C-vitamin mot polio

När Erik Enby inför filmen om ”Läkaren som vägrade ge upp” berättade om hur hans ungdomskärlek och blivande hustru Gunnel fick polio redan vid 16 års ålder, kunde han inte undanhålla en djup vrede över att sjukvården inte kunde hjälpa Gunnel, särskilt som han senare fick reda på att hon sannolikt kunde ha blivit helt frisk om hon fått rätt behandling. Istället blev det ett liv i totalförlamning. Här nedan en artikel som visar hur Gunnel kunde ha blivit fullt frisk och återställd. Artikeln om Klenner ger exempel på hur han lyckades bota poliosmittade under polioepidemin i USA i mitten på 1900-talet. Och frågan man ställer sig är varför hans resultat och metod inte fått global spridning. /BP

Synlig men undangömd: Om ett pionjärarbete av Frederick Robert Klenner, MD.

av Andrew W. Saul
Biträdande redaktör för Journal of Orthomolecular Medicine
Återpublicerad med tillåtelse från J Orthomolecular Med, 2007. Vol 22, No 1, p 31-38.

Översättning till svenska av Pia Hellertz och Siv Wernborg
Godkänd av doktor Erik Enby 2015-08-13

”Några läkare skulle stå bredvid och se sin patient dö i stället för att använda askorbinsyra eftersom det i deras begränsade värld endast är ett vitamin.” 
(F. R. Klenner, MD)

Ljudvallen bröts år 1947. Koreakriget började 1950. Däremellan kom polio- epidemin 1948-49, under vilken [Klenner] botade alla poliofall han såg med hjälp av C-vitamin.

C-vitamin mot polio
Claus W. Jungeblut (1) hade den ursprungliga idén; William J. McCormick (2) var en tidig förespråkare för frekventa höga doser. Men det var Frederick Robert Klenner som först gav poliopatienter tiotusentals milligram C-vitamin per dag. Han hade gjort så redan före D-Dagen.

”Från 1943 till 1947”, skriver Robert Landwehr (3), ”rapporterade Dr Klenner framgångsrik behandling av ytterligare 41 fall av viral lunginflammation med massiva doser av vitamin C. Från dessa fall lärde han sig vilken dosering och vilken administration – intravenöst, intramuskulärt eller oralt – som var bäst för varje patient. Dr Klenner presenterade dessa detaljer i en uppsats som publicerades i februari 1948 i Journal of Southern Medicine and Surgery med titeln ‘Virus Pneumonia and Its Treatment with Vitamin C.’(4) Denna artikel var den första av Dr Klenners tjugoåtta vetenskapliga publikationer (under 1974)”.

”När jag först kom över Klenners arbete med poliopatienter”, skriver Thomas Levy, ”blev jag helt förvånad och även lite överväldigad av det jag läste… Att få veta att polio hade kunnat behandlas så lätt och veta att så många spädbarn, barn och några vuxna ändå fortsatte att dö eller att överleva som permanent förlamade av detta virus, var oerhört svårt att acceptera… Ännu mer otroligt var att Klenner kort presenterade en sammanfattning av sitt arbete med polio vid det årliga mötet med American Medical Association den 10 juni 1949 i Atlantic City, New Jersey:

”Det kan vara intressant att lära sig hur polio behandlades i Reidsville, N.C., under 1948-epidemin. Under de senaste sju åren har virusinfektioner behandlats och botats på 72 timmar genom användning av massiva täta injektioner av askorbinsyra eller vitamin C. Jag tror att om C-vitamin i dessa massiva doser – 
6 000 till 20 000 mg under en 24 timmars period – ges till dessa patienter med polio kommer ingen att vara förlamad och det kommer inte heller att finnas några fler förlamade eller ens epidemier av polio”. Levy drar slutsatsen: ”De fyra läkare som kommenterade efter Klenners inlägg hade inte något att säga om hans påståenden”. (5)

”Hur”, undrar Landwehr, ”kunde Dr. Fred R. Klenner, som praktiskt taget var en okänd allmänläkare, specialisera sig på sjukdomar i bröstet, en läkare som kom från en stad som ingen någonsin hade hört talas om, utan några nationella referenser, utan några forskningsanslag och inte heller hade något experiment- laboratorium, ha mage att göra de svepande påståenden han gjorde inför den prestigefyllda gruppen av poliomyndigheter?” Klenner var inte en man som skrädde orden. ”När korrekt andel (C-vitamin, mitt tillägg) används, kommer det att förstöra alla virusorganismer”, kunde han säga. ”Förvänta dig inte att kunna kontrollera ett virus med 100 till 400 mg av C”. (6)

Klenner administrerade askorbinsyra (C-vitamin) genom injektion och, som Lendon H. Smith beskriver i detalj i Clinical Guide to the Use of Vitamin C: The Clinical Experiences of Frederick R. Klenner, M.D fann Klenner att ”den mest effektiva vägen var intravenös, men sträckan intramuskulärt var tillfredsställande. Han gav minst 350 mg per kg kroppsvikt.” Denna kvantitet per dag är en dos på 25.000-30.000 mg eller så för en vuxen. Smith tillägger, ”Med 350 mg/kg kroppsvikt varannan timme, kunde han stoppa mässling och torka ut vattkoppor”.

Detta är verkligen en stor mängd C-vitamin. Sådan användning är ett exempel på den moderna ortomolekylära läkarens sätt att arbeta på. Klenners doser var enorma, flexibla och symptomanpassade. Ju sjukare patienten var, desto högre dos. Massiv askorbat- behandling botade varenda en av de 60 poliofall Klenner såg. Han publicerade sin rapport i Southern Medicine and Surgery i juli 1949 (7). Alla patienter blev friska på tre dagar. Ingen fick någon förlamning.

År 1950 skrev Klenner: ”Sedan mitt förra meddelande har jag sett fyra nya fall av polio. Alla dessa är helt återställda. Tre fall var i ett akut skede med feber och i varje exempel fick man 65 mg per kg kroppsvikt (med insprutning) mellan varannan till fyra timmar. Återhämtning var spontan och tog 48 timmar.” (8)

År 1951, ”i ett särskilt otroligt fall”,  beskriver Klenner (9) en fem-årig flicka som drabbades av polio. Detta barn hade redan varit förlamat i båda sina underben i över fyra dagar! Höger ben var helt slakt, och vänster ben var 85% slappt. Smärta märktes särskilt i knä och ryggradsområdet. Fyra konsulterande läkare bekräftade diagnosen polio. Förutom massage var C-vitamin den enda terapin som inleddes. Efter fyra dagar med C-vitamin- injektioner kunde barnet åter röra båda benen, men endast med en mycket långsam och avsiktlig rörelse. Klenner konstaterade också att det fanns en ”otvetydig reaktion” efter bara första injektionen av C-vitamin. Barnet blev utskrivet från sjukhuset efter fyra dagar, och 1000 mg av oralt vitamin C fortsatte varannan timme med fruktjuice i sju dagar. Barnet gick, även om det var långsamt, på den 11:e dagen av behandling. På den nittonde dagen i behandling fanns en ”fullständig återgång av sensoriska och motoriska funktioner”, och ingen långsiktig försämring inträffade. C-vitamin inte bara helt botade detta fall av polio, det omvände helt vad som utan tvekan skulle ha varit förödande handikapp för återstoden av flickans liv”. (4) För sådana fantastiska resultat dagarna innan utbredd användning av antingen antibiotika eller vaccinering, kan man undra varför Klenner inte tilldelades Nobelpriset i medicin.

Ortomolekylär upphovsman
Frederick Robert Klenner föddes den 22 oktober 1907 i Johnstown, Pennsylvania. Han genomförde sin grundutbildning och akademiska utbildning i biologi, med utmärkta betyg från St Vincent och St. Francis Colleges. Efter två utbildningsstipendier började han på Duke University School of Medicine. Där, medan han var sjuk, träffade han sin blivande fru, Annie Hill Sharp (född 19 februari 1914), som då var en senior sjuksköterskestudent. Hon ”hjälpte honom tillbaka till hälsa och romantik blomstrade” (10). Vid den tiden var Annie den andra kvinnan i skolans historia att ta en kandidatexamen. Klenner fick sin M.D. år 1936, och ”paret bosatte sig i Winston-Salem, där Dr. Klenner avslutade sin specialistutbildning vid North Carolina Tuberculosis Sanitarium”. (10) Där, enligt en kort biografi som publicerades i Journal of Applied Nutrition, ”tjänstgjorde han i en tre års praktik efter sin akademiska utbildning innan han startade en privat praktik. Även om han specialiserat sig på sjukdomar i bröstet, fortsatte han att göra allmän praktik på grund av de möjligheter det erbjöd för observationer i medicin. Hans patienter var lika entusiastiska som han när det gällde att vara ”försöksobjekt” för att studera effekten av askorbinsyra.” (11)

Klenner hade sjukhusets privilegier på Reidsville’s Annie Penn Memorial Hospital där han, bland annat, förlöste hundratals bebisar. Eftersom han gav tillägg av askorbinsyra, inte bara från födseln utan också till modern under hela graviditeten, så var Klenners spädbarn jämt friska och besvärsfria och kända av personalen som ”Vitamin C Babies.” (12)

I ett brev 1978 till Klenner skriver Irwin Stone att han tror att genom att ”ge de nivåer av askorbinsyra under långa perioder dagligen som du rekommenderar… är jämförbart med att skapa en ny mänsklig underart, ”Homo sapiens ascorbicus”… med ovanlig motståndskraft mot sjukdomar och stress och med en långt utdragen livslängd.” Sten tillägger: ”Jag var ledsen att höra att boken du tänker skriva fortfarande bara är en glimt i ögat.” (13)

Även om han aldrig skulle publicera en bok om vitaminterapi, var Dr Klenner medlem i Fellow of the American College of Chest Physicians, the American College of Angiology, the American Association for the Advancement of Science, och en av grundarna av American Geriatrics Society. Han blev även invald i Orthomolecular Medicine Hall of Fame år 2005. (14)

Greensboro Daily News reporter Flontina Miller har färgstarkt beskrivit Klenners kontor ovanför ett apotek i Reidsville. ”Ovanför den knarrande trappan är hallen svagt upplyst… På ena sidan av hallen är ett naket väntrum nästan fyllt med patienter. På en handskriven skylt fastsatt på dörren kan man läsa: ’Begränsad allmän praktik’… Två väggar (är) täckta med inramade certifikat och utmärkelser från medicinska skolor och organisationer. På en enkel handklottrad pappskylt vid fönstret med luftkonditionering kan man läsa: ”Orm inne.” Ingen orm bor faktiskt inne i luftkonditioneringen, men fru Klenner förklarar att orden har gjort underverk för att hålla besökarnas händer borta. Hon sa att patienter som väntade på att få prata med läkaren, ofta ville mixtra med luftkonditioneringen, vilket ledde till ständiga behov av reparationer…

Under de senaste 12 åren, har fru Klenner varit makens heltidsanställda sjuksköterska, och de lyckas driva verksamheten utan någon annan hjälp. ”Jag skulle aldrig se min man om jag inte arbetade med honom”, sade fru Klenner… ”Ibland överarbetar han och känner sig lite trött.” (15) Han drabbades också av svår huvudvärk, inklusive migrän. Fortfarande, enligt journalisten Jerry Bledsoe, skickade Klenner aldrig räkningar till sina patienter. ”Om en patient inte kunde betala när han behandlats, kunde han betala när han kunde. Och även om han inte kunde betala och fortfarande behövde en läkare, skulle Dr. Klenner finnas till hands och göra hembesök oavsett tid på dygnet.” (16)

En annan Greensboro Daily News-artikel skriven av Miller berättar hur Klenner först började använda injektioner med vitamin C:
”Dr Klenner minns att han använde (askorbinsyra) för en man, som låg nära döden på grund av allvarlig lunginflammation, men vägrade att läggas in på sjukhus. Jag gick till hans hus och gav honom en höjdare med 5 g eller 5 000 milligram C-vitamin,” kom han ihåg. ”När jag gick tillbaka senare under dagen, var hans temperatur tre grader lägre och han satt på kanten av sängen och åt. Jag gav honom ännu en spruta C 5 000 milligram och höll sedan på med den doseringen i tre dagar, fyra gånger om dagen. Och han blev frisk. Jag sade då, ’Tja, jösses! Detta fungerar’.” (17)

Klenner utarbetade tidigt ett behandlingsschema för vitamin C. (18) Han fortsatte administrera massiva mängder av askorbinsyra mot alla sorters virussjukdomar. Och, under omkring fyrtio års allmän praktik använde Klenner C-vitamin, ofta tillsammans med höga doser av andra näringsämnen, för att bekämpa en mängd andra sjukdomar. Smith (6) specificerar en lista som innehåller Rocky Mountain Spotted Fever, urinvägsinfektioner, alkoholism, artrit, leukemi, åderförkalkning, brustna mellankotsskivor, högt kolesterol, kornealsår/sår på hornhinnan eller ulcerös keratit, diabetes, glaukoma/grön starr, brännskador och sekundärinfektioner, värmeslag, strålningsbrännskador, tungmetallförgiftning, kronisk trötthet och komplikationer efter operation/kirurgi. Dessutom rapporterade Klenner också mega näringsämnen som botemedel vid stelkramp (19, 20), trikinos (21), giftiga bett från spindlar eller ormar (22, 23), och, kanske mest kontroversiellt, multipel skleros.

Vitaminer mot Multipel skleros
Nästan varje person med multipel skleros som jag träffat har haft två saker gemensamt: avsaknad av hopp och brist på vitaminer. Klenners patienter saknade varken det ena eller det andra, med ett behandlingsschema som krävde stora mängder B-vitaminer, sade Klenner, ”effektiv nervreparation.” Han byggde delvis sitt protokoll på ett arbete från slutet av 1930-talet, av ”Stern från Columbia University, som gav tiamin hydroklorid intraspinalt med häpnadsväckande resultat vid multipel skleros. Han rapporterade att patienter som fördes till operationssalen på en bår och där fick 30 mg tiamin intraspinalt, kunde gå själva tillbaka till sitt rum.” (24) Klenner kommenterade, ”reaktionen var relativt övergående”, det indikerade att multipel skleros kan vara en allvarlig form av avitaminos.

Om ett vitamin hjälpte, skulle två troligen fungera bättre. Klenner skriver: ”Moore (25) publicerade år 1940 en monografi över användning av höga intravenösa doser av nikotinsyra för botande av multipel skleros. Moore använde en drogkombination som kallas ”Nicobee.” Detta preparat innehöll 100 mg nikotinsyra och 60 mg tiamin i varje 10 cc lösning.” Moore, liksom Klenner, var påverkad av tidigare arbete som visar att nervernas degeneration var ett resultat av flera näringsbrister. (26) Efter det skulle Klenner använda sig av vad som bara kan beskrivas som en omfattande näringsmässig strategi. Hans protokoll för multipel skleros och myastenia gravis beskrivs i hans uppsats, “Response of Peripheral and Central Nerve Pathology to Mega-Doses of the Vitamin B-Complex and Other Metabolites” (27):

• Tiamin hydroklorid (B-1): ”300 mg till 500 mg, 30 minuter före måltider och sänggående, och under natten om man är vaken” samt ”400 mg dagligen med spruta, ges intramuskulärt.”
• Niacin (B-3): ”100 mg till 3 gram, trettio minuter före måltider och sängdags på kvällen och även under natten om man är vaken – oavsett vilken dos kommer den att producera en stark kroppsrodnad.”
• Pyridoxin (B-6): ”100 mg till 200 mg ges före måltider och sänggående. Minst 100 mg ges dagligen intramuskulärt.”
• Kobalamin (B-12): ”1000 mcg tre gånger varje vecka med spruta.”
• Askorbinsyra (C): ”Tio till tjugo gram bör tas dagligen genom munnen i delade doser.”
• Riboflavin (Vitamin B-2): ”40 mg till 80 mg ges dagligen med nål I.M. 25 mg före måltider och sänggående.”
• Kolin: ”700 mg till 1400 mg efter varje måltid och vid sänggående.”
• Lecitin: ”1200 mg sojabönlecitin efter varje måltid.”
• Magnesium: ”100 mg efter varje måltid.”
• Kalciumglukonat: Två 10 korn-/frötabletter ”efter varje måltid och vid säng- gående.”
• Kalciumpantotenat: 200 mg ”efter varje måltid och vid sänggående.”
• Aminoättiksyra (glycin): ”En rågad matsked av pulvret i ett glas mjölk fyra gånger varje dag.”
• Zink glukonat: ”10 mg tre gånger varje dag har något värde i Myastenia Gravis. Ta flera timmar efter vitamin B-2.”

Dessutom gav Klenner vitamin E (800 till 1,600 IU/dag), rå leverextrakt, adenosin-5-monofosforhaltig syra, och en multivitamin / multispårmineral- tablett, som skulle ha innehållit något vitamin D. Klenner ordinerade en proteinrik kost och använde tillgängliga läkemedel för att lindra skakningar och stelhet. Han kunde också ange linolensyra, sköldkörtel, färska grönsaker, färsk frukt, en avsevärd mängd mjölk (1 quart/dag) och ägg (upp till 6/dag). Klenner krävde att patienter skulle begränsa fetter, äta bara fullkornsbröd, och specificerade ”ingen skräpmat, speciellt godis.” (28)

Klenner erbjöd också vad han ansåg vara ett förkortat kompromissprogram. ”Om en speciell patients läkare vägrade att administrera detta schema, ger jag denna rekommendation: ett gram tiamin hydroklorid en timme före måltid och vid sängdags på kvällen och under natten om man är vaken. Niacin tas samtidigt, och i tillräckliga mängder för att ge en bra kroppsrodnad. Två hundra mg kalcium pantoten och 100 mg pyridoxin före måltider och före sängdags på kvällen. Tio gram askorbinsyra taget i delade doser. Aminoättiksyra: en rågad matsked i ett glas mjölk, fyra gånger varje dag. Naturligtvis skulle det fullständiga schemat komma att ge en mer dramatisk reaktion.” Han förklarar: ”Vi gör kategoriskt detta uttalande: alla offer för multipel skleros som dramatiskt kommer att ”flusha” vid användning av nikotinsyra, och som ännu inte har utvecklats till fasen myelin degeneration, som bevittnats genom ihållande ankel/fotled klonus/klonisk kramp framkallat på det ortodoxa sättet, kan botas med tillräcklig användning av tiamin hydroklorid och andra faktorer av vitamin B-komplex i samband med viktiga proteiner, lipider, kolhydrater och injicerbar rå lever”. (27)

Medial skandalspridning
Det är kanske inte en fullständig överraskning att tryckta media och TV-sändningar har varit överdrivet intresserade av skandalen som skakade Klenners familj efter läkarens död i hjärtsjukdom i 1984. Fred Klenner Jr, känd som Fritz, inblandad i morden på minst 5 personer, dog för sin egen hand år 1985. (29) Tragedin blev föremål för en bästsäljande ”berättar-allt bok” år 1988 (30), där Dr Klenner nämns över 50 gånger, och sedan år 1994, en tvåhundraminuters TV-film. (31) Det är lärorikt att observera att nyhetsmedier rapporterade om sonens brott långt mer än de rapporterade om faderns botemedel. Det har varit otaliga TV-program och Hollywoodfilmer om brott, men ingen har någonsin gjorts om de livräddande prestationerna av megavitamin-terapi. Kanske är det en ännu större tragedi. ”Vi har använt massiva doser av vitaminer på över 10,000 människor under en period av 30 år”, sade Dr Klenner ”och vi har aldrig sett någon biverkan från dem. De enda effekter som vi har sett har varit positiva.”

Dr Klenners oerhört värdefulla arbete är hans ”testamente”. Linus Pauling sade: ”De tidiga skrifterna av Dr. Fred R. Klenner ger mycket information om användningen av höga doser av vitamin C för att förebygga och behandla många sjukdomar. Dessa papper är fortfarande viktiga.” (32) Klenner är rättvist ihågkommen som den läkare som var först att djärvt påstå att ”askorbinsyra är det säkraste och mest värdefulla ämnet som är tillgängligt för läkaren” och att patienter ska ges ”stora doser av vitamin C i alla sjukdomstillstånd medan läkaren funderar på diagnos”. Oavsett skuggan av en skandal eller det envisa osynliggörandet av den medicinska professionen, är höga doser med askorbinsyra här för att stanna. ”Jag har använt Dr Klenners metoder på hundratals patienter”, sade Lendon H. Smith. ”Han har rätt.”

Referenser:

1. Saul AW. Claus Washington Jungeblut, M.D.: Polio pioneer; ascorbate advocate. J Orthomolecular Med, 2006. Vol 21, No 2, p 102-106. http://www.doctoryourself.com/jungeblut.html
2. Saul AW. The pioneering work of William J. McCormick, M.D.. J Orthomolecular Med, 2003. Vol 18, No 2, p 93-96. http://www.doctoryourself.com/mccormick.html
3. Landwehr R. The origin of the 42-year stonewall of vitamin C. J Orthomolecular Med, 1991. Vol 6, No 2, p 99-103. http://www.whale.to/v/c/index.html
4. Klenner FR. Virus pneumonia and its treatment with vitamin C. Southern Medicine and Surgery, 1948, February. Vol 110, No 2, p 36-38, 46. http://www.whale.to/v/c/index.html
5. Levy TE. Vitamin C, infectious diseases, and toxins: Curing the incurable. Philadelphia, PA: Xlibris Corporation, 2002, p 52-53. ISBN: 1-4010-6964-9 (Hardcover); 1-4010-6963-0 (Softcover)] Previously reviewed in the Journal of Orthomolecular Medicine, 2003,Vol 18, No 2, p 117-118.
6. Smith, LH. Clinical guide to the use of vitamin C: The clinical experiences of Frederick R. Klenner, M.D.. Portland, OR: Life Sciences Press, 1988. Originally titled: Vitamin C as a fundamental medicine: Abstracts of Dr. Frederick R. Klenner, M.D.’s published and unpublished work. ISBN 0-943685-01-X. Reprinted 1991, ISBN 0-943685-13-3. The full text of this book is posted at http://www.whale.to/v/c/index.html .
7. Klenner FR. The treatment of poliomyelitis and other virus diseases with vitamin C. South Med J, 1949, July. 3(7), p 209-214. http://www.orthomed.com/polio.htm and http://www.whale.to/v/c/index.html
8. Klenner FR. Letter to M.G. Farnsworth, Farnsworth Laboratories, Inc., Chicago, dated October 14, 1950. Photocopy in author’s possession.
9. Klenner FR. Massive doses of vitamin C and the virus diseases. South Med J. 1951 Apr;113(4):101-7. PMID: 14855098 http://www.whale.to/v/c/index.html
10.Bledsoe J. Bitter blood: A true story of Southern family pride, madness, and multiple murder. NY: Dutton, 1988. Also: NY: New American Library, 1989. Page114.
11. Klenner FR. Observations on the dose of administration of ascorbic acid when employed beyond the range of a vitamin in human pathology. J Applied Nutrition, 1971, Winter. Vol 23, No 3 and 4, p 61-68. http://www.orthomed.com/klenner.htm and http://www.doctoryourself.com/klennerpaper.html
12. Stone I. The healing factor: Vitamin C against disease. NY: Grosset and Dunlap, 1972; p 191-192.
13. Letter from Irwin Stone to Dr. & Mrs. Frederick R. Klenner, Gilmer Street, Reidsville, North Carolina, dated 3 June 1978. Carbon copy kindly provided by Steve Stone. The house that was the Klenners’ longtime residence is less than 20 miles north of Greensboro, NC, about four miles west of US Highway 29, and five blocks north of the Annie Penn Memorial Hospital.
14. Saul AW. The 2005 Orthomolecular Medicine Hall of Fame. J Orthomolecular Med, 2005. Vol 20, No 2, p 113- 117. http://orthomolecular.org/hof/index.shtml
15. Miller F. Klenner’s office recalls old-fashioned practitioner. Greensboro Daily News, undated reprint. This medium-circulation newspaper, founded in 1909, has been known since 1982 as the News-Record. The periodical’s archives are accessible at http://company.news-record.com/library.htm .
16. Bledsoe J, p 231.
17. Miller F. Dr. Klenner urges taking vitamins in huge doses. Greensboro Daily News, Tuesday, Dec 13, 1977, p A8-A10.
18. Klenner FR. A new office procedure for the determination of plasma levels for ascorbic acid. Tri-State Medical J, 1956, February, p 26-28.
19. Klenner FR. The history of lockjaw. Tri-State Med J, 1954, June.
20. Klenner FR. Recent discoveries in the treatment of lockjaw with vitamin C and tolserol. Tri-State Med J, 1954, July.
21. Klenner FR. A treatment of trichinosis with massive doses of vitamin C and para-aminobenzoic acid. Tri-State Medical J, 1954, April.
22. Klenner FR. Case history: The black widow spider. Tri-State Med J, 1957, December.
23. Klenner FR. Case history: Cure of a 4-year old child bitten by a mature Highland Moccasin with vitamin C. Tri-State Med J, 1954, July. The Highland Moccasin, a viper, is also known as the copperhead.
24. Sern EL. The intraspinal injection of vitamin B-1 for the relief of intractable pain, and for inflammatory and degenerative diseases of the central nervous system. Amer J Surg, 1938. 34:495.
25. Moore MT. Treatment of multiple sclerosis with nicotinic acid and vitamin B-1. Archives Int Med, 1940, January, Vol 65, p 18.
26. Zimmerman HH, Burack F. Lesions of the nervous system resulting from a deficiency of the vitamin B complex. Arch Pathology, 1932, February, Vol 13:207.
27. Klenner FR. Response of peripheral and central nerve pathology to mega-doses of the vitamin B-complex and other metabolites. Parts 1 and 2. J Applied Nutrition, 1973, 25:16-40. Free full-text download at http://www.townsendletter.com/Klenner/KlennerProtocol_forMS.pdf Also: Klenner, FR. Treating multiple sclerosis nutritionally. Cancer Control J, undated. 2:3, p 16-20. And, a similar, comprehensive MS/MG protocol is to be found in the Clinical Guide to the Use of Vitamin C: The Clinical Experiences of Frederick R. Klenner, M.D., reference 6, above.
28. Program prescribed by Dr. Fred R. Klenner, a two-page itemized check-off list of nutritional recommendations for patients. Hand-dated January 25, 1979 by Irwin Stone, who added a notation that it had been “Rec’d from L. P. Institute.” (Linus Pauling Institute of Science and Medicine). Provided by Steve Stone.
29. While it has sometimes been assumed that son Fritz Klenner (Fred Klenner Jr.) was a physician, he was not. He never attended medical school.
30. Bledsoe J. Bitter blood: A true story of Southern family pride, madness, and multiple murder. NY: Dutton, 1988. ISBN-10: 052524591X and ISBN-13: 978-0525245919. Also: NY: New American Library, 1989. ISBN-10: 0451402103 and ISBN-13: 978-0451402103.
The book contains three black-and-white photos of Dr. Klenner. Chapter 22 focuses on his work. That chapter, and the balance of the book, is less than flattering. Publisher’s notes say that Jerry “Bledsoe wrote an award-winning series about the (Fritz Klenner) case in 1985 in the Greensboro (NC) News & Record,” where he is a senior writer and columnist. http://company.news-record.com/library.htm . A New York Times bestselling author, Bledsoe has also written “Before He Wakes: A True Story of Money, Marriage, Sex and Murder”; “The Angel Doll”; “Death Sentence: The True Story of Velma Barfield’s Life, Crimes, and Punishment”; “Death by Journalism? One Teacher’s Fateful Encounter with Political Correctness;” and “North Carolina Curiosities: Jerry Bledsoe’s Guide to Outlandish Things to See and Do in North Carolina.”
31. In the Best of Families: Marriage, Pride & Madness stars Kelly McGillis as Susie Lynch and Harry Hamlin as Fritz Klenner (Fred Klenner Jr.). Produced by Ambroco Media Group and Dan Wigutow Productions. Directed by Jeff Bleckneritz. Originally telecast in the USA by CBS in two parts, on 16 and 18 January, 1994. Later shown in Britain by BBC 1 on 19 and 20 April, 1997. The film is not known to have won any awards.
32. Pauling L. Foreword to: Stone I. Clinical guide to the use of vitamin C: The clinical experiences of Frederick R. Klenner, M.D..

För ytterligare läsning
Only two of Dr. Frederick R. Klenner’s many papers are currently indexed by Medline. No abstract is available for either.
Klenner FR. Massive doses of vitamin C and the virus diseases. South Med J, 1951, Apr;113(4):101-7. PMID: 14855098. Sometimes erroneously cited as 103(4), such as in this link, which does in fact access the full text of the paper: http://www.whale.to/v/c/index.html
Klenner FR. The vitamin and massage treatment for acute poliomyelitis. South Med J, 1952, Aug;114(8):194-7. PMID: 12984224
The US National Library of Medicine, the world’s largest medical library, indexes nothing whatsoever written by Klenner after 1952, when he published primarily in the Tri-State Medical Journal.

Ytterligare bibliografi:
Klenner FR. Fatigue, normal and pathological, with special consideration of myasthenia gravis and multiple sclerosis. Southern Medicine and Surgery, 1949, September, Vol 111, No 9.
Klenner FR. The use of vitamin C as an antibiotic. Journal of Applied Nutrition, 1953. 6:274-278.
Also may have appeared in 1953; Southern Medicine and Surgery,1953, Vol 114(8). http://www.whale.to/v/c/index.html and http://whale.to/v/c/klenner1.html
Klenner FR. A critical analysis of the Francis report concerning the 1954 poliomyelitis vaccine program. Tri-State Med J, 1955, June.
Klenner FR. Poliomyelitis vaccine: Brodie vs. Salk, Tri-State Med J, 1955, July.
Klenner FR. The role of ascorbic acid in therapeutics. (Letter) Tri-State Medical J, 1955, November, p 34.
Klenner FR. Poliomyelitis: Case histories. Tri-State Medical J, 1956, September, p 28-31.
Klenner FR. An insidious virus. Tri-State Med J, 1957, June.
Klenner FR. The folly in the continued use of a killed polio virus vaccine. Tri-State Med J, 1959, February, p 1-8.
Klenner FR. Encephalitis as a sequelae of the pneumonias. Tri-State Med J, 1960, February, p 7-11.
Klenner FR. Observations on the dose and administration of ascorbic acid when employed beyond the range of a vitamin in human pathology. J Appl Nutr 1971; 23(3&4), 60-89.
Klenner FR. Significance of high daily intake of ascorbic acid in preventive medicine. J Int Acad Prev Med, 1974; Spring. 1:1, 45-69. Also: In Williams RJ and Kalita DK, editors. A physician’s handbook on orthomolecular medicine. 1977. New York: Pergamon, p 51-59. ISBN-10: 0080215335; ISBN-13: 978-0080215334. Reprinted 1979: New Canaan CT: Keats. ISBN-10: 0879831995; ISBN-13: 978-0879831998.
Publikationer som tillskrivs Frederick R. Klenner inkluderar:
Klenner FR. Paper presented in the 52nd Annual Meeting of the Tri-State Medical Association of the Carolinas and Virginia, held in Columbia, Feb 19th and 20, 1951. May have been published in the Journal of Applied Nutrition.
Klenner FR. News about Diabetes Mellitus (letter). Tri-State Med J, 1955, May.
Klenner FR. Poliomyelitis vaccine: The authorities speak. Tri-State Med J, 1956, March.
Klenner may also have published in Tri-State Med J in April, 1954 and again in October, 1958.