Trendbrott inom svensk läkemedelsindustri

Veckan efter SVENSKT NÄRINGSLIV haft ett seminarium med politiker och representanter för läkemedelsindustrin, om hur illa det går för forskning och arbetstillfällen inom just läkemedelsindustrin slår bomben ned. Man säger sig ändra inriktning och kommer att satsa på biologisk medicin i Sverige.

Frågan är på vilket sätt

Denna slags biologisk medicin är inte den som Waerland utvecklade.

Bilden ovan är om förgrundsgestalter inom naturläkekonstens biologiska medicin som länge fått kämpa i underläge gentemot sådana preparat som läkemedelsindustrin producerar. Ofta har man rent av fått inleda behandlingar med biologisk medicin för att rensa ut medicinförgiftning orsakad av preparat från skolmedicinskt håll. Nu kommer Astra Zeneca med Biologiska läkemedel. Det föreligger stor risk för hopblandning.

Häromdagen pratade jag med läkare Jan Oleby om läget mellan skolmedicin och komplementär medicin och mitt förslag till Helandevård. Visionen här var att ta till vara på skolmedicinens positiva metoder, kunskaper och läkemedel. Jan Oleby sade att det finns ju mediciner grundade på naturen och dess ska man ta tillvara emedan sådan medicin som baseras på vad jag uppfattade som kemikaliska konstruktioner riskerade att bli mer skadliga. Min vision var att läkemedelsindustrin kommer att förändras när de förstår vad folk önskar. Kanske har vi nått ett sådant trendbrott nu. Eller så är skillnaderna fortfarande kvar.

Igår slog bomben ned!

Läkemedelsbolaget Astra-Zeneca planerar att satsa 2.3 miljarder kronor på att i Södertälje bygga en produktionsanläggning för tillverkning av biologiska läkemedel.  Analytiker kallar det ett trendbrott för bolaget i landet.

Sveriges Radio rapporterar:

– Det är tillverkning av biologiska läkemedel, vilket vi inte haft tidigare i Sverige. Det är en väldigt strategiskt viktig investering för oss, säger Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca i Sverige.

På sikt kan det handla om så mycket som över 8 miljarder i investeringar, och över 800 jobb. Men i detta första skede investerar läkemedelsföretaget cirka 2,3 miljarder kronor. Satsningen bedöms skapa mellan 150 och 250 högkvalificerade produktionsjobb.

– Dels har vi en väldigt stor del av vår totala produktion i Södertälje, vi har en väldigt hög kompetensnivå i Södertälje. Vi har dessutom över flera år sett stora satsningar när det gäller life science från regeringen, säger Astra Zenecas vd Jan-Olof Jacke.

För tre år sedan lade Astra Zeneca ned sin forskningsenhet för neurovetenskap i Södertälje, då försvann 1 200 forskartjänster från Södertälje. De 150 till 250 jobben som nu kommer till är alltså högkvalificerade produktionsjobb.

Johan Unnérus, hälsovårdsanalytiker på Swedbank, ser satsningen som ett trendbrott efter flera motgångar.

– Ur ett svenskt perspektiv är det glädjande, inte minst med bakgrund av historiken där man kraftigt skurit ner i framförallt Lund och den forskningsdrivna delen i Södertälje för inte allt för länge sedan. I det perspektivet är det intressant att man satsar på ett område som är strategiskt viktigt, säger han.

KRITIK:

Biologiska läkemedel i Big Pharmas värld är inte den typ av biologisk medicin som Karl-Otto Aly förespråkar. Dessa biologiska läkemedel är ett slags biologiska cellgifter som utvecklas ur tex möss (Remicade) och människor (tex Humira) och som innehåller immunförsvar som blockerar ett överaktivt immunförsvars produktion av TNF (dvs de innehåller TNF-blockerare). TNF, tumörnekrosfaktor, är namnet på en molekyl som immunförsvaret producerar för mycket av om man har en autoimmun sjukdom. För personer med reumatism, IBD (kroniska tarmsjukdomar), MS, psoriasis osv har de biologiska läkemedlen inneburit att de som de fungerar på blir friska. ”Ta din säng och gå” för att citera en reumatolog.

Problemet är att de inte fungerar på alla och det finns risk för problematiska biverkningarna. När Remicade var nytt fick Kardiologen på KS in reumatiker som fått förstorade hjärtan och en del personer, ofta unga killar, med IBD har fått lymfcancer av Humira. Behandlingen sker intravenöst. Man kan få allergiska reaktioner mot fr a Remicade och det är därför den ges i droppform på sjukhus med sköterskor och akutläkare i närheten. Patienten kan tuppa av och få spasmer och om patienten inte omedelbart får kortison, lugnande och adrenalin kan det vara livshotande.

Dessa läkemedel är mycket dyra att tillverka och extremt lönsamma. En årsförbrukning av Humira ligger på runt 300 000 kr per patient. Ju fler sådana specialmediciner man får fram desto mer kan man tjäna.

Men som sagt var, fantastiska läkemedel för de som är mycket sjuka om de fungerar. Remicade och Humira har räddat många tarmar från att bli stomi och gett livet åter till reumatiker och MS-patienter. /SA

Dessa biologiska läkemedel är alltså ett slags immunsuppressmedicin och skiljer sig från den biologiska medicin som Waerland förespråkade.

Biologisk Medicin i Waerlandskolan

Biologisk Medicin är en annorlunda vårdfilosofi än den skolmedicinska. Den har ett annat synsätt på sjukdomar och en annan strategi för hur de ska behandlas.

Skillnader mellan biologisk medicin och skolmedicin och biologiska läkemedel

”Biologisk Medicin hävdar att de flesta sjukdomar kan förebyggas och i sina tidigare stadier botas med naturliga medel och genom olika livsförings- korrigerande åtgärder” skriver den biologiske medicinaren Karl-Otto Aly i sin bok Tallmogårdens Väg till Hälsa. Biologisk Medicin hävdar också, fortsätter Aly: ”att det inom människan (liksom hos varje annan organism) finns en vid varje sjukdom och skada verksam självläkande förmåga som skall aktiveras och stödjas genom olika terapeutiska åtgärder.”

– ”De självläkande krafterna utgör grunden för biologiskt – medicinskt handlande till skillnad från skolmedicinen som i alltför hög utsträckning nöjer sig med symtomöverslätande sjukdomsbehandling varvid risken är stor att svårbotade och kroniska sjukdomar och defekter utvecklas. Om våra kroppar klagar och vi tystar med piller vad som är just varningssignaler, skadar vi på detta sätt ytterligare kroppens naturliga förmåga att läka sig.”

Om man när det gäller Astra Zenecas nya inriktning på biologiska läkemedel i Södertälje ska vara försiktigt optimistisk, jubla eller bibehålla en skepticism är väl för tidigt att uttala sig om. Men det kan vara ett trendskifte. Och om så är det glädjande.

Jag undrade om nu läkemedelsindustrin förstått att det kan finnas mycket att vinna på sådana teorier som paret Are och Ebba Wareland stod för och de metoder som Karl Otto Aly byggde upp på Tallmogården. Jag har nu efteråt förstått att det är stora skillnader. Återkommer om det i en uppföljande artikel.
Då jag ringde till Tallmogården för att höra hur de såg på dessa olika mediciner hade verksamheten upphört. Tallmogården var idag en flyktinganläggning.

Börje Peratt