”Det är hemskt, det är sant och det är fullkomligt fenomenal läsning” – Leif GW Persson
Åtta morddomar. Plus tjugofem erkännanden som aldrig ledde till åtal. Så såg det ut, fallet Thomas Quick. Och det är väl få som inte minns mediernas bild av Quick, eller Sätermannen. En värre mördare, till och med kannibal, hade aldrig detta lilla land skådat.
LÄSTIPS av Pia Hellertz
Jag har läst en av de mest omskakande böcker någonsin, Hannes Råstams bok om ”Fallet Thomas Quick – Att skapa en seriemördare”. Den är ofattbart otrolig. Han började skriva på den år 2009. Det mest fantastiska är Hannes Rådstams envisa grävande, som går utöver det mesta. Jag citerar Dan Josefssons omdöme om Råstam:
”Hemligheten var hans förmåga att göra research i mycket stora volymer dokument. När Hannes blev intresserad av något arbetade han dag och natt. Han läste allt han kom över, och han kom ihåg det mesta han läste. Det var ingen slump att det var just Hannes som avslöjade att Quickdomarna var århundradets rättsskandal” (Josefsson, 2013)
Leif GW Persson avslutar sitt förord till boken med orden: ”Det är hemskt, det är sant och det är fullkomligt fenomenal läsning”. Råstam börjar boken suggestivt med sitt första besök på Säter:
”Seriemördaren, sadisten och kannibalen Sture Bergwall hade inte tagit emot besök på sju år. /…/ Min fundering avbröts av att den 189 centimeter långe Sture Bergwall uppenbarade sig i dörröppningen ledsagad av två vårdare. /…/ log han osäkert och sträckte fram sin hand, lätt framåtböjd som för att inte tvinga mig att komma honom för nära. Jag betraktade handen som enligt innehavaren dräpt minst trettio människor. Hans handslag var fuktigt. Vårdarna var försvunna. Jag var ensam med kannibalen.”
Sen var jag fast. Och två dagar och 400 sidor senare helt tagen av denna helt osannolika historia.
Om du blir nyfiken så har jag lagt en utförligare kommentar på min boksida på hemsidan.
Pia Hellertz
Det är hemskt att samhället fungerar på detta sätt. Det finns dock ännu fler liknande verksamheter, vilka fungerar väl år efter år! I Sverige!
Du kanske undrar var detta pågår? Det gör det i juridiska sammanhang gång på gång i den ena processen efter den andra – d v s i våra domstolar!
Det finns en grupp personer som ägnar sig åt likartade verksamheter. Fantasier, konfabulationer med likartade påståenden från en grupp personer, vilka har stort förtroende i våra domstolar!
De tjänstgör villigt gång på gång! De är ytterst välbetalda för det de gör. De kallas för sakkunniga, men ibland även för försäkringsmedicinska rådgivare. De titulär de har i sina vardagliga verksamheter är professor, docent, överläkare!
De träffar aldrig offren för sin verksamhet. De läser endast journaler och intyg. De skall i dessa handlingar försöka hitta uppgifter som gör att de kan skylla skadedrabbades besvär efter trafik-, fall-, arbetsplats-, idrottsolycker på orsaker som inte tvingar försäkringsbolagen att betala ut de ersättningar som utlovas i de försäkringar som betalats under åratal.
Dessa orsaker brukar benämnas ”konkurrerande” och brukar leda till att drabbade förlorar mot sina bolag!
Slutresultatet brukar bli att den skadedrabbade måste betala det stora försäkringsbolagets rättegångskostnader!
Kan denna typ av verksamhet anses vara rättssäker?
Denna typ av verksamhet har myndigheter, regering och våra massmedier erhållit regelbundet under många år – men den verksamheten bara fortsätter och fortsätter …
De stora försäkringsbolagen och Försäkringskassan har dock ändock fullt förtroende för dessa ”filurer …
Dessutom kan dessa personer samtidigt vara sakkunniga åt myndigheter ( t ex Vetenskapliga Råd) utan att det föranleder en endaste tanke på att ”JÄV” då pågår!
Borde inte denna typ av agerande medföra förlust av läkarlegitimation, fängelse och ”gatlopp”?