Utforska din högkänslighet – om att finna fokus i en hektisk värld

TEXT: KERSTI WISTRAND  (Foto av kulturdelen i UNT 180107)

Från min tid som lärare minns jag en elev med speciellt utvecklat hörselsinne. Ingen visste varför denna 11-åring under de flesta lektioner blev så trött och okoncentrerad. Ibland fick han t.o.m. huvudvärk och tycktes stänga av sig själv. Grabben var testad normalbegåvad, men fick som sagt var inte mycket gjort under lektionerna. Under rasterna piggnade han till något, höll sig gärna i ett lugnt hörn av skolgården, men kunde också spela fotboll med skolkamraterna. Olika läkarundersökningar visade till slut på en ovanlig egenskap: ett så väl utvecklat hörselsinne att pojken kunde höra ljuden av samtal inte endast i närliggande klassrum tvärs genom väggen utan också från klassrum ännu längre bort, därav hans okoncentration. Denna elev hade vad man idag benämner ”högkänslighet”. Han kunde uppfatta det ingen av oss andra kunde höra. Hörselkåpor under lektionerna kunde sedan avhjälpa hans problem.

Det finns olika typer av högkänslighet beroende på vilket sinne som är mest utvecklat. Min elev ovan hade ovanligt starkt hörselsinne. Doft- och synsinnen kan även vara starkt utvecklade. Några har så utvecklat synsinne att de kan se auror. Andra känner av atmosfärer och kan ”läsa av” stämningar och t.o.m. fånga upp andra människors tankar.

Elaine N. Aron och begreppet HSP

Begreppet högkänslighet (förkortat HSP, Highly Sensitive Persons) dök upp under slutet av 1990-talet och flera böcker, framför allt engelskspråkiga, finns i ämnet.

Psykologen Ph. D. Elaine N. Aron har skrivit en bok som i svensk översättning heter ”Den högkänsliga människan- konsten att må bra i en överväldigande värld”, en bestseller översatt till nitton språk. Författarinnan påbörjade sin pionjärforskning kring introverthet och upptäckte högsensibiliteten. Hon myntade begreppet HSP 1991 och har skrivit flera böcker på engelska. Aron menar att högsensitiva barn ofta är högt begåvade, intuitiva, kreativa och reflekterande, men lätt blir översköljda av intryck. De kan därför även upplevas som blyga, tillbakadragna. En del blir t.o.m. utåtagerande. Hon menar att en femtedel av alla människor har olika grader av högsensibilitet, oftast utan att veta om det. Som barn kan de ha lättare för att gråta i situationer där andra människor bara rycker på axlarna.

Detta personlighetsdrag finns i lika utsträckning hos kvinnor och män och speglar en viss typ av överlevnadsstrategi, nämligen att vara extra observant innan man agerar, menar Aron. Deras hjärnor arbetar olikt andras. De högkänsliga tänker djupare, blir lättare överväldigade av nya skeenden, är mer mottagliga för subtila intryck och har mer empati. Därför gråter de lättare. (1) ”Det högkänsliga barnet” är titeln på en annan av hennes översatta böcker.

Jag har tidigare skrivit en artikel om den norska prinsessan Märtha Louise och hennes högsensibilitet där jag även nämner E.N. Aron, LÄNK  Prinsessan Märtha Louise har tillsammans med Elisabeth Nordeng gett ut boken ”Födt sensitiv – våre historier” (2017). Den har även utgivits i svensk översättning.

Marie Hannuksela

2017 var det också dags för uppsalabon Marie Hannuksela att ge ut sin bok, ”Utforska din högkänslighet – om att finna fokus i en hektisk värld”, som egentligen är en guide i att lära sig förstå sig själv om man nu har ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och man lägger märke till subtila detaljer i omgivningen som andra inte gör.

Marie Hannuksela, 48 år, är en skicklig och högutbildad ekonom, gift och mor till två tonårsflickor. Utåt sett lever hon ett vanligt familje- och yrkesliv, men har alltid tillhört de högsensitivas skara. Hon har haft lätt att läsa av sinnesstämningar hos sina medmänniskor och har lätt känt av atmosfären i ett rum när hon kommit in det. Den kan vara alltifrån konfliktladdad till fylld med glada energier. Hon har alltid tagit in många intryck.

Hon haft stor glädje och nytta av sin högkänslighet, inte minst i sitt arbetsliv. Samtidigt har allt detta tagit extra energi och gjort henne oerhört trött emellanåt. Hon blir helt enkelt överstimulerad, men en kort paus, gärna i mörkt rum, kan numera räcka och man kan lära sig att ”stänga av”. Ur den synvinkeln kan man förstå betydelsen av bokens undertitel ”-om att finna fokus i en hektisk värld”.

Som skolflicka hade Marie Hannuksela alltid de hösta betygen, men betraktades felaktigt som blyg när hon i själva verket först hade ett behov att känna in situationen innan hon gick in i den. Hon uppmanar därför föräldrar till introverta barn att ha tålamod och låta barnen smälta in i sin egen takt. Det är nämligen inte alltid frågan om vanlig blyghet utan om egen tid att smälta alla nya intryck.

För några år sedan tog Marie Hannuksela ”time out” från sitt arbete. Hon behövde förstå sig själv och började därför läsa litteratur om introverthet och högkänslighet. För första gången kunde hon lägga pussel och se helheten. Som resultat av detta har hon skrivit sin handbok ”Utforska din egen högkänslighet” för att hjälpa andra personer i samma situation att förstå, helt enkelt en sådan bok som hon själv skulle ha behövt som ung för att då bättre förstå sig själv.

”Utforska din egen högkänslighet”

Det finns mycket facklitteratur på området men i Marie Hannuksela vackra lilla bok ”Utforska din egen högkänslighet – om att finna fokus i en hektisk värld” på 64 sidor och försedd med vackra foton från naturen, erbjuds läsaren ett nytt konkret sätt att lära sig mer om sig själv. Information om högkänslighet varvas med plats för att skriva ned egna svar på frågor som ställs i boken.

Blir ljud eller synintryck ofta överväldigande? Har du ett rikt inre liv med intensiva drömmar? Uppfattas du som blyg fastän du i själva verket har ett behov att känna in den nya situationen och smälta den först? Är din uppfattning av din omgivning mer detaljerad än andras? Är du ofta försjunken i tankar, kanske en djupsinnig drömmare som vill göra allting rätt? Känner du lätt in hur andra mår och anpassar dig efter dem?

Olika ämnen berörs, bl.a. energinivåer, sömn och vikten att vara snäll mot sig själv. I slutet av boken finns förslag på praktiska övningar som läsaren kan ha nytta av. Sist finns en lista med referenslitteratur i ämnet.

Personer med olika grader av överkänslighet finns runt om oss och dessutom till ett stort antal, var femte person enligt forskningen. Denna lilla bok rekommenderas därför även till inköp av bibliotek.

Här visas några sidor av boken: LÄNK:Smakprov I Sverige finns en förening för HSP-personer

Kersti Wistrand

Noter:
1. http://sensitive-theuntoldstory.vhx.tv/
2. http://sensitivethemovie.com/hsp/