Artefakt

0
2553

Originalartikel på Vetamera. Där sker uppdateringar.
Artefakt (latin aʹrte faʹctum ’konstgjord’), av människohand fabricerat föremål, produkt eller effekt. Ordet ”art” kommer ifrån ”ars” (latin), som betyder konstruera, arrangera, och fakt kommer från latinska factum/facere som betyder ”att göra/något gjort”.

Beteckningen används för alla ting som tillverkats av människor. Gamla föremål eller helt nytillverkade. Termen används bl.a. inom arkeologin som beteckning för redskap, verktyg, vapen, brev, böcker, målningar, kläder, instrument, vardagsföremål som köksföremål, leksaker mm.

Till kommersiella artefakter hör skyltar, trycksaker och displayer.

Vetenskapens arbetsområden

Inom arkeologin står artefakttyper för en lista av föremål som uppträder tillsammans i ett och samma område och under samma tidsperiod, vilket definierar en arkeologisk kultur.

En ledartefakt eller ledtyp är en artefakt som är typisk för en arkeologisk period eller kultur. Som exempel kan nämnas gropkeramik och Ahrensburgspetsar. Genom förekomsten av ledartefakter kan en arkeologisk lokal tidsbestämmas med hjälp av relativ datering. Arkeologin hämtade detta begrepp från geologins ledfossil.

I konstvetenskap används begreppet för att beteckna av människan tillverkade föremål som givits en medveten form, det vill säga begreppet inkluderar alla fysiska konstföremål.

I samtida samhällsvetenskaplig forskning om konstruktion och spridning av teknik och teknologi används begreppet (tekniska) artefakter för att benämna produkter av mänsklig verksamhet som har ett bestämmande inflytande på beteende och sociala relationer, exempelvis tvål, TV-apparater, datorer och mobiltelefoner.

Även icke-materiella kulturella påfund, tidsbegrepp, månvarv, vecka, år osv kan betecknas som artefakter, för att skilja dem från biologiskt givna mönster samtidigt som man trycker på att det är mänskliga idéer som fungerar som redskap för den samtida kulturen.

Enligt arkeologen Michael B. Schiffer flyttas artefakter mellan olika kontexter. Det finns två typer av kontexter: systemisk kontext och arkeologisk kontext. Den systemiska kontexten är den kontext där föremålet tillverkas och används medan den arkeologiska kontexten är där föremålet påträffas efter att det har slutat brukas.

Ekofakt
En ekofakt är ett föremål som inte är tillverkat av människohand utan som tvärtom har ett naturligt ursprung. En ekofakt kan till exempel utgöras av träkol av grenar eller hasselnötsskal som har ett arkeologisk källvärde som grund för 14C -analys, eller andra föremål av naturligt ursprung som kan användas i den arkeologiska tolkningsprocessen.

Lösfynd
Lösfynd kallas ett enstaka eller fåtal föremål från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid som tillvaratagits utan att fyndomständigheterna noterats. Föremålens vetenskapliga värde har därmed kraftigt minskats.

Depåfynd
Depåfynd är två eller flera föremål nedlagda som offer (vanligen i mossar) eller som skatter avsedda att återupptagas (ofta i anslutning till bebyggelse). Alternativt används orden offerfynd eller skattfynd.

Litteratur:
Binford, L.R., 1983. ”Dimensional Analysis of Behavior and Site Structure: Learning from an
Eskimo Hunting Stand” i Working at archaeology. Academic Press, INC. London. ISBN 0-12-100060-5
Schiffer, M. B., 1976. Behavioral Archeology. Academic Press, INC. London. ISBN 0-12-624150-3

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.