Sankt Valentines dag 14 februari

Den 14 februari var från början en minnesdag över Sankt Valentin, som levde i Rom och som under 200- eller 300-talet led martyrdöden för sin kristna tro. I Sverige började seden att uppvakta sin käraste på ”Alla hjärtans dag” först på 1960-talet. H & K uppmärksammar dagen genom att vår styrelseledamot, skådespelerskan Lisbet Gemzell, läser tre av henne utvalda texter om kärleken.
TEXT: KERSTI WISTRAND

Kärlekens lov, en av världens mest kända kärleksbeskrivningar och kanske även den vackraste texten i hela Bibeln, finns i första Korintierbrevet kapitel 13 vers 4. Den som ser den enbart som den klassiska vigseltexten och romantik missar emellertid en stor del av budskapet; den är så mycket mer än kärleken mellan man och kvinna:

”Kärleken är tålmodig och mild.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk,
Den brusar inte upp, den vill inget ont.
Den finner inte glädjen i orätten men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre,
och störst av dem är kärleken.”

Här kan du lyssna till Lisbet Gemzell som läser hela Kärlekens lov:

Lisbet Gemzell, privat foto

Till kärleken

Författaren och poeten Dan Andersson (1888–1920) föddes i en by i Grangärde finnmark i södra Dalarna och hade på faderns sida påbrå från svedjefinnarna. Dan Andersson tonsatte en del av sina egna dikter och kunde spela både fiol och luta. Han sjöng ofta sina egna visor och ballader med en behaglig barytonröst. Dan Andersson hade en andlig förankring och brukade ofta läsa i den indiska urkunden Bhagavadgita som han bar med sig.

Här läser Lisbet Gemzell Dan Anderssons dikt ”Till Kärleken” (1920):

Till kärleken

”Det sägs att en helig i tron, en profet,
Vars röst ljuder långt, som en malm, en cymbal,
Men som icke kärlekens hemlighet vet,

Han hör till de fåvitskes tal.

I kärlek den stingande tistel blir skön,
Och majregn vattnar förtorkade land,
Och en ros kan dofta, en äng bliva grön
Mitt i öknens brännande sand.

Ty envar profetia och psalm skall förgå
Som en fläkt, som en rök på förgängelsens bud,
Men allt som av kärlek är fyllt skall bestå
Och leva och vara som Gud.”

(Dan Andersson, 1920)

Här kan du lyssna till en annan visa, ”Min kärlek föddes” av Dan Andersson, tolkad av Jarl Kulle:

Vårt enda hem är kärleken

Den tredje dikten Lisbet Gemzell valt ut är skriven av författaren, dramatikern och poeten Pär Lagerkvist (1891–1974). Denne erhöll Nobelpriset i litteratur 1951 med motiveringen: ”För den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor.”

I barndomshemmet i Växjö, där fadern var anställd vid järnvägen, fanns bibel och psalmbok som enda böcker. Lagerkvist kom i tonåren i kontakt med darwinismen och socialismen och lämnade den konfessionella kristna tron, men var hela livet intresserad av bibliska och mytologiska teman i sitt skrivande. Mycket kom senare att kretsa kring människans plats i en värld där Gud inte längre styr, men även för Lagerkvist är kärleken störst av allt:

”Vårt enda hem är kärleken
Förskingrade betryckta vi lever alla utan den
Är träd ur marken ryckta

Hon är vår goda stränga mor
Som livet outgrundligt stor
Vår sanna värld vår verklighet
Det enda vissa som vi vet
Allt annat är blott villa
Kan ej vår oro stilla

När hon är när dig livets mor
Då värms ditt hjärta och du tror på sol och vår
Då lever du som ej har levat intill nu
Då är du till i världen
I hemmet nära härden

Då blommar det ditt släktesträd
På jorden leva skall din säd
Du är ej längre bara du
Ditt väsen sig förvandlar nu
Din stam skall sig förgrena
Du är ej till allena

Ljuv svävar vårens honungsdoft kring dig
Och blommors gyllne stoft
Av ljumma vindar trädet rörs
Och solig hymn ifrån det hörs
Ifrån dess ljusa grenar
Som kärleken förenar”

Här sjunger slutligen Elina ”Vårt hem är kärleken” med tonsättning av Ulrika Bodén:

Kersti Wistrand