Julen är vår största högtid. Men hur gamla anor har egentligen våra jultraditioner? Härstammar de rent av från det hedniska midvinterblotet? Trolltyg och magi hörde förr helt klart julnatten till. Mycket av det som finns på våra julbord i dag kan spåras långt tillbaka i tiden, men jultomten, julgranen och julklapparna är alla nya företeelser. Journalisten Lena Haglund intervjuar folklivsforskaren Ebbe Schön.
Text Börje Peratt, Bilder Public Domain, Wikicommons och egna
Julottan är för många, inte bara troende, en viktig kyrklig ritual. Då firas Jesu födelse och i många kristna länder sätter man upp julkrubban, stallet där Jesus föddes, illustrerat av föräldrarna Josef och Maria och de tre vise männen. Nedan är det herdarna som uppvaktar.
För många svenskar är julottan jämte Lucia kanske den viktigaste ekumeniska traditionen. I Bibeln beskrivs grunden för arbetet med enhet och ekumenik så här i Johannesevangeliet 17:21:
”Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig”.
Det allmänna julfirandet kulminerar i Sverige på julafton den 24 december där hela perioden från första advent och framåt präglas av förberedelser inför julfirandet. Enligt traditionen dansas julen ut på tjugondedag Knut den 13 januari (”Tjugonde dag Knut dansas julen ut”). I andra länder som exempelvis USA är juldagen (25 december) den stora dagen i Spanien infaller firandet senare.
Jultomten anses ha sitt upphov i det katolska helgonet Sankt Nicolaus. Han blev känd för sin givmildhet, och för att han vinnlade sig om att inte framhålla att han själv var givaren. När hans föräldrar dog skänkte han bort sitt arv till de fattiga, och han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en väska med guld till dem. Den senare berättelsen ligger till grund för dagens Sinterklaas, Santa Claus och jultomten.
Den modernare tomten som anses bo i Norden eller vid Nordpolen och som reser med renar och släde är en senare av allmänheten anammad bild.
Julgran anses ha sitt ursprung i 1400- och 1500-talens Tyskland där julfirare från de övre samhällsskikten tog in dekorerade träd i hemmen. Vid mitten av 1800-talet spred sig traditionen vidare till andra länder
I den förkristna tiden firade man i Sverige julblot eller Midvinterblot som inföll i mitten av januari med njutande av mjöd och det överflöd av mat som man samlat på sig. Om året inte varit framgångsrikt och det blivit missväxt eller dålig tillökning kunde detta straffa överhögheten. Carl Larsson har illustrerat det med en tavla där kungen offras.
Midvinterblot är en målning i olja av Carl Larsson som i sin fulla längd mäter 6,5 x 13,5 meter. Ovan ett utsnitt. Motivet är hämtat från Ynglingatal [1] som beskriver hur svearnas kung Domalde låter sig offras i Uppsala tempel efter år av missväxt. Tavlan blev refuserad 1916. Sedan 1992 hänger tavlan dock där den var tänkt enligt Carl Larssons önskan, i den övre trapphallen på Nationalmuseum.
God Jul
Börje Peratt
Diskussion
Hans Hägerdal, ’Ynglingatal. Nya perspektiv på en kanske gammal text Länk
