Livet i Kina: Från bröllop till ålderdom

0
134
Traditionellt bröllop i Kina
Traditionellt bröllop i Kina. Traditionellt kinesiskt bröllop. Foto: Uniquelapin.com

Omvärlden har fortfarande svårt att förstå Kina och därför vill den oberoende tidningen NewsVoice i en serie artiklar ge en mer nyanserad bild av livet i Kina. Humanism och Kunskap sammanfattar en längre originalartikel i NewsVoice.

Originaltext av Karl Wang. Denna text är en sammanfattning | Bild: Traditionellt bröllop i Kina. Traditionellt kinesiskt bröllop. Foto: Uniquelapin.com

I det gamla kejserliga Kina, ett jordbruksland, var livet helt centrerat kring familj och by. Jordbruket utfördes manuellt, och att ha en son som skulle ta över familjens jordbruk och stödja de äldre var avgörande för överlevnad. Äldreomsorg i Kina var en annorlunda verklighet då.

Västerländsk propaganda hävdar ofta att flickor aborterades, men detta är en myt eftersom det inte fanns någon teknik att bestämma barnets kön innan födseln.

Marken ägdes kollektivt, men vissa jordområden var familjeägda. Byarna hade sina egna rättssystem där beslut fattades genom majoritetsbeslut.

Förr i tiden var analfabetismen utbredd i Kina, och majoriteten levde i svår fattigdom. Befolkningens medelålder var 31 år. Endast 20% av barnen gick i skolan, 1% gick på gymnasiet och endast 0,26% hade tillgång till universitetsutbildning.

Sedan dess har Kina genomgått en dramatisk förändring. Det finns nu minst 687 städer, varav flera har fler invånare än hela Sverige. Problemet med att behöva en son för att ta över familjens jordbruk löstes genom en könskalender och ibland genom att familjer bytte eller adopterade barn mellan sig.

Idag har samhället förändrats, och kön spelar inte längre en avgörande roll. Många familjer välkomnar lika mycket flickor som pojkar. Äktenskap i Kina är fortfarande en viktig del av livet, men nu bygger de på ömsesidig kärlek och förståelse snarare än traditionella normer.

I kinesiska bröllop är det vanligt med olika skämt och spektakel innan ceremonin. Rött är en färg som symboliserar lycka och framgång i Kina. En annan tradition är att bruden binder sin sko på låret efter ceremonin, symboliskt för att mannen måste ”hitta harmonin” i äktenskapet.

Det viktigaste vid bröllopet är när brudparet bugar sig för sina föräldrar, utbyter te och tackar dem för deras stöd. Även om ceremonin inte har någon rättslig betydelse, är den fortfarande en viktig del av kinesisk kultur.

Äktenskap i Kina är fortfarande en affär mellan familjerna. Kvinnorna behåller sitt efternamn och har en nära kontakt med sin biologiska familj och gamla vänner från skoltiden. Att ha en son i familjen var tidigare viktigt eftersom det garanterade att familjens jordbruk skulle fortsätta. Nu är det dock inte lika avgörande.

Kvinnor är ofta hushållets chefer, även om arbetet i hemmet kan delegeras till män, släktingar eller barn. Äldre generationer är fortfarande en viktig del av samhället, och äldre människor har skyldigheter gentemot sina föräldrar och barn.

Det gamla systemet med att ”sälja” döttrar genom hemgift är numera kriminaliserat. Istället går många kvinnor idag i skolan och skapar sig en karriär innan de bildar familj. Detta har lett till att åldern för giftermål har skjutits upp till omkring 28 år.

I Kina har traditionellt 50% av studenterna varit kvinnor, och yrket som civilingenjör anses prestigefyllt. Även om samhället har förändrats, är äldre generationer ofta änkor, eftersom män oftast var betydligt äldre när de gifte sig.

Familjer håller fortfarande ihop, och äldre generationer är ofta ansvariga för att ta hand om barnen och fortsätter att laga mat åt både den unga och gamla generationen, även om de bor separat.

Nyligen har det blivit populärt att bygga lokala pensionärsbostäder där äldre kan bo och umgås. De äldre kan få hjälp med olika tjänster, inklusive mat, städning och vård genom appar som Weixin-WeChat. Detta system skiljer sig från den svenska modellen med vårdhem och heltidsanställd personal.

Traditionell kinesisk medicin har en viktig roll i den förebyggande vården, och äldre kineser är vanligtvis aktiva och friska fram till sin sista dag.

I Kina är äldreomsorgen annorlunda än i Sverige. Det finns ingen bidragsmodell, men pensionärer får ett plastkort som ger dem rätt till gratis medicin.

Det kinesiska samhället erbjuder många fördelar för äldre människor, från prisvärda boenden och ätbara resurser till stöd och gemenskap. Livet i Kina kan inspirera oss att tänka annorlunda om äldreomsorg och familj i Sverige.

Läs den längre versionen och se fler bilder i NewsVoice

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.