Text: Kersti Wistrand
Den humanistiska psykologin fokuserar på den enskilda människans kreativa inneboende resurser och utvecklingen av dem i ett ”tillåtande klimat.” Självförverkligandet av den inre potentialen och den personliga utvecklingen att nå denna blir till viktiga moment. Själva termen ”humanistisk psykologi” myntades 1962 av en grupp psykologer under ledning av Abraham Maslow. Ett av syftena var att ge ett teoretiskt alternativ till psykoanalysens och behaviorismens människosyn.
Abraham Maslow (1908-1970) växte upp i New York som son till ryska judiska immigranter. Han var i unga år entusiastisk för behaviorismen, men då den första av hans två döttrar föddes, insåg han att dess människosyn och teori var begränsad och hans intresse försvann totalt.Behaviorismens psykologi var mer lämpad för att förstå försöksråttor än människor:
”Vår första baby förändrade mig totalt som psykolog. Den fick mig att se på behaviorismen, som jag tidigare varit så entusiastisk inför, som dumheter… Jag skulle vilja påstå att var och en som har en baby inser detta.” ( Maslow, 1968, p 55).
Som biträdande professor i psykologi kom Maslow under andra världskriget i kontakt med intellektuella personer, som flytt undan Hitler. Bland dessa var Erich Fromm, Karin Horney och Alfred Adler. Diskussioner med dessa personer samt den psykoanalys han själv genomgick kom att spela stor roll i utformandet av den humanistiska människosyn han senare skulle lägga fram. Maslow påverkades även av den existentiella filosofin, såsom den utformades av Kierkegaard, Sartre, Camus, Binswanger och Boss. Deras tänkesätt var att varje individ formar sitt öde genom sina egna val i varje situation. Individen är aldrig statisk utan är alltid inne i en process av förändring. Hon/han är också ansvarig för sina val och handlingar.
Andra världskriget kom att bli en vändpunkt i Maslows tankevärld. En dag såg han en parad strax efter Pearl Harbour-attacken, där mer än 2000 amerikanska soldater dödades och som ledde till att USA gick in i andra världskriget. Så här beskriver han själv denna stund:
”När jag iakttog det hela (paraden), började tårarna rinna nedför mitt ansikte. Jag kände att vi inte förstod vare sig Hitler, tyskarna, Stalin eller kommunisterna. Vi förstod ingen av dem. Jag kände att om vi kunde förstå så skulle vi kunna göra framsteg. Jag fick en vision av ett fredsbord, där det satt folk runt omkring och talade om den mänskliga naturen och hat och krig och fred och broderskap… Detta ögonblick förändrade hela mitt liv och avgjorde vad jag senare skulle åstadkomma. Sedan denna händelse 1941 har jag ägnat mig åt att utveckla en teori om den mänskliga naturen, en teori som kan testas genom experiment och forskning.” ( Maslow 1968, p 54).
Maslow kom att bli den främste förespråkaren av den humanistiska rörelsen inom amerikansk psykologi. Han kallade den först ”the third force psychology” och ansåg den från början vara en rörelse. 1962 myntade han emellertid begreppet ”humanistisk psykologi” tillsammans med några andra psykologer.1968 gick Maslow ett steg vidare och grundade den Transpersonella psykologin tillsammans med Viktor Frankl, Stanislav Grof och James Fadiman (se följande artikel). Maslow grundade också två stora vetenskapliga tidskrifter: Journal of Humanistic Psychology och Journal of Transpersonal Psychology.
Maslows och den humanistiska psykologins grundidéer
Liksom inom existentialismen ansåg Maslow att individen aldrig är statisk utan alltid är inne i en skapande process av förändring. Det ligger i individens ansvar att upptäcka så många av sina inneboende resurser som möjligt och försöka utveckla dem inom de yttre ramar hon lever i. Maslow menade att denna process till självutveckling finns nedärvd i varje människan.
Maslow har en helhetssyn på människan som en unik, integrerad, organiserad helhet. Han vänder sig här speciellt mot behaviorismen som gärna plockar sönder människans beteende i smådelar. Därför vänder han sig också mot djurförsök, eftersom man då ignorerar viktiga mänskliga drag, t.ex. ideal, humor, skam, svartsjuka och kreativitet i alla former.
Den mänskliga naturen är innerst inne god eller åtminstone neutral. En dålig miljö anses vara en orsak till den ondska som ändå finns i samhället.
Kreativiteten placeras högt inom humanistisk psykologi. Det beskrivs som ett grundläggande drag inom varje individ. Det behöver inte gälla endast konstnärligt skapande utan också vardagliga sysslor. Det kan t.ex. finnas kreativa hemmafruar, disk jockeys, försäljare och lärare.
Maslow kritiserade Freud och menade att denne endast betonade och tog upp de sjukliga delarna i personligheten. Själv fokuserade han på den friska personligheten. Han betonade studiet av självförverkligande hos den psykologiskt friska personen. Humanistisk psykologi anser att utvecklandet av individens inre medfödda resurser är huvudtemat i livet. Maslow ansåg att mycket i det mänskliga beteendet kan förstås när man betraktar individens tendens att söka personliga mål som ger mening med livet. Motivationsprocesser blir därför viktiga inom humanistisk psykologi. Han menade att mänskliga behov är medfödda och ordnade i en hierarki. För att åskådliggöra detta skapade han sin berömda behovstrappa, där varje behovssteg måste uppfyllas innan man kan gå vidare till nästa för att slutligen nå målet: självförverkligande.
Maslows behovstrappa
Behovstrappans första steg är uppfyllandet av de fysiologiska behov som behövs för överlevnad, t.ex. mat, dryck, tillgång till frisk luft och sömn. Även sex räknas hit. Steg två omfattar behovet att kunna se omvärlden som en trygg plats, som är organiserad och förutsägbar, så att man kan känna trygghet. Steg tre omfattar behovet att kunna älska och känna sig älskad, att tillhöra och vara accepterad – behovet att undvika ensamhet och alienation. Maslow förkastade Freuds åsikt att kärlek är synonymt med sexualitet och härstammar från sublimerade sexuella instinkter. Fjärde steget omfattar behovet av självuppskattning, av kompetens och uppnående av det man önskar i samhället och att bli sedd och respekterad av andra för detta. Femte steget omfattar självförverkligandet, där man lyckats leva upp till sin fulla potential, ett tillstånd som utmärks av kreativitet, vitalitet, glädje, lekfullhet, äkthet och en känsla av meningsfullhet med livet. Maslow insåg att få personer kunde uppnå detta tillstånd.
Peak Experiences
(”toppupplevelser”)När Maslow intervjuade hundratals kreativa, harmoniska och framgångsrika personer, som uppnått det översta steget Självförverkligande i pyramiden, upptäckte han ett speciellt medvetandetillstånd. Han kallade detta för peak experience, och beskrev det som ett ögonblick av högsta lycka, ”att vara utom sina sinnen”, frid, avspänning, stillhet, välsignelse. Det kan inträffa i extatiska ögonblick i livet, vid samhörighet med naturen, sexuell förening och klimax, djup koncentration och kreativitet. Man talar också om ”en blixt som från en klar himmel”, som ger nya insikter och impulser till uppfinningar, musik, poesi och konst. Dessa personer som upplevt självförverkligandets steg, kan ”tona in” utan konstgjorda stimuli. För Maslow var inte peak experience eller mystiska upplevelser nödvändigtvis av religiös natur. Istället var det ett medvetandetillstånd där man kände sig ovanligt mycket i harmoni med världen/universum och till och med kunde förlora sin självupplevelse och helt uppgå (transcendera) i ett tillstånd bortom tid och rymd.
Dessa tankar förde Maslow så småningom till beslutet att 1968 vara med vid grundadet av den Transpersonella psykologin, som följande artikel kommer att handla om.
Kersti Wistrand
Referenslitteratur:
1. Hjelle, L & Ziegler, D.J, Personality. Theories basic assumptions research and applications. McGraw-Hill Book Company, New York. 1976.
2. Maslow, H. Abraham, Toward a psychology of being. Van Nostrand, 1968.
