25 april, 2017

Psykoanalys

Psykoanalysen Nytt på Vetapedia

Psykoanalys: en av Sigmund Freud (1856-1939) grundad psykologisk riktning, även kallad ”djuppsykologi”

Psykoanalysen uppstod genom Freuds iakttagelseförmåga av sina klienter och ett logiskt-kreativt teoretiserande. [1] Under slutet av 1800-talet använder han beteckningen metapsykologi för att definiera originaliteten i sitt försök att skapa en psykologi som leder bortom medvetandet, in i själens djup till omedvetna önskningar och drifter. [2] Han gjorde detta i jämförelse med dåtidens psykologiska och filosofiska teorier, som utgick från det mer direkt iakttagbara medvetandet. Han talar också om att ”omvandla” filosofin och metafysiken till ”metapsykologi”.

Människans medvetna upplevelser är endast en del av hennes själsliv och kan jämföras med toppen på ett isberg, som sticker upp ur havsytan. Det förmedvetna och det omedvetna finns så att säga under havsytan.

Personligheten delades in i tre delar (3):
1. Det-et som är den ursprungliga beståndsdelen och representerar nedärvda och konstitutionellt betingade drifter.
2. Det medvetna jaget
3. överjaget som bildas under barndomen under inflytande av föräldrarnas, traditionernas, miljöns och de goda idealens inflytande.

Psykoanalys är både en teori om människans känslo- och tankeliv och en behandlingsmetod. [4]
Teorins grund är att det finns en omedveten mening och avsikt bakom människans föreställningar och handlingar. Som behandlingsmetod är psykoanalys en hjälp till inre förändring och frigörelse från invanda livsmönster, vilket ger möjlighet att möta livets svårigheter och ta ansvar för sitt eget liv.
Psykoanalytiska tankegångar har fått stort inflytande såväl inom behandlingsarbete som i den samhälleliga och kulturella debatten.
Bakom människors upplevelser och handlingar finns ofta omedvetna fantasier, föreställningar och önskningar.

Syftet med psykoanalys är att ge klienten, analysanden hjälp att förstå mer av sin omedvetna värld, inte minst genom insikter om av vad som sker i relationen mellan psykoanalytiker och analysand. I samspelet mellan dem gestaltas och speglas bland annat analysandens upplevelser och känslor från betydelsefulla relationer i barndomen.

Genomarbetningen av dessa ibland smärtsamma känslor avser leda till ökad självinsikt.

Psykoanalys är en intensiv, djupgående och långsiktig behandling, som bedrivs med konsultationer ibland flera gånger gånger i veckan.

Analysanden ligger ner och uppmanas att så fritt som möjligt delge psykoanalytikern sina tankar och känslor.
Den psykodynamiska terapimetoden har sin grund i Freuds psykoanalytiska teoribildning med fokus på lösning av intrapersonella och interpersonella medvetna, förmedvetna och omedvetna konflikter samt i senare tiders psykodynamiska teoribildning och modern forskning.

I den psykodynamiska terapin träffas terapeut och klient en eller två gånger i veckan under i genomsnitt ett par år.

Källor
1) Freud, S. (1940/95) Orientering i psykoanalys. Stockholm: Natur & Kultur.
2) Sigmund Freud Metapsykologi
3) Filosofisk uppslagsbok av Konrad Marc-Wogau. Liber. Uppsala 1963.
4) Svenska psykoanalytiska föreningen LÄNK

 

Kommentera

%d bloggare gillar detta: