Axis mundi (världens axel), i religion eller mytologi, är världens centrum eller sambandet mellan himmel och jord. Kersti Wistrand fortsätter här med den sjätte delen av sina reflektioner från Medeviveckan. Det blir en internationell koppling till heliga berg och jämförelser med Omberg vid Vätterns östra strand.
Text: Kersti Wistrand | Bild och rubriksättning: Admin2
Bergen fanns till långt innan allt annat liv existerade
De är uråldriga, majestätiska, fasta och trygga och symboliserar urkraften och det ursprungliga. Det heliga berget är den plats där himmel och jord möts. Många buddhistiska kloster ligger på Kinas fyra heliga berg och i Himalaya, där de höga topparna nuddar himmelens energier.
Samerna har sina heliga fjäll, som sägs rymma en speciell kraft.
De lägre bergen för lättare tankarna till Moder jord och den feminina energin. Indianerna har ett femtiotal heliga berg inom Nordamerika. Ursprungsbefolkningar över hela världen betraktar ett berg som heligt när det äger storslagenhet och skönhet och står ensamt i naturen.
Ett enstaka berg blir till ett riktmärke i landskapet och en samlingspunkt för den omgivande bygden. Ett sådant är aboriginernas heliga berg Uluru, som ligger omgivet av sanddyner och isolerat mitt i Australiens öken. Det är en 800 miljoner år gammal monolit av skimrande rödorange sandsten, som avtecknar sig mot den blå skyn. 3 km lång, 2 km bred och 350 m hög, med andra ord något högre, men till ytan något mindre än Omberg.
Vid Hästholmen söder om Omberg finns hällristningar (Extern Länk). Vid Uluru finns aboriginska målade ristningar av dansande män med bamburanger i händerna avbildade. De liknar våra hällristningar och arkeologerna menar att de kan vara bortåt 10 000 år gamla. Aboriginernas levnadssätt baserades på deras släktskap med landskapet. De såg som sin uppgift att inte ta mer än de behövde. Varje stam hade sitt totemdjur. Många ceremonier och riter tog plats vid deras heliga berg och klippor.
Drömtiden
Enligt aboriginska legender kallas den mytiska perioden i världens början för Alcheringa, Drömtiden. Drömmandet och det visionära seendet är fenomen som inkluderar det förflutna, det nuvarande och framtiden. Förmågan att försätta sig i ett förändrat medvetandetillstånd bortom tid och rum, ägde lättast rum vid heliga berg eller klippor. Dessa kraftställen förbands av stigar, ”drömspår” eller sånglinjer genom landskapet, Varje år gick aboriginerna dessa pilgrimsleder sjungande sånger och berättande myter om drömtiden. Vid den heliga platsen utfördes en ritual för att väcka kurunda eller platsens andliga kraft, som kunde användas till stammens välsignelse och hälsa eller för kraft till det omgivande landskapet. Pilgrimsvandringen längs sånglinjerna var ett sätt att stödja andarna i den levande jorden och också ett sätt att komma i kontakt med levande minnen av deras fäders drömtid.
Översatt till modernt tänkande av idag kan man uttrycka det så att aboriginerna sökte sig till sina kraftplatser i de heliga bergen, där de av någon anledning hade det lättare att komma in i ett djupt förändrat medvetandetillstånd och nå det kollektivt undermedvetna skiktet i sitt psyke. I detta förfarande fann de en samhörighet och en helande kraft både för sig själva och det omgivande landskapet.
Tibetan Villagers Halt Mining Project on Sacred Mountai
Många heliga berg är idag hotade av gruvindustri och exploatering och deras urbefolkningar kämpar hårt för att bevara sina heliga platser.
Även Omberg och Vättern är i riskzonen. Där vill militära flygvapnet utöka antalet flygdagar och också låta NATO använda området. Bombningar i Vättern, buller och föroreningar genom än mer utsläpp av flygbränsle hotar ekosystemet. På gränsen mot Småland pågår mineralbrytning och man vill spränga gruvor för att få tag på ovanliga mineral. Risken är stor för förstörelse av grundvattnet. Lokalbefolkning arbetar tappert för att göra sig hörda och stoppa exploateringen innan det är för sent.
Kersti Wistrand
Axess TV har haft en serie intrssanta program md andlig anknytning ”Hilma af Klint och andra visionärer”. Fortfarande går en del avsnitt i repris. Det har handlat en hel del om teosofi och antroposofi ( Blavatsky och Steiner)
I vetenskapen går en skiljelinje mellan uppfattningen om att det finns en livsenergi som skiljer levande från död materia, vitalism, och den materialistiska fundamentalismens id´att materia är materia. molekyl är molekyl oavsett. Vitalismen fortlever på goda grunder idag som ”djupekologi”. En tidig framställning av dess idégrund gavs av Fritiof Cpra i ”The Web of Life”..
Tack för din kommenter, Bo!
Jag spinner vidare på min religionshistoriska tråd.
Ursprungsbefolkningarna ser även bergen som levande materia. Hos dem alla finns föreställningen om en livsenergi som genomströmmar hela tillvaron. Även våra förfäder vikingarna hade föreställningen om livsenergin, som kallades megin och lever kvar i ordet `dagsmeja`. En del indianstammar anser att vi människor står i förbindelse med Moder Jord genom en osynlig energilänk från naveln ned i jordens inre. I en del av deras riter ligger de ned på magen för att känna denna förbindelse (jag har aldrig prövat).
För några år sedan belönades lakotaindianhövdingen Arvol Looking Horse med ett fredspris vid en ceremoni i FN-huset i New York. Priset heter Juliet Hollister Award och tilldelas personer som betyder mycket för fred och kommunikation mellan olika kulturer och religioner. Tidigare har Dalai Lama, Nelson Mandela och Ravi Shankar fått detta pris. Arvol Looking Horse har tagit initiativ till World Peace and Prayer Day år 2 000. Denna ceremoni utförs idag vid midsommarsolståndet på alla heliga platser runt om I världen. Tanken bakom är att förena världens folk i en gemensam bön för att hela Moder Jord och sprida en medvetenhet om fred, harmoni och att vi all hör samman. Detta finns beskrivit i länken http://www.wolakota.org/
I samband med belöningen höll A. Looking Horse ett tal i FN. Titel löd: ”Vi måste förenas för att försvara Moder Jord”. En del av detta tal kan läsas nedan. Hela talet, översatt av shamanexperten Jörgen I. Eriksson, finns på länken http://www.norrshaman.net/Arvol.htm
”Jag har fått lära mig om dessa viktiga saker sedan jag var 12 år, när jag mottog knytet med den heliga vita buffelkalvspipan och alla dess läror. Vårt folk har försökt skydda heliga platser sedan tidernas begynnelse. Dessa platser har kränkts i århundraden och har fört oss till den obehagliga situation som vi befinner oss i idag på global nivå.
Se er omkring. Vår Moder Jord är mycket sjuk på grund av dessa kränkningar, och vi befinner oss på randen till att förstöra möjligheterna till en hälsosam överlevnad för de generationer som ska komma, våra barns barn.
Våra förfäder har försökt skydda vår heliga plats, det som kallas Black Hills i Syddakota, “hjärtat i allt som är”, från fortsatta kränkningar. Våra förfäder såg aldrig någon satellitbild av denna plats men nu när de bilderna är tillgängliga ser vi att den har formen av ett hjärta.
Diné (Navajo) har skyddat Big Mountain, som de kallar sin lever, och vi lider av och kommer att lida mer av kolbrytningen där och alla de giftiga processer som används vid kolbrytningen.
Aboriginerna har varnat för den globala uppvärmningens nedsmutsande effekter på korallreven som de ser som Moder Jords blodrenare.
Urfolken i regnskogen berättar att regnskogarna är planetens lungor som behöver skyddas.
Gwich’in Nation konfronteras av oljeborrning på det arktiska viltreservatets kustslätt, som för Gwich’in betyder “där livet börjar”. Kustslätten är födelseplatsen för många livsformer bland djurnationerna. Om dessa djurnationer dör kommer det att föröda urfolken i det här området.
Allt eftersom denna destruktiva utveckling fortsätter över hela världen kommer vi att bevittna utrotningen av flera djur-, växt- och människonationer till följd av mänsklighetens missbruk av makt och brist på förståelse för “livets balans”.
Urfolken varnar för att denna destruktiva utveckling kommer att orsaka ödeläggelse i global skala. Det finns mycket, mycket mer kunskap och medvetenhet bland urfolken om Moder Jords heliga platser, hennes chakran och sambanden med vår själ som säkerligen kommer att påverka framtida generationer.”
(Översättning: Jörgen I. Eriksson)