Extrasensorisk perception (ESP) står för varseblivning, oberoende av fem fysiska sinnen. Uttrycket myntades av forskaren J. B. Rhine vid Duke University för att beteckna psykiska förmågor såsom telepati; mottagande av tankar eller känslor, prekognition; kunskap om framtida händelser, och klärvoajans eller remote viewing; klarsyn som rör människor, föremål eller händelser ibland på långa avstånd där fysiska fem sinnen omöjligen har medverkat.
Rupert Sheldrake, Russell Targ, Thomas Nagel, Larry Dossey m fl menar att detta medvetande inte kan besvaras med naturalistiska termer utan att det krävs ett annat ickefysikaliskt förhållningssätt. Förutsättningarna för detta har beskrivits på olika sätt. Börje Peratt har beskrivit det som oberoende sinnen och fann gehör för det 2011 hos Deepak Chopra och
ESP refereras vardagligt till ett sjätte sinne. Det kan också blandas ihop med magkänsla eller intuition. Dessa båda uttryck är föremål för helt andra fenomen såsom när det gäller magkänsla kan det handla om emotionell press eller grupptryck [1] och i fallet intuition rör det erfarenhet och skicklighet [2].
ESP prövas av vetenskapen men debunkers såsom James Randi har uppsåtligt saboterat sådana studier. [3]
Existensen av ESP är således en kontroversiell fråga och trots flera vetenskapliga demonstrationer av ESP motsägs dessa främst av pseudoskeptiker. En sund vetenskaplig skepticism präglar flera seriösa forskningsinsatser såsom det CIA-financierade Stargate project [4].
Parapsykologi undersöker denna möjlighet och vissa experiment som exempelvis ganzfeld har föreslagits som god evidens för ESP.
Referenser
- ^ Ahlström, Kristoffer (2010). Magkänslans anatomi : om hur vi bör tänka och när vi gör bäst i att låta bli
- ^ Dreyfus, Stuart and (1986). Mind over Machine. The Power of Intuition
- ^ ”Project Alpha”.
- ^ ”Stargate Project”.
Denna text är först publicerad på Wikipedia av Börje Peratt och där gäller licensen Creative Commons erkännande-dela lika 3.0. Det innebär att den är befriad från ©. Författaren/forskaren Börje Peratt kan liksom alla andra sprida den i alla sammanhang utan att hävda copyright även på copyrightskyddade sidor. Det är dock brukligt att referera till upphovsmannen.
