Originalartikel på Vetamera. Där sker uppdateringar.
Moral är ett begrepp för rättstänkande som ofta anses vara detsamma som etik. Detta rättstänkande anses också förutsätta gränsdragningar genom fostran och inlärning. – Inte förrän man själv blir slagen med spaden i sandlådan förstår man att det gör ont men inte förrän barnet blir bestraffat med att bli av med spaden förstår barnet att beteendet medför ogillande hos föräldern och omgivningen. Moralen utvecklas således genom relationer och omgivningens gillande och ogillande. Barnets psykiska utveckling och förståelse av moral gäller förmågan att uppfatta om handlingar accepteras eller inte.
Jean Piaget (1896-1980) fann att barn i förskoleåldern är övertygade om att regler, föreskrifter och lagar alltid har funnits och att man inte kan ändra på dem.
Forskaren Lawrence Kohlberg har utgått från Piagets tanke om att moraliska omdömen kommer ur individens förmåga att varsebli, förstå och värdera intryck och tillämpat det även på det moraliska tänkandet. I en serie av studier frågade han försökspersonerna vad de tänkte om olika moraliska dilemman.
1. Tidig barndom
Stadium 1. Orientering mot straff och lydnad – barnet undviker straff och hänvisar till makt som värde i sig själv. Moral uppfattas som baserad på själviskt intresse. Goda och onda handlingar bestäms av de fysiska konsekvenser de får i form av straff eller belöning, oavsett av betydelser som människor lägger i dessa konsekvenser.
Stadium 2. Orientering mot nyttovärde – barnet koncentrerar sig på sig själv som mottagare av belöning för rätt handlande. Ett tänkande av ömsesidighet utvecklas: om du gör något för mig så gör jag något för dig.
2. Sen barndom och tidig ungdom
Generellt innebär denna nivå att barnet vill ha beröm och undvika klander och detta bildar grunden för moralen. Lagar och regler betraktas som värden i sig själv.
Stadium 3. Orientering mot hur människor förhåller sig till varandra och upplevelsen av harmoni, jämvikt och att vara godkänd eller ”duktig pojke/duktig flicka” – barnet drivs av beteenden som ger trevlig effekt eller hjälper andra och samtidigt genererar beröm.
Stadium 4. Orientering mot lag och ordning – barnet och den tidiga tonåringen blir noga med att bibehålla en social ordning och vidmakthålla auktoriteten och de strikta reglerna för det sociala livet.
3. Den senare tonåren och framåt
Personer i denna ålder börjar tänka på moral som abstrakta principer. De kan skilja på den egna identifikationen inom en grupp och moraliska principer och moraliska värden i sig som kan förknippas med olika grupper.
Stadium 5. Orientering mot sociala kontrakt, rättslig orientering – tonåringen inser att människor handlar efter olika normer och att det blir viktigt att söka hitta konsensus inom en grupp.
Stadium 6. Orientering mot universella etiska principer – tonåringen börjar sitt sökande efter ett egen informerat samvete och en egen förnuftig övertygelse om vad som är rätt i sig. Moraliskt ansvar blir allt viktigare och en stark betoning på universellt och absolut giltiga normer, på konsistens och logisk hållbarhet.
Referens
Rachels, James: The Elements of Moral Philosophy. 2 uppl. McGraw-Hill, New York 1993.
