Atomen i mänsklighetens tjänst? – en film av Maj Wechselmann

1
792

Maj Wechselmanns nya film ”Atomen i mänsklighetens tjänst?” visar på hemliga kärnvapenprojekt i Sverige och är en uppgörelse med de kärnkraftsvänliga idéer som nu åter börjar vinna mark i klimatkrisens spår. Kersti Wistrand har varit på förhandsvisningen. Smygpremiär 10 februari kl. 18.00 på Biograf Capitol, Skanstorget, Göteborg.

TEXT: KERSTI WISTRAND,  Fotomontage: Caprifol

Hur många år förbjöds offren för Hiroshimabomben att berätta om sina lidanden? Svensk militär planerade att spränga en atomladdning storlek Nagasakibomben under jord fem mil från Jokkmokk – när fick vi reda på det? Medan tiotusentals människor varje år marscherade mot kärnkraftverket Barsebäck hände någonting i Barsebäck reaktor 2 som gjorde att 74 reaktorer i hela världen måste stoppas. När fick vi reda på det? Vad var egentligen orsaken till att reaktorerna i Ringhals och Oskarshamn lades ned?

Dessa och andra frågor skulle enligt min inbjudan besvaras i filmen ”Atomen i mänsklighetens tjänst?”, så jag gick dit i egenskap av skribent. Och besvarar jag inte alla frågorna nedan är det för att du själv ska bli nyfiken och se filmen!

En recensent har en gång utsett Maj Wechselmann (född 1942) till

”den svenska filmens eldsprutande drake, som riktar sin eld mot det som omgärdas av medial tystnad” [1]

Hon har i en rasande takt gjort 57 filmer under femtio års tid. Ofta har hon med grävande journalistik och kvinnlig blick snabbt tagit fram vad som funnits under den tillsynes polerade ytan. Det kan vara politiska händelser rörande Lundins oljeborrning och delaktighet i folkmorden i Sudan, kritisk granskning av den svenska U-båtsjakten under 1980-talet eller som nu med den nya filmen ”Atomen i mänsklighetens tjänst?” där hon uppmärksammar oss på kärnkraftens allvarliga brister och konsekvenser och den upptrappade kärnkraftsindustrin, inte minst i Sverige.

Maj Wechselmanns filmer kan upplevas obekväma i maktens boningar och de har därför inte alltid tillåtits visningar på biograferna. Därför tog Stefan Jarl och Ulf Berggren en gång i tiden initiativet till “Folkets bio” för att hon skulle kunna visa sin film om det militärindustriella komplexet “Viggen 37 ett militärplans historia” där. Denna film mottogs nämligen inte på andra biografer.

Jag har fått en pressinbjudan att se första förhandsvisningen som äger rum på Zita, Folkets bio, i Stockholm. Jag tränger mig in i den fullsatta lokalen och slår mig ned på en tom plats bredvid en man som genast säger ”hej”. Han visar sig var med i Folkkampanjen mot kärnvapen och öppnar upp för ett kort samtal innan filmvisningen. Han beklagar att det är så få män på plats och förklarar det med att man i militärtjänsten inpräntats att vara lojal mot krigsmakten och ”göra det som översten säger”. Själv hade han redan som konfirmand 1962 skrämts av Kubakonflikten som höll på att sluta med ett kärnvapenkrig och sedan dess har han varit kärnvapenmotståndare. Det är ett problem, menar han, att intresset idag inte finns på samma sätt för de yngre att fortsätta kampen mot kärnvapnen. Denna har kommit i skymundan och fokuset ligger nu på klimatfrågan istället. Under tiden kan den militära och civila utbyggnaden av kärnkraften fortgå utan större protester från allmänheten.

Filmen ”Atomen i mänsklighetens tjänst”

Kopplingen mellan militär och civil kärnkraftsforskning har alltid varit stark och utåt sett har de militära ändamålen hemlighållits och kamouflerats med de civila. AB Atomenergi bildades i slutet av 1940-talet. Utan parlamentariska beslut planerades byggandet av en hemlig svensk atombomb.
En reaktor var nödvändig. Reaktorerna byggdes med baktanke att vinna material till hemliga kärnvapen. Bränslematerial i form av uran fanns i de svenska skiffrarna. Tungt vatten köptes från Norge. I november 1954 invigdes den första atomreaktorn i Sverige, belägen i berget 27 meter under Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Man lyckades få regeringen att tro att reaktorbyggandet endast hade ett civilt ändamål, men plutonium till kärnvapen kunde dessutom framställas i hemlighet. Varje kärnkraftverk motsvarade en bomb. Man såg det som ett vapen bland alla andra. 1956 smälldes den första svenska atombomben av. Maj Wechselmann har fått flera personer som varit med i projektet att framträda och berätta inför kameran. Den pensionerade Hadar L. (belagd med tystnadskrav) laddade bomben med 35 ton flytande ämnen. När den smälldes av l norra Sverige uppstod ett stort svampliknande moln.

Maj Wechselmann har delat in sin film i 17 kapitel vart och ett behandlande olika filmatiserade historiska händelseförlopp: Hiroshima- och Nagasakibombens offer 1945; utvecklandet av neutronbomben; hemlighållandet av forskningen gällande det svenska kärnvapenprogrammet; brytningen av uran i bl.a. Ranstad och Västgötabergen; forskning 30 meter under KTH i Stockholm med en hemlig reaktor invigd 1954; atombombsförsöket på svensk mark 1956 (så hemligt att inte ens regeringen kände till det); olyckan i Ågesta utanför Stockholm 1969 då radioaktivt vatten släpptes ut; hemliga provsprängningar på svensk mark; kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979; folkrörelsen mot kärnvapen; Tjernobylolyckans påverkan i Jokkmokk i Lappland 1986 där 97 % av renarna måste slaktas p g av hög strålning av strontium; marschen mot Barsebäck; kärnkraftsolyckan i Japan 2011 och dess följder; kärnkraftsmotståndet i Tyskland där Angela Merkel lyssnade; nutida politikers syn på utbyggnad av kärnkraften i Sverige; motståndet i norra Sverige mot kärnkraftverksbygge på andra sidan Bottenviken; orsakerna till varför det inte går att bygga ut de gamla kärnkraftverken utan stora risker mm.

I filmen kommer flera manliga kärnkraftsföreträdare och politiker till tals, bl.a. Hans Blix som med stor pondus slår fast att motståndet mot kärnkraften består av rädsla för det okända och osynliga. Det är därför folk spjärnar emot. Maj Wechselmann varvar skickligt dessa uttalanden med filmsekvenser av hur både natur och människor illa skadats vid haverier av reaktorer. Något som ofta hemlighållits eller förminskats i betydelse.

I St Louise i Missouri samlade ett forskarpar in 100 000-tals babytänder 1957 för att mäta strontiumhalten i dem. Doserna var många gånger sjukligt höga vilket bevisade den farliga strålningen efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg.

Långt utanför den s.k. påverkanszonen efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan måste alla träd fällas eftersom dessa drog åt sig mer radioaktivitet än övrigt i naturen; t.o.m. löven som föll på backen var farliga.

Miljö- och klimatproblem med den rena kärnkraften?

Så kommer vi då till frågan om kärnkraften är så ren som dess förespråkare framhåller i dessa tider då starka krafter vill ersätta de fossila bränslena med kärnkraft. Naturligtvis inte!

Redan ovan framgår hur naturen förstörts både i samernas områden där renbetet fortfarande kan vara förenat med fara genom Tjernobylolyckan 1986 och hur träden måste huggas ned efter den stora olyckan i Fukushima 2011, där för övrigt ingen vill vara tillsammans med de miljontals människor som måste evakueras. Detta på grund av rädsla för den strålning de kan bära på. Kroniska och dödliga sjukdomar följer i de havererade kärnkraftsverkens spår.

Men det som ligger ännu närmare till hands, inte minst för alla yngre och medelålders personer med klimat- och miljötänkande, är att det finns 350 000 ton kärnavfall deponerat runt om i världen och mer än hälften av detta ligger på havsbottnarna i oceanerna i sådana gula tunnor du ser på fotot högst upp. Dessa tunnor har legat där i mer än femtio år och håller nu på att sakta men säkert vittra sönder! I ett klassiskt konventionellt kärnkraftverk utnyttjas nämligen endast upp emot 6,5 % av de klyvbara uranet i bränslestavarna. Resten måste deponeras som kärnavfall i 100 000 år. Tidigare kastade man ned tunnorna i haven, även utanför Stockholms skärgård. Idag deponeras avfallet i urberget. Och hur pass säkert är det, kan man fråga sig.

Jag går ifrån filmförevisningen med många tankar men också med tacksamhet och stor beundran inför denna Nordens valkyria och kvinnliga ikon som outtröttlig och med klar tanke och stort mod sätter ljuset mot maktmissbruk och strider mot orättfärdigheter i omvärlden. Generöst delar hon även med sig av flera filmer gratis att se på hennes hemsida, ett litet tips till alla lärare vare sig man vill låta eleverna ta del av Moa Martinsson, Bang och världshistorien, kvinnornas kamp mot apartheid eller någon av de filmer som handlar om samhälleliga orättvisor eller antimilitarism. Ett varmt och stort tack till Maj Wechselmann och hela hennes research- och filmteam!

Kersti Wistrand

Not: 1. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/0E9AAo/en-man-hojd-over-varje-misstanke

Filmen är nominerad till Svenska kyrkans filmpris 2020. Visningar på Göteborgs Filmfestival 26, 27, 28   och 29 januari.      Maj Wechselmanns hemsida LÄNK

1 KOMMENTAR

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.