Själva det betonggjutna ufot är i storlek 1:8. Foto: ShwSie Wikipedia.com LÄNK
I en skogsglänta utanför Ängelholm står ett ufo-monument till minne av den upplevelse ”pollenkungen” Gösta Carlsson hade den 18 maj 1946, för 75 år sedan.
TEXT: KERSTI WISTRAND
USA:s försvarsdepartement har i hemlighet satsat miljontals dollar på att undersöka stridspiloters rapporter om oidentifierade flygande föremål, ufon. De fortsätter nu med sina utredningar efter Pentagons beslut 25 juni i år.
I Sverige utreds ufo-rapporter framför allt av den ideella organisationen UFO Sverige, som bildades 1970 och där Clas Svahn är vice ordförande. Ambitionen är bl.a. att studera och arbeta med ufo-frågan utifrån ett objektivt, kritiskt granskande och vetenskapligt synsätt.
Bara under 2019 inrapporterades 237 iakttagelser i vårt land. Varje fall följs noggrant upp. De flesta läggs åt sidan som ”icke godkända”. I TV4:s Nyhetsmorgon 20 december 2017 intervjuas Clas Svahn: LÄNK
Pollenkungen Gösta Carlssons möte med ett UFO
Sveriges i särklass mest omtalade ufo-kontakt ägde rum 18 maj 1946. Mannen som enligt egen utsago bevittnade utomjordingarnas landning hette Gösta Carlsson (1918–2003), känd som Pollenkungen. Det var också denne man som 1972 lät uppföra minnesmärket på den förmodade landningsplatsen och offentligt berättade den hemlighet han bar på. Idag färdas tusentals turister dit varje år för att se monumentet.
Gösta Carlsson, som även hade stort intresse för biodling, var en driftig entreprenör j hälsokostbranschen och menade att han hade mötet med utomjordingarna att tacka för sina framgångar. Jag minns än idag mängden av tidningsartiklar som skrevs om honom på 70-talet då han först gick ut offentligt med sin berättelse och beskrev hur utomjordingars utsagor låg till grund för receptet och framställningen av hans pollenextrakt mot prostatabesvär. Sedan 1953 då han lade grunden till sitt företag Cernelle har det vuxit till en mångmiljonindustri.
Så här ungefär lyder i korthet början på Gösta Carlssons egen berättelse:
– Det är den 18 maj 1946 och klockan är kring 22 på kvällen. Himlen är mörkblå och sikten är klar och en lätt bris blåser från öster. Jag sitter vid Skälderviksstranden och lyssnar på den vackra fågelsången från trastar, rödhakar och flera fåglar i kören. Det börjar mörkna och jag inser att det är tid att bege sig hem. Klockan är 22.45 och jag tänder min orienteringslampa som jag alltid bär med mig på mina kvällspromenader.
Jag går upp för en backe och av en tillfällighet kastar jag en blick ner mot gräsgläntan som man på grund av träden inte ser så tydligt.
Jag tycker först att jag ser något ljust därinne, men det kan kanske vara en reflex från min egen pannlampa Jag släcker den, men fortfarande finns ljusskenet kvar. Det kan ju vara tidiga campare eller ungdomar som håller till där.
Gösta Carlsson beslutar sig för att undersöka saken och säga till ungdomarna att inte elda och går därför närmare. Han får se en syn som han aldrig kommer att glömma. På bortre delen av skogsgläntan, några meter från en upplyst tall, står en belyst farkost vars like han aldrig hade sett.
Föremålet har en form som liknar en diskus och vilar dels på en kraftig fena i riktning mot tallen, dels på två teleskopstöd. På farkostens underdel är en lucka nedfälld med stege och lejdare som dem man ser på båtar. På farkostens översida finns en strömlinjeformad kabin ur vars fönster ett starkt ljus strömmar ut.
Ovanpå kabinen finns en teleskopmast nästan som periskopet på en ubåt och med en höjd motsvarande tallen, ca fem meter. Farkosten är ungefär fyra meter tjock och dubbelt så lång. Ett egendomligt violett ljus som kommer från en lampa på masten täcker hela farkosten som en ostkupa. Ljuskäglan pulserar och när den träffar marken uppstår ett gnistfenomen och lukt av ozon. Dagen efter när Gösta Carlsson återkommer till platsen finns där nedbrända cirklar i gräset vilket har återskapats runt statyn utanför Ängelholm.
Gösta Carlsson beskriver ingående det han ser: sex män och tre flickor med mänskliga drag, klädda i vita uniformer. De arbetar febrilt med olika moment inne i farkosten och tycks laga något som är trasigt. Gösta blir hejdad att gå närmare av en vakt som höjer en varnande hand. En av flickorna kastar ut ett par föremål från skeppet och ett pärlande skratt (av lättnad?) hörs från henne.
Farkosten lyfter och ger sig av med ett rött ljus och ett svagt vinande ljud. På 400–500 meters höjd saktar det in en aning, pendlar lite i sidled. Antennen är neddragen och fena och landningsställen troligtvis infällda. Så skjuter den våldsam fart och försvinner.
Gösta Carlsson sover oroligt under natten och drömmer att han blir medtagen på farkosten och att besättningsmännen berättar att de skulle begrava två besättningsmän som dött vid den olyckshändelse som farkosten råkat ut för. De hade landat och grävt en grav men sedan överlagt och varit rädda att främmande bakterier skulle kunna smitta jorden. De hade därför bestämt att ta med sig kropparna till en asteroid i rymden istället.
Tidigt följande morgon cyklar Gösta tillbaka till platsen, finner de nedbrända cirklarna i gräset och de föremål som besättningen kastat ut: två muggar, en guldring och en genomskinlig stav, bränd på ena sidan. Var dessa föremål finns idag vet inte UFO Sverige, men har en gång sett dem.
Hela den detaljerade berättelsen kan du läsa här: LÄNK
Ufo Sverige hade länge försökt få kontakt med Gösta Carlsson, men förgäves. Först 6 augusti 1987 ställer han upp för en intervju av Clas Svahn. De utvecklar en långvarig och tät kontakt fram till 2003 då Gösta Carlsson avlider. Svahn försöker utreda omständigheterna kring händelsen. Resultatet blev boken ”Mötet i gläntan” som kom ut 1995, där denne skrivit 95 % och ögonvittnet 5%. 2015 kom en ny upplaga ut (fotot ovan).
Här kan du lyssna till en tio minuter lång video där Clas Svahn berättar om Gösta Carlssons ufo-kontakt.LÄNK
Gösta Carlsson beskrivs i videon ovan som en färgstark, handlingskraftig och viljestark atletisk man som sportade och som hade sponsrat ishockeylaget Rögle BK stort. Men han beskrivs även som en ”svår” person som var självuppslukande, levde isolerat och med bristande empati, ovillig att släppa någon nära in på livet. Han kom med olika versioner av vissa delar av berättelsen och med uppenbara fantasier och osanningar kring de upphittade föremålen. Summan av Clas Svahns omdöme är att det rör sig om en fantastisk person som han verkligen saknar, men vars upplevelser lika gärna skulle kunna vara fantasier i eget huvud. Han menar att Gösta Carlsson är exempel på en person som gått rakt in i den svenska ufohistorien men vars historia inte klarat en ordentlig granskning. [1]
Emellertid har Gösta Carlsson själv upplevt mötet som en realitet och faktum är att han klarat att tillverka ett pollenextrakt vilket av dåtidens expertis ansågs som en ren omöjlighet.
Ufon i Södra Lappland
Några iakttagelser av ufon har gjorts i Vilhelmina- och Doroteatrakten i södra Lappland under årens lopp. Ett av dem som väckt UFO Sveriges intresse är fallet med 8–9 årige pojken Bo Hallberg som en sommarmorgon i slutet av 50-talet mötte ett ufo i en hage i Tåsjö några mil söder om Vilhelmina. Även här försökte entiteterna reparera sin farkost och kastade sedan de trasiga delarna ifrån sig. Pojken träffade på dem flera gånger och hade bl.a. fått sina stövlar brända. Bo Hallberg har intervjuats som vuxen och hans mamma har intygat att hans berättelse uppfattades som sanning då det begav sig och att hon fått ta hand om hans kläder och brända stövlar. LÄNK
Kersti Wistrand
1) https://www.ufo.se/index.php/gosta-carlsson
https://www.ufo.se/index.php/pojke-motte-varelser https://www.ufo.se/index.php/vilhelmina
Tack Kersti för intressant artikel om ett fascinerande fenomen.