Humanism och Kunskap önskar alla läsare en Glad midsommar!
Text: KERSTI WISTRAND
Midsommar – den tid på året då dagen är som längst och natten som kortast och magiska krafter är i rörelse enligt den gamla folktron. Alla örter ansågs ha speciell kraft just denna natt och det var då viktigt att plocka växter för både läkedom och kärleksmagi.
”Uti vår hage” är en gammal mytomspunnen folkvisa från Gotland, som fint passar in i midsommartid. Gamla talesätt säger att den kan innehålla ett recept för fosterutdrivning, straffbart att förtälja för de kloka gummor som ägde receptet och därför dolt i en visa. Ser man till växternas medicinska sida innehåller liljekonvaljen livsfarliga substanser, medan Hippokrates skriver om myntan som ett afrodisiakum, ett medel för lustan. Dofterna och skönheten hos flera av de övriga blomstren leder likaså till romantiska tankar. Så kanske var det på det viset att i den magiska midsommarnatten tjänstgjorde visan som recept både för älskog och (farligt) preventivmedel. Eller kanske var det inte alls så utan endast en mycket vacker sång som beskriver naturens skönhet kring midsommar och därmed är given i vår svenska visskatt:
Uti vår hage
”Uti vår hage där växa blå bär…
Kom hjärtansfröjd! [1]
Vill du mig något, så träffas vi där…
Kom rosor …
…. och salivia …
Kom ljuva krusmynta ….
Kom hjärtansfröjd!
Vill du, så binder jag åt dig en krans.
Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia!
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!
Kransen den sätter jag sen i ditt hår,
Kom hjärtansfröjd!
Solen den dalar men hoppet uppgår.
Kom liljor och akvileja, Kom rosor och salivia!
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!
Ut i vår hage finns blommor och bär,
Kom hjärtansfröjd!
Men utav alla du kärast mig är.
Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia!
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!”
Här kan du för övrigt lyssna till Uti vår hage:
I följande video berättar folklivsforskaren Ebbe Schön om bondesamhällets gamla traditioner i midsommartid. Intervjun ägde rum 1997 under en promenad längs vackra gamla gärdsgårdar i det ålderdomliga kulturlandskapet på Muskö i Stockholms södra skärgård.
Videolänk till SVT/öppet arkiv
Humanism och Kunskap önskar alla läsare en glad midsommar!
Kersti Wistrand
Not [1] Hjärtansfröjd är en folklig benämning på åtminstone två växter, varav citronmeliss är den ena. Jag väljer dock att tolka det som den unga flicka som gossen har kär och uppvaktar.