Tankesmedja – Think tank

Av
Börje Peratt
-
0
7547

Tankesmedja – Think tank. Förändringar sker i originalartikeln på Vetamera.
En tankesmedja, är en mer eller mindre organiserad grupp som bedriver forskningsliknande projekt för att samla in och utvärdera för gruppen intressant information och alternativt genomföra pseudovetenskapliga studier i syfte att skapa argument för egna syften och båda utövar ofta sedan lobbying rörande ämnen som socialpolitik, politisk strategi, ekonomi, militär, teknik, hälsa, livsmedel och kultur.

De flesta tankesmedjor är icke-statliga organisationer, men vissa är semi-autonoma myndigheter inom regeringen eller är associerade med vissa politiska partier, myndigheter, organisationer eller företag. Finansiering utgörs ofta av en kombination av donationer och enskilda bidrag, men många får också statliga bidrag. [1] Branscher med särskilda intressen finansierar också tankesmedjor för att driva särintressen.

Tankesmedjor publicerar artiklar, studier eller till och med utkast till lagstiftning om särskilda frågor om politik eller samhälle. Sådan information ofta styrd av särintressen används sedan lätt av regeringar, företag, medieorganisationer, sociala rörelser eller andra intressegrupper som en del av deras mål. [2] [3] Tankesmedjor sträcker sig från de som är förknippade med akademisk eller vetenskaplig verksamhet till de som är öppet ideologiska och driver en viss politik, med mycket olika kvalitet på forskningen mellan dem. Senare generationer av tankesmedjor har tenderat att vara mer ideologiskt orienterade. [2]

Moderna tankesmedjor började som ett fenomen i USA under 1800- och början av 1900-talet, varav flera sedan etablerade sig i andra engelsktalande länder. [2] [4] Före 1945 tenderade de att fokusera på ekonomiska frågor i samband med industrialisering och urbanisering. Under det kalla kriget etablerades många fler amerikanska och västerländska tankesmedjor, som ofta påverkade kalla krigspolitiken. [2] [5] [3] Sedan 1991 har fler tankesmedjor etablerats i icke-västliga delar av världen. Mer än hälften av alla tankesmedjor som finns idag grundades efter 1980. [4]

Den här artikeln listar globala politiska institut enligt kontinentala kategorier och sedan underkategorier per land inom dessa områden. Dessa listor är inte omfattande, med tanke på att det finns över 7 500 tankesmedjor över hela världen.

HISTORIA

Jixia Academy är en tidig förfader till den moderna tankesmedjan. [6]

Enligt historikern Jacob Soll är termen ”tankesmedja” modern, men ”det kan spåras till humanistiska akademier och vetenskapliga nätverk på 1500- och 1600-talet.” [9] En tradition att anställa team av oberoende advokater för att ge råd till monarker om deras ekonomiska och politiska befogenheter. Han skriver också att ”oberoende forskargrupper blev vanliga i slutet av 1500- och 1700-talet, då stater önskade oberoende forskare och deras expertis.”[7]

Flera stora nuvarande tankesmedjor grundades på 1800-talet. Till exempel Institute for Defense and Security Studies (RUSI) 1831 i London, liksom Fabian Society 1884. Den äldsta amerikanska tankesmedjan, Carnegie Endowment for International Peace, grundades 1910 i Washington, DC av filantropen Andrew Carnegie. [8]

Efter 1945 ökade antalet politiska institut, med många små nya som bildades för att föra fram olika frågeställningar och politiska agendor. Fram till 1940-talet var de flesta tankesmedjor bara kända med institutionens namn. Under andra världskriget kallades tankesmedjor ofta som ”hjärnboxar” [9] efter slangbegreppet för skallen. Uttrycket ”Think tank” i amerikansk slang i krigstid hänvisade till rum där strateger diskuterade krigsplanering. Senare användes termen ”tankesmedja” för att hänvisa till organisationer som erbjöd militär rådgivning. [10]

Under större delen av 1900-talet hittades oberoende allmänna politiska institut som utförde forskning och gav råd om offentlig politik främst i USA, med ett mycket mindre antal i Kanada, Storbritannien och Västeuropa. Även om tankesmejor fanns i Japan under en tid, saknade de i allmänhet självständighet, med nära föreningar med regeringsministerier eller företag. Det har skett en sannolik spridning av ”tankesmedjor” runt om i världen som började under 1980-talet som ett resultat av globaliseringen, slutet av kalla kriget och uppkomsten av gränsöverskridande problem. Två tredjedelar av alla tankesmedjor som finns idag grundades efter 1970 och mer än hälften bildades sedan 1980. [4]

Effekten av globaliseringen och spridningen av tankesmedjor är mest tydlig i regioner som Afrika, Östeuropa, Centralasien och delar av Sydostasien, där andra länder samordnade en insats för att hjälpa till att skapa oberoende offentlig politisk forskning organisationer. En undersökning utförd av programmet för utrikespolitiska forskningsinstitutets tankesmedjor och civila samhällsprogram understryker betydelsen av denna ansträngning och dokumenterar det faktum att de flesta av tankesmedjor i dessa regioner har upprättats sedan 1992. Från och med 2002 fanns det mer än 4500 av dessa institutioner runt om i världen. Många av de mer etablerade tankesmedjorna, som skapats under kalla kriget, är inriktade på internationella frågor, säkerhetsstudier och utrikespolitik.[4]

TYPER
Oberoende civila samhällets tankesmedjor etablerade som ideella organisationer – ideologiskt identifierbara eller inte; [19]
Forskningsinstitut med anknytning till ett universitet;
Statligt skapade eller statliga sponsrade tankesmedjor;
Företags skapade eller affärsrelaterade tankesmedjor.
Politiska tankesmedjor enskilda ;
Globala (eller regionala) tankesmedjor

Strategier och Finansieringskällor
Balansen mellan forskning, konsultation och vägledande; Källan till deras argument: Ideologi, värderingar eller intressen; tillämpad, empirisk undersökning eller syntes; Teoretisk eller akademisk forskning (Stephen Yeo); Det sätt på vilket forskningsagendan utvecklas – av äldre medlemmar eller av enskilda forskare eller av deras finansiärer. [14] Deras inflytande strategier och taktik. Frågan om oberoende (eller autonomi) men även formella och informella kopplingar till politiska partier, intressegrupper och andra politiska aktörer. [15]

Motiv till tankesmedjor

The Advancement of Sound Science Coalition bildades i mitten av 1990-talet för att bestrida forskning som fann en koppling mellan tobaksrök och cancer. [16] Enligt ett internt memorandum från Philip Morris Companies som hänvisar till Förenta staternas miljöskyddsbyrå (EPA): ”EPA: s trovärdighet kan beseglas, men inte på grundval av ETS [miljötobaksrök] ensam … Det måste vara del av en större mosaik som koncentrerar alla EPA: s fiender på en gång. ”[17]

Rockefeller Foundation bildades för att upprätta ett skamfilat rykte och Bill Gates Foundation för att kunna genomför vaccintest på oskyddad befolkning i utvecklingsländer vilket ledde till dödsfall och svåra skador på de vaccinerade (unga flickor) och Bill Gates kastades ut från Indien. Se: Länk
Deaths in a trial of the HPV vaccine. Se även India’s Ban on Foreign Money for Health Group Hits Gates Foundation.
Det är intressant att se hur av Bill Gates köpta medier har gått till aggressivt motattack mot fakta och hävdar att de är falska. Se Snopes: Was the Bill and Melinda Gates Foundation Kicked Out of India?

Bill Gates startade ”mysterious new ’think tank’: bgC3” vars syfte varit oklart men kan ha använts för att motverka negativ kritik och även för att bygga upp coronakampanjen. Länk: Bill Gates invests in genome editing company

Enligt balanserad och noggrannhet i rapporteringen är både vänster- och högerpolitiska institut ofta citerade och sällan identifierades som sådana. Resultatet är att tankesmedjornas ”experter” ibland visas som neutrala källor utan några ideologiska predispositioner när de faktiskt representerar ett visst perspektiv. [18] [19] I Förenta staterna genomgår publikationer om tankesmedjor om utbildning en expertgranskning av National Education Policy Center: ”Think Twice”. [20]

En rapport från New York Times 2014 hävdade att utländska regeringar köper inflytande från många amerikanska tankesmedjor. Enligt artikeln: ”Mer än ett dussin framstående Washington-forskningsgrupper har tagit emot tiotals miljoner dollar från utländska regeringar under de senaste åren medan de pressat de amerikanska regeringstjänstemännen att anta politik som ofta återspeglar givarnas prioriteringar.” [21]

Tankesmedjor i världen

SE Wikpedia English List of Think tanks

Tankesmedjor i Norden:

Danmark

Finland

Norge

Sverige

Referenser

  1. McGann, James G.; Weaver, Robert Kent (1 January 2002). Think Tanks and Civil Societies: Catalysts for Ideas and Action. Transaction Publishers. p. 51. ISBN 978-1-4128-3989-1.
  2. Fischer, Frank; Miller, Gerald J. (21 December 2006). ”Public Policy Analysis and Think Tanks, by Diane Stone”. Handbook of Public Policy Analysis: Theory, Politics, and Methods. CRC Press. pp. 149–157. ISBN 978-1-4200-1700-7.
  3. Selee, Andrew Dan (31 July 2013). What Should Think Tanks Do?: A Strategic Guide to Policy Impact. Stanford University Press. p. 41. ISBN 978-0-8047-8929-5.
  4. McGann, James. ”Think Tanks and the Transnationalization of Foreign Policy”. Foreign Policy Research Institute. Archived from the original on 29 June 2011.
  5. Roberts, Priscilla (1 December 2015). ”A century of international affairs think tanks in historical perspective”. International Journal. 70 (4): 535–555. doi:10.1177/0020702015590591. hdl:10722/210910. ISSN 0020-7020
  6. ”THINK TANKS AND CIVIL SOCIETIES PROGRAM : Copy of Record will be
  7. ”How Think Tanks Became Engines of Royal Propaganda”. Tablet Magazine. Retrieved 7 February 2017.
  8. Edmund Jan Osmanczyk and Anthony Mango, Encyclopedia of the United Nations and International Agreements. London: Routledge, 2004.
  9. Tevi Troy (May–June 2012). ”No More Thinking With Think Tanks”. Utne. Retrieved 20 January 2013.
  10. Stone, Diane (2013). Capturing the Political Imagination: Think Tanks and the Policy Process. Routledge. p. 9. ISBN 978-1136309045.
  11. Fetherling, George (12 May 2008). ”In the Tank”. The Walrus. Retrieved 6 January 2020.
  12. Singer, Peter. ”Washington’s Think Tanks: Factories to Call Our Own”. the Brookings Institution. Archived from the original on 21 August 2010. Retrieved 13 August 2010.
  13. McGann, James. ”The Global ”Go-To Think Tanks”” (PDF). the Think Tanks and Civil Societies Program.
  14. Braml, J. (2004). Think tanks versus ”Denkfabriken”? U.S. and German Policy Research Institutes’ Coping with and Influencing Their Environments. Baden-Baden: Nomos Verlagsgesellshaft.
  15. Snowdon, P. (2010). Back from the Brink: The Extraordinary Fall and Rise of the Conservative Party. London: Harper Press.
  16. ”Researchers or Corporate Allies? Think Tanks Blur the Line; Think tanks are seen as independent, but their scholars often push donors’ agendas, amplifying a culture of corporate influence in Washington”. Retrieved 7 August 2016.
  17. Sheldon Rampton and John Stauber ”How Big Tobacco Helped Create ’the Junkman'”, Vol. 7, No. 3, PR Watch, Third Quarter 2000, PRWatch.com
  18. ”What’s in a Label?”. FAIR. 22 February 1999. Retrieved 29 July 2016.
  19. ”The Incredible Shrinking Think Tank”. FAIR. 22 February 1999. Retrieved 29 July 2016.
  20. ”Think Tank Review Project | National Education Policy Center”. Nepc.colorado.edu. Retrieved 2 November 2011.
  21. Eric Lipton; Brooke Williams; Nicholas Confessore (6 September 2014). ”Foreign Powers Buy Influence at Think Tanks”. The New York Times. Retrieved 6 December 2014.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.