13 december, 2018

Mozarteffekten

Foto: K. Wistrand

I Mozarteffekten redogör Don Cambell bl.a. för hur man kan använda sig av musikterapi genom att låta utvecklingsstörda barn lyssna till filtrerade ljud av moderns röst samt Mozarts musik. En del av dem kan upplevelsemässigt födas på nytt och få en nystart i livet.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Krissy vägde bara cirka 800 gram när hon föddes för tidigt på BB i Chicago. Hennes tillstånd var mycket kritiskt och läkarna satte in alla livsuppehållande behandlingar de kunde men trodde inte att den lilla flickan skulle överleva. Hennes musikaliska mamma övertalade dock läkarna att hennes lilla dotter skulle få lyssna till Mozarts musik där hon låg i kuvösen och hon tror att denna musik räddade hennes dotter.

Då Krissy fyllt ett år kunde hon fortfarande inte sitta upp. När hon var två började hon ta sina första steg. De motoriska färdigheterna var dåliga och hon var dessutom orolig, introvert och hade stora svårigheter med kommunikationen. Treårskontrollen visade dock att hon hade ovanligt väl utvecklad förmåga till abstrakt tänkande.

En kväll tog föräldrarna med sin dotter på en kort kammarmusikkonsert. Under de två följande dagarna lekte Krissy med en tom pappersrulle som hon satte under hakan. Så tog hon en kinesisk ätpinne och förde den fram och tillbaka över rullen. Föräldrarna såg hur hon härmade en violinist och skaffade henne därför en liten suzukifiol och lät henne få lektioner hos en musiklärarinna. Krissy hade då hunnit fylla fyra år och det visade sig att hon hade en extremt god musikalitet. Direkt ur minnet kunde hon nu spela flera musikstycken som låg oerhört mycket över hennes fysiska förmåga.

Foto: pixabay

Under de följande två åren började hennes styrka och koordination i fiolspelandet att komma ikapp med hennes mentala utveckling. Flickan som vid sin födsel vägde mindre än en fiol utvecklades snabbt med musikens hjälp. Hon slutade t.ex. vrida händerna, vilket hon ofta gjorde tidigare, och började tala frimodigt och hon var snart helt frisk.

I ”Mozarteffekten – Musikens oanade kraft” av Don Campbell [1] presenteras begreppet mozarteffekten och den forskning som gjordes i början av 1990-talet kring Wolfgang Amadeus Mozarts musik och dess påverkan på det mänskliga sinnet. Genom många försöksstudier framlade forskarna en hypotes att man genom att lyssna på Mozarts musik hjälpte till att ”strukturera” vissa neuronmönster i hjärnbarken som särskilt stärkte de kreativa processer i högra hjärnhalvan som förknippas med spatial-temporal intelligens. Att lyssna på musik fungerar som ”en övning” för att hjälpa den symmetriverksamhet som förknippas med avancerade hjärnfunktioner, menade de (sidan 24).

Idag har upprepad forskning inte helt kunnat vidimera 90-talets forskning kring mozarteffekten [1] Dock kvarstår att stora resultat kan nås genom användningen av Mozarts musik i musikterapin. Följande information i denna artikel är uteslutande hämtad från ovan nämnda bok.

Porträtt av Mozart, 14 år, i Verona 1770, av Saverio dalla Rosa, Wikipedia

Påverkan av Mozarts musik

Här ges några exempel på hur Mozarts musik har hjälpt att utveckla kreativitet, inlärning, hälsa och helande.

På St. Agnes Hospital i Baltimore har patienter på intensivvårdsavdelningarna fått lyssna på klassisk musik. Överläkaren på hjärtintensiven rapporterade att en halvtimmes lyssnande gav samma resultat som tio mg valium.

Inlärningen ökade: Immigrationsverkets tjänstemän i USA spelade Mozart och barockmusik för flyktingar från Kambodja, Laos och andra asiatiska länder under deras engelsklektioner och noterade att deras inlärning gick fortare.

Ett större lugn breder ut sig. I Edmonton i Kanada spelade man Mozarts stråkkvartett på stadens torg för att skapa lugn på gatorna. Det fick bl.a. till följd att narkotikalangningen minskade inom dessa områden.

Även djuren kan påverkas: I ett kloster i Storbritannien har munkar som spelar Mozart för korna märkt att de som fick lyssna på musiken började mjölka bättre.

Mozart konstaterades på det hela taget kunna ge större välbefinnande, förbättra koncentrationsförmågan samt ge större kreativitet.

Flicka lyssnar på musik. Pixabay

Musikterapi med autistiska barn

Den franske läkaren Alfred Tomatis bedrev under senare delen av 1900-talet forskning med 100 000 hörselskadade patienter på lyssningscentra runt om i världen. Han kunde fastslå nya paradigmer för inlärning, helande och rehabilitering. Han klargjorde högra örats betydelse vad det gäller styrning av tal och musikalitet samt utvecklade tekniker för att förbättra dess funktioner. Det kanske viktigaste bidraget till forskningen var emellertid att påvisa att foster hör ljud då det ligger i livmodern.

När Tomatis var i trettioårsåldern ledde hans vetenskapliga nyfikenhet in i embryologins värld. Han fann att fostrets öra kunde utvecklas så tidigt som vid fyra och en halv månaders ålder och att moderns röst fungerade som en ”ljudnavelsträng”. Hennes röst påverkade starkt fostret. – Kunde det vara så att en utvecklingsstörning efter födelsen, särskilt då autism och tal- och språkstörningar, kunde ha något samband med kommunikationsstörningar eller trauman i livmodern? Och kunde det lilla utvecklingsstörda barnet så att säga ”födas på nytt” och med nya mer positiva upplevelser så att störningen reparerades? frågade sig Tomatis.

Tomatis utgick ifrån att fostret hör ett brett spektrum av ljud med främst låg frekvens: inre mullrande ljud från tarmvätskornas rörelser och hjärtrytmer som galopperar fram. Den rytmiska andningen kan uppfattas som ett slags avlägset ljud från ebb och flod. Lägg därtill moderns röst. Han beskriver det som en afrikansk savann i gryningen: ”avlägsna skrin, ekon, smygande prassel och kluckande vågor”. Tomatis lade också märke till hur det nyfödda barnet lutade sig i riktning mot moderns röst. Han misstänkte att ett sammanbrott i denna kedja av ljudkontakt kunde ligga bakom störningar i barndomen och började därför utveckla en metod att återskapa den ljudomgivning som fanns i livmodern, där fostret hör ljuden passera genom vätska. Detta hörande kvarstår tio dagar efter födelsen tills fostervattnet i ytter- och mellanörat torkat ut och anpassar sig till luften. Vätskemiljön i innerörat kvarstår dock längre.

Tomatis utvecklade nu ett undervattensystem med mikrofoner, högtalare och stora gummistycken som eliminerade påverkan av luftfickor i hans experiment. Han spelade in moderns röst på band och använde filter för att ta bort alla ljud med låg frekvens och få så vis återskapa klangen av hennes röst hörd från livmodern. Han använde sig även av Mozarts musik, särskilt violinkonserterna. ”Mozart är en bra mor”, menade han. Resultatet blev häpnadsväckande. Barn som lyssnade, regredierade och intog fosterställning. Här följer en förkortad fallbeskrivning av en 12-årig mentalt sjuk patient.

Tolvårig mentalt sjuk pojke botas
En mentalt sjuk pojke, 12 år gammal, fördes till dr Tomatis. Pojken gallskrek och hoppade högt var femte eller sjätte sekund. Han kunde inte prata. Det såg ut som om han hela tiden sög på något. Hans ansiktsuttryck var livliga. Han stötte hela tiden ifrån sig sin mor. Pojkens psykiater förklarade att pojken var autistisk och menade att autistiska barn är ”mentalt oförlösta”.

Tomatis spelade in moderns röst enligt ovan. Behandlingsdag ett låg pojken på mage på golvet och ritade på ett papper. Pojkens psykiater, en läkare samt modern satt bredvid honom medan dr Tomatis skötte utrustningen och spelade upp ljuden. Pojken slutade omedelbart att rita, hoppade upp och släckte ljusen i rummet. Uppenbarligen försökte han återskapa de ljusförhållanden han haft under fostertiden. Efter ett tag gick han till sin mamma, satte sig i hennes knä och tog hennes armar som han lade runt sig. Han började suga på tummen. Tomatis menar att pojken återupplevde fostertiden och att det var som om han var inne i sin mamma igen. När uppspelningen var slut gick pojken upp och tände lampan. Det var första gången under alla dessa år som pojken visade tecken att känna igen sin mamma. Dessutom visade han tillgivenhet mot henne.

Ytterligare sessioner följde. Det verkade som pojken gick igenom en slags försoningsfas (bonding?). Nästa steg var att pojken som inte hade något språk gick in i en fas där han började jollra och babbla. Hans språk började ta form. Psykiatern var överväldigad och menade att pojken hade återfötts på nytt. Pojken började utvecklas allt mer normalt.

För tidigt födda barn
Dr Tomatis hade också mycket goda erfarenheter av för tidigt födda barn i kuvös. Filtrerade ljud av Mozarts musik gjorde att de började andas och pulsen stabiliserades på mellan 140 och 160 slag i minuten, Moderns filtrerade röst hade samma inverkan. Intressant nog hade varken moderns röst eller Mozart någon effekt när ljuden var normala och inte filtrerade.

Tomatis betonar slutligen hur viktigt det är för barn, även för fullt friska, att föräldrarna pratar med dem ofta. I annat fall kommer inte barnen att utvecklas optimalt.
Här kan du lyssna till en violinkonsert av Mozart LÄNK

Kersti Wistrand

 

1) Mozarteffekten – Musikens oanade kraft av Don Campbell, först utgiven på engelska 1998, på svenska 2006. ISBN 91-7715-507-6.

Not [1] Länk

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: