Plastkassen är faktiskt en svensk uppfinning. En uppfinning som snabbt spritt sig över världen och blivit en global miljöbov. Långt ifrån alla plastpåsar hamnar där de ska. En ny EU-förordning, som vill få oss att minska användningen av plastkassar, trädde i kraft 1 juni.
TEXT OCH FOTO: KERSTI WISTRAND
I två tidigare artiklar har plastens farliga påverkan på miljön påvisats: LÄNK1 samt LÄNK2.
I Sverige är vi relativt duktiga på att återanvända plast. En stor del av de plastkassar vi bär hem används som soppåsar och eldas upp tillsammans med hushållsavfallet. Men icke desto mindre kan man finna många plastpåsar i naturen där de verkligen inte hör hemma.
När jag strax efter midsommaren vandrade i fjällen på gränsen mellan norra Norge och Sverige såg jag både plastkassar och petflaskor i den vackra naturen. Enligt utsagor återfinns plastpåsar långt ute i Saharaöknen där människor aldrig vistas. Vinden för med sig dem.
Plastkassen har utsetts till Sydafrikas nationalblomma
Jorden har 7,5 miljarder människor och 5 000 miljarder plastpåsar, vilket gör 664 påsar per person och år. Dessa infiltrerar hela vår natur. Nedbrytningen tar lång tid, flera hundra år, och resultatet blir mikroplast som tar sig in i olika organismer och växter.
Plastkassen – en svensk uppfinning
Plastkassen är faktiskt svenskfödd. Den sågs dagens ljus i Norrköping 1961, men först 1967 då Systembolaget började använda den blev den populär och började användas i miljontals. Den blev sedan snabbt spridd över världen. 1969 räknar man med 6 miljarder kassar att jämföra med dagens 5 000 miljarder! Därmed är plastkassen den mest spridda uppfinningen i hela världen. Något som felanvänd så småningom har visat sig ha blivit en förbannelse och ett stort globalt problem. LÄNK
Det finns olika typer av plastkassar. Våra plastkassar inom Skandinavien är idag till största delen sockerrörsbaserade och med kortare nedbrytningstid, men även sockerrören skulle kunnat användas för nyttigare ändamål. I Sydeuropa och stora delar av världen används sladdriga plastpåsar framställda av bl.a. olja.
Enligt Karin Lexén, generalsekreterare inom Naturskyddsföreningen, går 8 % av all råolja till plastframställningen.
Hälften av alla plasterna i haven kommer från Kina, Vietnam, Thailand, Filippinerna och Indonesien. På kusterna i länder som använder oljebaserad plast flyter mängder av svårnedbrytbara kassar och påsar omkring. I Stilla havet stryps delfiner och kvävs havssköldpaddor av dem. Påsarna är billiga att framställa men många av länderna har inte råd med organiserad sophantering eller återvinning. Där behövs ekonomiskt stöd från I-länderna för att bygga upp sophanteringen.
Plastkassar är ett stort miljöproblem och allt fler av världens länder försöker nu minska användandet av dem. LÄNK
Förbud mot plastpåsar
I Frankrike har man gått så långt att man förbjudit all handel med plastpåsar sedan 1 januari 2017. Tidigare hade man köpt in billiga oljebaserade sådana från främst Kina. Nu ska franska företag producera biologiskt nedbrytbara påsar av majs eller potatis. I Taiwan, Bangladesh, Rwanda samt delar av Indien och Kenya har man också totalförbjudit plastkassar. I Sydafrika riskerar man t.o.m. böter eller fängelse om man som handlare lämnar ut den tunnare sortens plastpåse.
SVTPLAY
EU-direktiv att minska alla plastpåsar
På grund av den farliga plasten och dess globala miljöproblem utfärdade EU ett direktiv som trädde i kraft 1 juni 2017. Enligt detta har man som mål att inom unionen minska förbrukningen av plastpåsar med målet 90 påsar per person under år 2019. Idag använder vi svenskar 1,3 miljarder kassar och påsar per år, men till 2025 ska vi vänja oss att inte använda fler än 40 påsar per person och år. Några sätt är att sprida information om de skadliga kassarna. Enligt den nya EU-lagen är butiker skyldiga att informera om påsarnas miljöpåverkan och dokumentera antalet inköpta plastkassar. Ett annat sätt är att börja ta betalt för dem.
Hur efterlevs EU-direktivet?
Den 1 juni trädde EU-lagen i kraft. Alla affärer skulle vara skyldiga att informera om plastkassarna. Hur såg det ut? Jag gick runt lite i butikerna i Stockholm och testade tio dagar senare. Min konsumbutik (se fotot) pekade upp mot skylten i taket, då jag ställde frågan. Jag kände mig nöjd. Där satt en väl synlig informationsskylt.
Vid besök i två Hemköpsbutiker satte expediterna upp frågande ansikten:
”Plastkasselag? Vad då? Vad är det för någonting?”
De såg ut att vara sommarlovsarbetande ungdomar, men borde inte deras arbetsgivare ha givit dem information? Apoteket hade börjat ta betalt för sina påsar, 1 respektive 2 kronor. Åhléns körde på som vanligt med utdelning av gratis påsar. Sammanfattningsvis upplevde jag att det var lite upp till affärsinnehavarens eller kedjans intresse för miljön huruvida man levde upp till EU-direktiven. Förhoppningsvis kan vakna och frågande kunder påverka dem.
Flera klädjättar har börjat ta betalt för sina plastpåsar, vilket är glädjande. Enligt pressmeddelande idag den 4 juli har Lindex bringat ned sina plastpåsar till en tredjedel medan Kapp-Ahl halverat. Anledningen är att de börjat ta betalt. Kunderna välkomnar initiativet och tar med sig egna plast- eller tygkassar.
Kersti Wistrand
Källor:
intervjuer
https://www.svtplay.se/klipp/12433698/se-hur-plasten-sveper-over-var-planet
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/plastpasen-vad-ska-vi-anvanda-istallet
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-borjar-kladjattarna-ta-betalt-for-pasar
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/plastforbud
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/plastpasen-den-svenska-forbannelsen
