20 september, 2019

Personlighetstyper enligt Jung

Originalartikel på Vetamera. Där sker uppdateringar.

Psykologen Carl Gustav Jung menade att det finns åtta grundläggande personlighetstyper utifrån två skiljelinjer antingen introvert eller extrovert (Not 1) som kan variera i fyra grundläggande psykologiska funktioner: att tänka, känna, uppleva med sinnena och uppfatta [med tankar].
Enligt Jungs modell är tanke och känsla varandras motsatser, likaså förnimmelse och intuition. Människor utvecklas olika och därmed sker specialisering och en av dessa funktioner blir den primära funktionen för individen, vilket leder till att dess motsatta funktion förblir outvecklad och primitiv (mindre värd). Någon funktion i det andra paret kan också utvecklas mer och blir stödfunktion. Med andra ord: individen kommer bara, enligt Jung, att kunna hantera ett par av funktionerna på ett moget och medvetet sätt.

Extroverta personer karaktäriseras, enligt Jung, av följande drag:

  • Extroverta personer fokuserar på extern verklighet och materialism istället för den interna mentala världen.
  • De tar beslut genom att tänka på den fysiska effekten och uppmärksamheten istället för vad kroppen, hälsan och psyket mår bra av.
  • Deras handlingar utförs i enlighet med vad de tror att andra tycker om dem.
  • De är lättpåverkade, lätta att influera och tenderar att imitera andra.
  • De måste ses och erkännas av andra.

Introverta personer karaktäriseras å andra sidan följande drag:

  • De är intresserade av sin inre mentala värld, sina känslor och tankar.
  • De orienterar sitt beteende efter vad de känner och tänker, även om det kan gå mot den externa verkligheten.
  • De oroar sig inte särskilt mycket över effekterna deras handlingar kan ha på omgivningen. De bryr sig främst om det som tillfredsställer dem inombords.

Åtta distinkta personlighetstyper

Tänkande extrovert

– strävar att göra alla sina livsyttringar beroende av intellektuella slutsatser, som i sista hand alltid är orienterade mot det objektivt givna, antingen mot … fakta eller allmängiltiga idéer. [1]

Den reflexiva tänkande extroverta personligheten är tydlig med sina uppfattningar och kan uppfattas som kritisk och som bara accepterar företeelser som bekräftas genom tillräckliga bevis som sanna. Jung gör här en notering att det kan innebära att någon låst sig vid en uppfattning och hävdar den med stöd av egna hopsnickrade “fakta”,således bias, som ska ge stöd för den egna uppfattningen. Not 2.

Jung menar att det finns en yttring som han beskriver som extrovert idealism som inte ryggar för att använda lögner för att försöka övertyga om sin sak i en slags “Ändamålen helgar medlen.” Not 3.

Tänkande introvert
Reflexiva introverta är enligt Jung, personer med stor intellektuell aktivitet, och som granskar sig själv och andra utifrån sina tankar om sig själv och andra inte nödvändigtvis utifrån faktiska beteenden. Den tänkande introverte kan därför ha svårigheter att relatera till eller interagera med andra personer och enligt Jung finns det ständigt risk för missförstånd. Not 4

Kännande extrovert
“Den extroverta kännande typen undertrycker sitt tänkande eftersom det stör kännandet”. Denna typ visar öppet sympati och förmår etablera sociala relationer. Men de kan ha problem med att separera sig själva från gruppen och lider när de ignoreras av personerna omkring dem. De har ofta stora färdigheter inom kommunikation.

Kännande introvert
Den kännande introverta personlighetstypen stämmer enligt Jung in på ensamma personer med stora svårigheter att etablera sociala band med andra personer. De känner in stämningar och observerar människor men föredrar att gå obemärkt förbi. De kan genom sin observanta läggning vara känsliga för andras behov. Detta innebär i praktiken empati och medkänsla utan att göra väsen av sig.

Perceptiv extrovert
Perceptiva extroverta individer reagerar omedelbart på sin omgivning och på intryck som de uppfattar som starka. Omgivningen märker snabbt av vad de tycker om eller inte tycker om.

Perceptiv introvert
Perceptiva introverta personer upplever omvärlden med sina sinnen och och bearbetar intrycken med sitt inre. För att få uttryck för denna inre värld kan de skapa texter, musik, konst, dans ja till och med skådespeleri. Not 5

Intuitiv extrovert
En extrovert och intuitivt tänkande kan vilja systematisera omvärlden och lära sig dra nytta av den och att påverka sin omgivning med sina slutsatser. Denna stämmer in på den typiske äventyraren. Intuitiva extroverta kan vara väldigt aktiva och uppfattas som rastlösa då tankarna och frågeställningarna ständigt söker prövning och svar. De behöver konstant stimulans. De kan uppfattas som ihärdiga när det kommer till att uppnå sina mål, och när de väl får ett resultat går de enligt Jung rakt på nästa mål.

Intuitiv introvert
En individ med anlag för tanke och intuition, så kallat intuitivt tänkande, kan hantera känsla och förnimmelse på ett omoget och omedvetet sätt. Är denne dessutom introvert finns anlag för att systematisera idéer, definitioner, abstraktioner och begrepp, medan intuitionen hjälper till att komma på vad ens insikt skall kunna användas till.

Diskussion

Jung motsatte sig Freuds teori kring människans drivkrafter och utveckling och kom fram till en teori om personlighetstyper. Den har emellertid också kritiserats av båda samtida och något senare inom den humanistiska psykologin. [2][3][4]

Not
1) extrovert är vedertaget uttryck men i boken Personliga typer (se källor, 1) har översättaren valt extravert .
2) Kan uppfattas som okänslig, självgod och despotisk. Kan känneteckna populistisk politisk maktutövning. Kan låsa sig vid bevisning som bekräftar egen sak och kan då bli pseudoskeptisk.
3) Ändamålen helgar medlen , innebär att med lögner och svek bedra andra och den rollen beskrivs som “sol och vårare” eller manipulerande aktör i Livskompassmodellen men är i detta sammanhang ingen personlighetstyp utan ett beteende som en människa antar givet situationen.
4) Det tycks finnas likheter med “Jag tänker därför är jag”. René Descartes är framför allt känd för sin filosofiska sats “je pense, donc je suis” (i latinsk översättning ”cogito, ergo sum”: jag tänker, alltså finns jag). I denna sats såg han en säker kunskap, som inte kunde betvivlas. Det går inte att tvivla utan att tänka och inte att tänka utan att finnas till.
5) Många aktörer tycks bli en annan person på scenen det kan strida mot Jungs låsta personlighetstyp men stämmer med psykologiska teorier om situationsanpassning, andra uttryck för humanistisk psykologi och om Livskompassens olika roller.

Källor

1) Valda skrifter av CG Jung – Psykologiska typer, Natur & Kultur, 1993
2) Abraham Maslow myntade med Carl Rogers i början av 1960-talet begreppet humanistisk psykologi.
3) Carl Rogers on personal power: Inner Strength and Its Revolutionary Impact’. New York: Delacorte p. 1977. Libris 4937713. Bokkällor/0-440-00980-4″ISBN 0-440-00980-4
4) Rollo May, Den omätbara människan: om människosynen i existentialistisk psykologi och terapi (The discovery of being: writings in existential psychology) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier, 1986)

Spread the love
About Börje Peratt

Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare, beteendevetare och forskar - "Om medvetandets uppkomst".

Comments

  1. Bo Lövgren says

    Intressanta iakttagelser angående personligheten. Ännu mer intressant blir det när man reflekterar över sina egna intryck av beskrivningarna. Onekligen är det så att man lätt tycker direkt illa om vissa av typerna och innerligt hoppas att man inte är sådan själv!

    • Ja Bo, visst kan man se det som Jung beskrivit det men jag har efter mitt arbete som regissör och framför allt i mina ledarskapsutbildningar, där jag följer hur människor utvecklas i tre olika utbildningssteg, konstaterat att Jungs personlighets typer kan stämma men bara till en del. Framför allt är de flesta inte låsta till en typ utan kan förändras efter situation och efter utbildning.

Lämna ett svar till Bo Lövgren Avbryt svar

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.