Vi som följt direktsändningarna av den amerikanska kongressens impeachment av Trump har säkert olika uppfattning om vad som har hänt. Trumpföljare tycks förneka all kritik av Trump så visst kan nedanstående artikel uppfattas som en partsinlaga. Den är skriven av den ansedda kolumnisten Robert Reich. Mest uppseendeväckande kanske är alla republikaner som nu kliver fram och förfäras över hur president Trump och hans följe trampat ned USAs lagar och värderingar och i praktiken understött en fientlig makt. Det brukar betraktas som högförräderi. Vi får vänta och se hur detta tas upp i Senaten där republikanerna har makten. /BP
Fiona Hill, presidentrådgivare under Trump, bestrider Trumps konspirationsteori om häxjakt – och framstår som en hjältinna för våra tider.
Artikel med utgångspunkt från The Guardian, Robert Reich [1], 24 nov 2019
Trump’s impeachment shows US officials at their best and his allies at their worst
ÖVERSATT AV BÖRJE PERATT
Tidigare publicerad på Utblick
Donald Trump sa som kandidat 2015 att han skulle omge sig ”bara med de bästa och mest seriösa människorna”. Verkligheten avslöjar att så blev inte fallet med undantag som Fiona Hill.
Den 15 november konstaterades Trumps mångårige vän Roger Stone skyldig till att ha ljugit inför kongressen, han hade manipulerat ett vittne och hindrat en kongressutredning om rysk inblandning i valet 2016. Han dömdes till 50 års fängelse.
Stone är bara den senaste av en lång rad Trumpagitatorer som hamnat och som kommer att hamna i fängelse.
I slutet av förra året dömdes Trumps personliga advokat och ”fixare” Michael Cohen för flera brott inklusive kränkningar av kampanjfinansiering i samband med betalningar till en porrstjärna. Han är nu bakom lås och bom.
Trumps tidigare kampanjordförande Paul Manafort sitter också i fängelse. Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare, Michael Flynn, och vice kampanjordförande, Rick Gates, kommer att dömas i december. Trumps tidigare utrikespolitisk rådgivare George Papadopolous har redan tjänat tid i fängelse.
Den här listan inkluderar inte ens Rudy Giuliani som har åtagit sig att att pressa Ukraina för att undersöka Joe Biden och hans son, inklusive Lev Parnas och Igor Fruman, som båda nyligen arresterades för felaktiga kampanjfinansieringsavgifter.
För att inte nämna Trumps seniorrådgivare Stephen Miller, vars publicerade e-postmeddelanden avslöjar en rasistisk nationalists snedvrängda sinne.
Utanför detta står män och kvinnor som har utmärkt sig för hög moral och professionalism i offentlig tjänstgöring … men där Trump och hans följe attackerar dem för att de säger sanningen.
Trump har i sin när krets inte omgivit sig med de bästa och seriösaste och alltför ofta med de värsta och farligaste: ligister, lögnare och vita supremacister.
Och trots detta har under de senaste veckorna allt fler tjänstemän i Trump-administrationen visat sig vara bland de bästa och mest hederliga offentliga anställda i Amerika, även om Trump inte ser dem på det sättet.
Det gäller tjänstemän med en lång karriär och som tjänat under flera presidenter och som nu har ställts inför Kongressens underrättelsekommittén (The House intelligence committee / United States House of Representatives) och med värdighet och återhållsamhet bekräftat Trumps maktmissbruk.
Lt. Alexander Alexander Vindman förklarade att han av en pliktkänsla kände sig tvingad att rapportera Trumps telefonsamtal den 25 juli som syftade till att med hot och mutor påverka den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskiys att ”gräva upp smuts på Biden,”
”Eftersom det var olämpligt för USAs president att kräva att en utländsk regeringen utreder en amerikansk medborgare och politisk motståndare” (Lt. Alexander Alexander Vindman inför Kongressen).
Efter att ha hänvisat till sin ”lagliga och moraliska skyldighet” att uppträda inför kongressen, beskrev Nationalsäkerhetsrådets officiella chef Fiona Hill, hur Trumps team genomförde ett ”inrikespolitiskt ärende” som hjälpte Ryssland och hon hade varnat för att republikanerna spelade Ryssland i händerna genom att förneka deras roll i valet 2016. Ryssland försöker ”just nu” att blanda sig i valkampanjen 2020, sade hon, och ”vi har slut på tid att stoppa dem”.
Tidigare ambassadören i Ukraina, Marie Yovanovitch, talade om ”en kris i statsledningen eftersom politiken är synlig och kommer att avslöjas”. Tjänstemän verksamma i utlandet såsom Jennifer Williams och George Kent och tillförordnad ambassadör i Ukraina, William B Taylor uttryckte liknande oro.
Alla dessa män och kvinnor har utmärkta rekommendationer över sin offentliga tjänstgöring. Vissa är högt dekorerade militära officerare. När de träder fram och avslöjar landets president har de visat anmärkningsvärt mod och patriotism.
Med kännedom om Trumps karaktär och hans följes underdånighet så är det kanske ändå inte så konstigt att höra hur illa de kritiserar dessa modiga tjänstemän.
Under Yovanovitchs vittnesbörd twittrade Trump att ”överallt dit Marie Yovanovitch kom gick det dålig” och anklagade henne för ett inbördeskrig i Somalia som började innan hon ens blev placerad där.
När Vindman vittnade, twittrade Vita huset att hans tidigare chef varit oroad över Vindmans omdöme.
Den republikanska senatorn Ron Johnson sa att Vindman ”passar profilen” av ”byråkrater” som ”aldrig har accepterat president Trump som legitim”. Fox News anklagade honom för att ha ”dubbla lojaliteter” och begått ”spionage” för att han med sin familj flydde Ukraina när han var tre år gammal.
Redan innan hon dök upp kallade Trump Williams en ”Never Trumper” som borde utföra en ”bättre presidentattack!” Hon hade knappt lämnat hörsalen när Vita huset utfärdade ett uttalande som utmanade hennes trovärdighet.
Kontrasten kunde inte vara starkare. På ena sidan finns hängivna offentliga anställda som försöker skydda Amerika. På andra sidan har vi Trump och hans ligister som försöker skydda Trump.
”Några vänliga råd från en republikan: Demokraterna bör inte flytta för långt till vänster.”
De som sätter lojaliteten till Trump över sin skyldighet gentemot USA är föraktliga. Även om de inte hamnar i fängelse som andra Trump-smilfinkar, har de vanärat sig själva och nationen.
Men de som har ägnat sina liv åt detta land och som nu riskerar allt genom att säga sanningen är bland USAs bästa. De förtjänar vår djupaste tacksamhet.
För mig sa Vindmans öppningsförklaring allt då han riktade sig till sin egen far.
Pappa, mitt framträdande här i dag, i den amerikanska huvudstaden då jag ska prata med våra valda företrädare, är ett bevis på att du fattade rätt beslut för 40 år sedan då du lämnade Sovjetunionen och kom hit till Amerikas förenta stater på jakt efter ett bättre liv för vår familj. Oroa dig inte – jag kommer att klara av det bra och säga sanningen.”
Robert Reich
före detta amerikansk statssekreterare, professor i offentlig politik vid University of California i Berkeley och författaren till Saving Capitalism: For the Many, Not the Few and The Common Good.
Han skriver också för Guardian US
