TEXT: KERSTI WISTRAND
Sexuella trakasserier mot kvinnor tycks ha pågått i alla tider. Och då inte endast våldtäkter utan kommentarer och tafsande, en gråzon där kvinnor protesterat men inte tillräckligt för att bli hörda. En gråzon där männen visar sin makt över kvinnor och tycker sig ha rätt till det. Nu kommer ännu en kraftsamling, ett gemensamt kvinnovrål: Sluta upp- ser ni inte vad ni gör! Det handlar inte bara om våra kroppar, ni våldför er på våra själar. Det är kränkande och förnedrande och ger oss psykiska sår!
I spåren av att den amerikanske filmproducenten Harvey Weinstein anklagades för våldtäkt och mängder av sexuella trakasserier, startade skådespelerskan Alyssa Milano nätkampanjen #metoo som fått en spridning av miljoner delningar, långt mer än något tidigare upprop. Hundratusentals kvinnor delar nu med sig av sina erfarenheter. Sociala medier ger röst åt kvinnorna vilket visar hur stort problemet faktiskt är och att en förändring måste ske.
Nu har även män som utsatt kvinnor börjat intressera sig för kampanjen och startat #ihave , där de börjat prata om händelseförlopp utifrån deras egna perspektiv.
Många kvinnor som varit utsatta har länge hållit tyst eftersom de skuldbelagt sig själva och upplevt sig vara en del av skammen. Tystnaden är som bekant förövarens bästa vän. Genom denna uppmärksamhet på nätet har även mod getts till unga kvinnor som nu vågar anmäla övergrepp de utsatts för.
En mycket stark kör av kvinnoröster, ett gemensamt kvinnovrål. Kvinnor äger rätten att bestämma över sina egna kroppar och slippa leva i skräck för kränkningar och övergrepp.
NU är det viktigt att samhället tar tag i detta. Vi måste alla ställa oss frågan hur vi ska göra för att vi ska respektera varandra. Det är inte okej med sexuella antydningar och kommentarer även om det är en brorsa eller vän som ligger bakom. Föräldrar behöver tala med sina söner. Män och pojkar behöver sätta stopp för kompisar och tillrättavisa dem som överskrider gränsen. En kampanj i skolor, arbetsplatser, sportklubbar och hem måste till för att driva en samhällsförändring.
Mycket kunde sägas, men jag vill bara uttrycka min tillfredsställelse att allt som nu händer ifråga om relationer mellan de båda könen, är rätt steg i en utveckling, som måste nå målet, att oavsett könstillhörighet, är vi allesammans Sapiens, på väg att bli riktiga människor, vilket vi av olika orsaker definitivt inte är än.
Tack för ordet / Lars