Kersti Wistrand befann sig under Jordens dag 22 april 2016 på spa i Estland, där flera synkroniciteter inträffade. Bl.a. visade sig Dalai Lama vara inblandad. På grund av datorproblem på plats publiceras resebreven först nu i sommartid.
TEXT av KERSTI WISTRAND
Under flera år har jag funderat på att pröva på ett spa någonstans utmed den estniska kusten. Därför var jag inte svår att övertala när några av mina vänner frågade om jag ville följa med på deras sparesa. Inte till de långsträckta sandstränderna vid Östersjökusten utan till den lilla staden Otepää och sjön Pühajärv, där en spaanläggning ligger, en bussfärd med researrangören Lasses resor på vägar reparerade med EU-bidrag och två och en halv timme sydöst om Tallinn. Vi for förbi skogar, åkerfält, myrar och mossar. De två sist nämnda täcker en femtedel av Estlands yta. Få hus syntes, men väl en del storkar i sina bon högt upp på elstolpar. Landet har ofta varit utsatt för främmande makters angrepp och därför har de allra flesta hus och byar byggts inne i skogsdungarna en bra bit från vägarna. En och annan utblåst och förfallen kolchos stod dock kvar och vittnade om Sovjettidens jordbrukskollektiv.
Jag befinner mig plötsligt i en underbart vacker idyll i sydöstra Estland, en gång i tiden Livland. Det platta slättlandskapet genom övervägande skogar och små åkertegar övergår under de sista milen hit i spår från istiden med ett böljande landskap med gröna kullar, bergshöjder och långsträckta dalar. Det är jordbruksbygd och över landskapet vilar lätta energier, sådana som återfinns över kalkhaltig grund. Esterna själva älskar denna del av landet just för dess skönhet.
Luften känns mjuk, klar och ren. Våren är två veckor tidigare än vanligt. Isen på de små insjöarna har smält och på marken har tusentals blå-, vit- och gulsippor öppnat sig mot ljuset. Det är lätt för mig att här känna glädjen och förbindelsen med jorden. Och även andra människor både idag och genom århundradena har känt denna starka anknytning just här i Otepää. Det blir jag varse då jag får veta mer om spahotellet och dess omgivningar.
Green key – symbolen för harmoni med naturen
Esterna har alltid stått naturen nära. De har bedrivit trädgårdsodlingar och klarat de svåra vintrarna under andra världskriget med hjälp av vitkål, potatis och andra rotfrukter som de förvarade i jordkällare.
Pühajärvespaet , som fått ”en grön nyckel” är emellertid det enda ekologiskt drivna spahotellet i Estland.
Utnämningen Green Key har givits till 2370 hotell och restauranger i 52 länder av Foundation for Environmental Education, där bl.a. Unesco ingår (1). Den ges till anläggningar som kan uppvisa ekologisk hållbar skötsel och ansvar och följs upp genom täta inspektioner. Pühajärvespaet undviker kemiska produkter som kan skada naturen, sorterar avfall och återvinner det man kan, serverar närodlat och ekologiskt så långt det är möjligt. Uppvärmningen sker med ved och solpaneler och gästerna anmodas spara på vatten och el.
När jag frågar vår chaufför och reseledare Lasse hur han hittat denna pärla långt från kusten, svarar han kärvt:
”Varför vill du veta det? För fjorton år sen var jag på en mässa i Göteborg. Den handlade om bussturism. När jag gick förbi ett bord, blev jag bjuden på öl. Så blev jag introducerad för detta spa och på den vägen är det.”
Att Lasse är populär bland estländarna går inte att ta miste på, men så har han under årens lopp samtidigt med sina passagerare också transporterat hit mängder med kläder och musikinstrument.
Spahotellet Pühajärve
Som så ofta förr visade det sig att jag hamnade på ”rätt plats” när jag anlände till Otepää och spahotellet vid sjön Pühajärv, uppbyggt efter en brand av en äldre byggnad. Här stod från början en herrgård från 1376, vars ägare var släkten Uexkull. En nutida ättling av släkten Uexkull instiftade inom parentes det moderna alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, som delas ut till personer som anses ha arbetat praktiskt för jordens eller dess invånares bästa (2).
Spahotellet har de senaste århundrandena varit ett vilohem för Estlands och även Rysslands konstnärer, författare och tonsättare som alla inandats de kreativa energierna runt sjön och fått ny inspiration.
Yotubefilm film om spaanläggningen
Det är emellertid inte behandlingarna med inpackningar, olika massagebehandlingar, gymnastik, saltgruvor och olika bad som fångar mitt intresse utan det som står utanför programmet och är som gjort för att passa en artikel med tanke på Moder Jord och den dag som globalt tillägnats henne den 22 april.
Min upptäckt av heliga spår
Den heliga sjön och Dalai Lamas monument
Ganska snart börjar jag ögna igenom det material av broschyrer och kartor som jag fått från hotellets foajé och gör därvid intressanta upptäckter som för mina tankar till äldre tider. Den vackra sjön Pühajärv, omgiven av stigar och höga lövträd, utstrålar en meditativ stillhet med höga energier. Jag får nu veta att själva namnet betyder ”Den heliga sjön” och läser:
”Namnet Pühajärv (den heliga sjön) är förmodligen relaterat till den gamla förkristna religionen och våra förfäders respekt och beundran av naturen.”
Så ser jag plötsligt på min karta att det vid sjöns strand 500 meter från hotellet skall finnas ett monument till minne av att Dalai Lama varit där och välsignat sjön 3 oktober 1991. Jag vandrar dit och fotograferar det.
Jag funderar. Hur hänger Dalai Lamas besök ihop med Estlands historia? På en skylt vid monumentet berättas det:
”Hans helighet, den fjortonde Dalai Lama Tenzin Gyatso, tibetanska buddhismens andliga ledare, och enligt traditionen manifestationen av Avalokiteshvara, medlidandets Bodhisattva, besökte Estland 1991. Den 3:e oktober var han i Otepää och besökte och välsignade Pühejärv klockan 10.45.
Hans helighet föddes i en bondefamilj 6 juli 1935 i nordöstra Tibet. Vid två års ålder upptäcktes han genom att han kände igen föremål från sin reinkarnation som sin företrädare den trettonde Dalai Lama och invigdes därför som den nye Dalai Lama 22 februari 1940. Vid den kinesiska invasionen 1950 fick han fullt mandat som landets politiska ledare. Ett nationellt uppror mot Kina fem år senare slogs brutalt ned, varvid Dalai Lama flydde till Indien där han gavs politisk asyl. För sin strävan att lösa den tibetanska konflikten med ickevåldsmetoder och för sitt arbete med tolerans och fred i världen, erhöll han Nobels fredspris 1989.”
Själva ordet ”Dalai” är ett mongoliskt ord som betyder ”ocean” och ”lama” ett tibetanskt ord som betyder ”guru, andlig lärare”. Själv säger Dalai Lama: ”För en del människor är jag en levande Buddha eller en Buddha av medlidande. För mig personligen innebär det en position som jag innehar. Jag är endast en mänsklig varelse som råkar vara en tibetan som valt ett liv som buddhistisk munk: `For as long as space endures, And for as long as living beings remain, until than I too, abide to dispel the misery of the world!”
Varför var Dalai Lama här och välsignade den heliga sjön? Jag ställer mig framför monument, tar in stillheten och försöker känna in den där stunden 3 oktober 1991 för att försöka förstå besöket. Det hade varit en orolig tid. Sovjet höll på att falla samman. Den 20 augusti förklarade sig Estland fritt från Sovjet med risk för militär invasion, men istället erkände Sovjet under Gorbatjovs ledning Estland fritt den 6 september. Mindre än en månad senare är Dalai Lama inbjuden hit för att välsigna sjön. Varför – och hur kunde detta ske? Var det en nationalistisk handling från esternas sida att återerövra sitt land och återknyta till de gamla traditionerna inklusive den förkristna tiden med den starka anknytningen till naturen, symboliskt sett som ”Moder jord”? Jag frågar mig runt bland esterna men kan inte få något vettigt svar.
Jag kommer så småningom att få en förklaring på mysteriet med Dalai Lama-monumentet, men svaret kommer från ryskt håll och genom professor Dmitri Spivak, en av mina vänner i St Petersburg, som berättar att en professor i den närliggande universitetsstaden Tartu (tidigare Dorpat) bjudit in Dalai Lama. Hans namn är Linnart Mäll och han var buddhologist, dvs. expert på buddhismen, och brukade bjuda in buddhister till universitetets idrottsbas Kaariku under 1970-1990-talen. Dessutom var han en estnisk nationalist (3).
Genom Dmitri Spivak får jag även veta att Pühajärv är en sjö som uppstått efter ett meteoritnedfall och därför anses äga alldeles speciella energier.
Det heliga berget
Jag betraktar kartan och informationen jag fått. Så hittar jag det heliga berget Munamäki (208 meter högt) ca fem kilometer längre bort och beslutar mig för att söka mig vidare.
Fortsättning följer.
Kersti Wistrand
Referenser:
1. http://www.fee.global/green-key-1/
2. http://www.rightlivelihood.org/summary_swedish.html
3. Linnart Mäll (1938 -2010) var en mycket ansedd orientalist, översättare, historiker, religionshistoriker, författare och politiker. Han forskade på buddhistiska texter, bl.a. omfattande tibetansk buddhism samt klassiska indiska och kinesiska texter. Han samarbetade även med ryska kollegor, men degraderades under tio års tid, eftersom han hyste anti-kommunistiska åsikter. Se vidare engelska wikipedia.
Intressant. Har varit där i krokarna men inte på spaet. ☺