Litet tillägg om Paul Brunton (1898-1981). Brunton föddes i London och upplevde därmed de båda världskrigen på nära håll, vilket gav honom anledning att intressera sig för existentiella problem.
Han blev en av de första andliga upptäcksresande att utforska Fjärran österns visdom, mystik och filosofi och är tillsammans med Zuzuki, Radhakrishna och Watts en av de stor pionjärerna i förmedlandet av österländsk filosofi och meditation till väst. Här i Sverige är han framför allt känd genom en rad böcker översatta av Anna Bornstein.
Själv har Brunton sagt: ”Jag reste till Östern för att leta efter yogier och deras hemliga kunskaper. Jag ville också finna ett andligt ljus och ett gudomligt liv, men det var inte mitt huvudsakliga ändamål. Jag sökte längs stränderna av Indiens heliga floder – den lugna, grågröna Ganges, den breda Yamuna och den måleriska Godavari. Jag drog fram och åter över hela landet. Indien tog vänligt emot mig, och de få återstående vise männen öppnade dörrarna för den okände västerlänningen.”
Paul Brunton lyssnade och prövade olika meditationstekniker utan att bejaka någon speciell religiös tradition. Han var den seriöse sökaren och som sådan en utomstående betraktare. Hur skiljer man äkta andlighet från imitationer? Vad skiljer en sann guru från en falsk? Hur känner man igen sin egen andliga lärare? (Anna Bornsteins ord).
Sökaren prövar och analyserar utan att låta sig bindas till någon religiös tradition eller sekt, kult eller -ism. Paul Brunton förblev öppen, sökande och självständig hela livet. Han var mycket jordnära och uppvisade stor ödmjukhet. Han ansåg att sanningen har sin egen kraft, som ger livsglädje och styrka att övervinna svagheter. Genom alla sina möten med mystiker och utövande av yoga finner han sin självanalytiska metod. Han introducerar yoga och denna metod i västerlandet. Här berättar Anna Bornstein mer om Paul Brunton: http://larsonforlag.se/pb/pb.html
Larsons har gjort en missvisande översättning av Paul Bruntons ”Overself” = överjag, vilket är olyckligt. ”Överjaget” är en term inom psykodynamisk psykologi och betecknar våra internaliserade föräldraupplevelser sedan spädbarnsålder, dvs. är den instans inom personligheten som ger oss skuld- och skamkänslor. Bruntons ”Overself” borde snarare översatts med ”Självet”, en term använd av Jung, Assagioli och inom dagens transpersonella psykologi. Se
http://paulbrunton.org/notebooks/22/3
Att förklara själen i andlighetens utveckling och andedräktens i den själsliga låter sig knappast kommuniceras på ett mänskligt sätt utan handlingens handledning på ett eller annat retoriskt översatt vis… dia/-/logos… även i de fall det gäller att tolka tecknen på den kommunikation varom det de-fini-tivt,strängt taget akademiskt talat, så att säga symboliskt; ”vetenskapligt rationellt” uttryckt, råder en mer eller mindre mycket högljudd, men dock understundom stadigt stor s. k. ”talande tystnad”.
Handen som griper efter något-ting begriper inte samtidigt hur den kan ta sin egen handleds förlängda begrepp i greppet, utan en annan form av liknelsens metonymiskt motsvarande handledning och metaforiskt översatta kanske mer allmänt lättfattade stänger av ledtrådar.
Risken att spola ut barnet med badvattnet är ett ämne som inte nog uttömmande (av)handlats retoriskt-etisk-politiskt så värst demokratiskt och tvärvetenskapligt jag önskar.
Bo Nilson kommenterade artikeln på Facebook:
Följande citat som i högsta grad också gäller av IS alla mörka attentat! Paul Brunton har skrivit i intervjun med förläggaren:
Allt elände som massmedia dagligen rapporterar om gör oss djupt förfärade och sorgsna. Men själen vill inte lämna oss med dessa negativa tankar utan låter oss skymta den nya och bättre värld som väntar. Så här säger Paul Brunton. ”Hos mänskligheten finns idag, om än fördolt och bidande sin tid, något som är raka motsatsen till det som redan har manifesterats genom onda kanaler. Det finns gudomligt förbarmande i motsats till barbarisk grymhet, sublim visdom i motsats till materialistisk okunnighet, osjälviskt tjänande i motsats till aggressiv själviskhet och upphöjd vördnad i motsats till hård gudsförnekelse.”