21 juli, 2017

Ellen Key med sin nyskapande Livstro del I

Ellen Karolina Sofia Key, född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern,

Ellen Karolina Sofia Key, född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern

Internationellt var samhällsreformatorn Ellen Key en gång lika känd som den jämnårige August Strindberg. 1903 – 06 utformade hon sin Livstro i boksviten Livslinjer I-III.
Denna livstro, som talade för ”en tro utan Gud – livet själv är livets mening” kom att få stark inverkan i svenskt kulturliv fram till andra världskriget, och känns förvånansvärt modern än idag. Kersti Wistrand har läst böckerna och kommer att i två delar ge en sammanfattning. I denna första artikel presenteras bakgrunden och i artikel II Ellen Keys Livstro.

Text: Kersti Wistrand

Ellen Key  1849-1926

Ellen Key 1849-1926

Ellen Key (1849 – 1926) var en intensiv och levande personlighet, som ägde djupa kunskaper inom litteratur, historia, filosofi samt konst. Hon var en karismatisk talare, pedagog och författare fokuserad på kvinno-, barn- och fredsfrågor. (Se Länk: Omberg vid Vättern en inspirationsplats.)

Mindre känd idag är hennes hållning i livsåskådningsfrågor, där hon instiftade Livstron och talade för ”en tro utan Gud – livet själv är livets mening”. Vad hade då Ellen Key för livserfarenheter/bakgrund som utformade denna hennes livstro vid en ålder runt femtio år?

Ellen Key var uppvuxen i ett intellektuellt hem, där speciellt fadern, den liberale riksdagsmannen Emil Key, noga följde med i de frågeställningar som rörde samtiden. Då Ellen var tio år gammal kom Charles Darwins (1809-1892) bok Om arternas uppkomst (1859) ut i England. En ny världsbild, som innefattade människans biologiska evolution, såg sin gryning. Darwin formade en ny syn på utvecklingsförloppet, vilket förutsatte en mycket hög ålder av jorden och med en successiv utveckling av arterna, där de med starkaste generna överlever och för livet vidare. Han förenade den gamla idén om ”kampen för tillvaron” med evolutionen och såg utvecklingen mycket som resultat av yttre faktorer. Samtidigt försökte engelsmannen Herbert Spencer (1820-1903) klargöra hur allt i tillvaron var statt i en fortgående utvecklingsprocess, även samhället, där slutmålet var lycka och välstånd för alla medborgare.

Ernst Haeckel (1834-1919), en framstående tysk biolog, professor, filosof och fritänkare tillämpade Darwins evolutionslära praktiskt. Haeckel var embryologins grundare och upptäckte och beskrev tusentals arter, byggde stamträd samt myntade många nya termer, t.ex. ordet `ekologi´. Han räknade även med nedärvda egenskaper. Bland hans upptäckter märks den s.k. biogenetiska grundlagen, som säger att den utveckling som ett embryo eller ett foster genomgår fram till individens mognad, är en avspegling av hela artens utveckling ur det primitiva urtillståndet.

Ett av Haeckels stamträd över människans utveckling

Ett av Haeckels stamträd över människans utveckling

(För större version)

Snabb samhällsutveckling

Men också andra revolutionerande händelser sköt fart på samhällsutvecklingen under 1800-talet. Det gällde t.ex. inom kommunikationsområdet. Morsesystemet började användas mellan Washington D.C. och Baltimore och en sjökabel lades ut under Atlanten till Irland. Snart möjliggjordes telegrafi över hela jordklotet och nyheter kunde lättare spridas. När Ellen var ett år gammal infördes den första elektriska telegrafen i Sverige och när hon fyllde sju, började statens järnvägar, de s.k. stambanorna byggas, och då passade man samtidigt på att dra telegrafilinjer mellan städerna. Samma år som Ellen föddes uppfanns telefonen, men telefonnätet började byggas ut först då hon var bortåt 30 år.

Man kan föreställa sig hur dessa uppfinningar inom kommunikationens område kom att stimulera dåtida tankar och föreställningar. När elektriciteten upptäcktes och principen för telegrafi och telefoni uppfanns, väcktes ett förnyat intresse för den osynliga dimensionen i tillvaron. Intresset för förändrade medvetandetillstånd och andra dimensioner uppstod. Hypnosen och den freudianska psykoanalysen föddes. Intresset för indisk filosofi började långsamt vakna och nya andliga rörelser som spiritism, teosofi och antroposofi såg dagens ljus. De två senare riktade kritik mot kristendomen och var intresserade av att förena vetenskap med religion. Den svenske författaren och religionsfilosofen Victor Rydberg (1828 -1895) förespråkade t.ex. fullständig religionsfrihet och kyrkans skiljande från staten. Samtidigt var han mycket intresserad av fornnordiska trosföreställningar och magi. Den svenska avdelningen av Teosofiska samfundet grundades i hans hem i Djursholm, men han blev själv aldrig medlem där.

Darwins utvecklingslära – ett 1800-talets paradigmskifte

Darwins upptäckt blev del i ett stort paradigmskifte, som kom att prägla den intellektuella debatten och bana nya vägar inom många områden, inte minst religionsfilosofin där flera olika synsätt uppstod. Auktoritetstron ifrågasattes. Kostymen kändes så att säga för trång och en samhällelig frigörelseprocess inleddes inom religion, politik, klassamhälle samt kvinnofrågor och omvärlden öppnades upp på ett nytt sätt.

Religionsfilosofiska strömningar i Europa

Skapelseberättelsen och den kristna läran med dess synda- och försoningslära, himmels- och helvetestro ifrågasattes och fritänkarrörelsen uppstod. Man ansåg att kyrkans lära undertryckte vissa sidor hos människan till förmån för andra, gav skuldkänslor och väckte misstro till hela människonaturen.

Haeckel gav sig i kast med de stora frågorna om livets uppkomst samt arternas och människans utveckling. Utan att övergå till ren ateism var han motståndare till religionen, speciellt katolska kyrkan som hade förföljt vetenskapsmän under tidigare århundraden. Den samtida filosofen Ludwig A. Feuerbach (1804 – 1872) gick så långt att han ansåg att all religion är en mänsklig uppfinning och att människan själv skapat Gud, inte tvärtom. Det gudomliga är endast projektioner av människans lyckodrift och egenkärlek, där Gud ses som summan av mänsklighetens allra högsta ideal och Jesus är ett uttryck för idealmänniskan. Naturen var tillvarons kärna och människan är en del av naturen. Hennes enda kunskapskälla är hennes kroppsliga sinnen.

Den tyske filosofen Friedrich W. Nietzsche (1844 -1900) influerades också av Darwin och ansåg att vetenskapen var människans räddning från religionen. Som son till en protestantisk präst och med en sträng och konservativ uppfostran var det inte underligt att han i sin kritik av kristendomen ansåg den vara en asketisk, hämmande och förtryckande religion, som förnekade livet och försvagade samhällsutvecklingen genom sin nästankärlek och medlidande. Med citatet ”Gud är död” avsåg han det auktoritära gudsbegreppets död.

Friedrich Nietzsche 1844-1900

Friedrich Nietzsche 1844-1900

Utvecklingstron förutsatte att en moraliskt och intellektuellt högt stående idealmänniska så småningom skulle utvecklas. Hon skulle vara målet för mänsklighetens utveckling och besitta den högsta intelligensen, men även den högsta själsliga förmågan. Jesus betraktades ofta som en idealmänniska inom fritänkarleden. Nietzsche kallade denna välutrustade personlighet för övermänniska, ett begrepp som senare missförstods och övertogs av nazismen. Nietzsche var i sina skrifter i själva verket öppen motståndare till rasism.

Viktor Rydberg, född 18 december 1828 i Jönköping, död 21 september 1895

Viktor Rydberg, född 18 december 1828 i Jönköping, död 21 september 1895

När Ellen var tretton år utgavs Viktor Rydbergs bok Bibelns lära om Kristus (1862). Rydberg förnekade treenighetsläran och avvisade Kristi gudom. Han hävdade liksom Feuerbach att Jesus främst var en idealmänniska och inte Guds son. Rydberg ifrågasatte arvsynden och pekade på att människan var utvecklingsbar. Han motsatte sig också tanken på helvetet. Bibelns lära om Kristus var revolutionerande och en intellektuell diskussion om kristendomen kom igång och vitaliserade tänkandet i Sverige. Radikala liberaler tog till sig Rydbergs kritik, eftersom bokens innehåll låg i linje med den individualism som bejakades under 1800-talets slut. Samtidigt var motståndet stort från kyrkans sida.

Samtidens frågor diskuterades livligt i det keyska hemmet och redan som barn säger sig den lilla Ellen (Livstro:II:I s. 45) ha valt bort kristendomen genom att inom sig svara nej på frågan: ”Vill jag offra de delar av min personlighet som krävs för att helt leva mig in i Jesu personlighet?” Utvecklingen ansågs nu kommit så långt att mänskligheten andligt vuxit dithän att den var mogen att kasta ifrån sig auktoriteten: bibelns, kyrkofädernas och religionsgrundarnas bestämda religion, för att tala med Ellen Keys egna ord. Nu var det dags för ”andarna att resa sig mot varje andlig myndighet som vill hålla dem fångna, för att endast lyssna till de inre rösterna och till de stämmor utifrån, som samklinga mot dessa röster.”(II:44)

En ny gudsbild

Den bibliska gudsbilden avskaffades av många intellektuella, men ersattes ofta med en annan. Darwin var t.ex. själv inte ateist utan tillhörde den unitariska kyrkan, som avskaffat dogmatiska trosbekännelser och Guds treenighet. Denna kyrka menar att religion och vetenskap kan samexistera och vägleda i förståelsen av naturen och Gud.

Haeckel avvisade skapelsetanken, men såg naturen som besjälad och menade att Gud var identisk med de allmänna naturlagarna. Denna hans filosofi, präglad av naturvetenskap, evolutionistisk kunskap och framtidstro, benämndes ”Haeckels monism” och fick genomslagskraft i både borgerligt liberala och vänsterorienterade kretsar och kom så småningom även att påverka Ellen Keys Livstro. Efter ett möte med honom vid trettio års ålder blir hon öppet en fritänkare.

Redan under romantiken under 1800-talets första hälft talade filosofen Friedrich von Schelling (1775-1854), influerad av filosofen Spinoza och vetenskapsmannen Bruno, om tillvaron som en enda andlig enhet, en slags monism. Verkligheten är en enhetlig organism stadd under utveckling och vars högsta uppenbarelseform är anden. Den konstnärliga verksamheten är uttryck för andens högsta tillstånd, som gör att geniet kan höja sig över motsatserna.

En skiljelinje mellan de romantiska idealisterna och utvecklingstrons materialister börjar så småningom göra sig gällande. Medan idealisterna ser att den inneboende anden påverkar utvecklingen, menar de mer renodlat utvecklingstroende att det är miljön och kampen för tillvaron som formar utvecklingen.

Ellen Key var vetgirig och läste allt vad samtiden hade att erbjuda i fråga om framsteg inom naturvetenskapen och de tankar kring livsfrågorna som dök upp. Hon diskuterade och funderade, stöpte om och kom strax efter förra sekelskiftet fram till livstron, hennes eget svar på de existentiella frågorna. Av avgörande betydelse för denna hennes livstro var dessutom två tragiska upplevelser som kom att påverka henne djupt.

Sjön Maren i Småland

Sjön Maren i Småland

Två personliga tragedier i Ellen Keys liv

En vacker sommardag 1865 förändrades den 16-åriga Ellen Keys liv i grunden. Hon hade tagit med sig sina två yngre flickkusiner till den småländska sjön Maren för att lära dem simma, men olyckan var framme och de båda drunknade (III). Ellen blev omskakad i sitt inre och på grusgången framför föräldrahemmet i Småland skrev hon ett citatet: ”Gud är död”. Detta citat, som kom att användas långt senare av Nietzsche, dök först upp i början av 1800-talet och då i en novell av den tyske författaren J.P. Richter och innebar att det omnipotenta och auktoritära gudsbegreppet har dött. Den tonåriga Ellen tycks ha intellektualiserat dödsolyckan och denna tragiska händelse kom säkerligen att bli en viktig länk till utarbetandet av hennes Livstro.

Urban von Feilitzen född den 23 maj 1834 i Östergötland, - död 14 september 1913

Urban von Feilitzen född den 23 maj 1834 i Östergötland, – död 14 september 1913

Vid 25 års ålder, 1874, läser Ellen Key boken ”Protestantismens Mariakult” skriven av Urban von Feilitzen. Denne var gift med en pianist, hade fyra barn och var bosatt på ett gods utanför Linköping, men kände sig som en ”andlig öbo” i sitt eget hem. Frun var mycket frånvarande och i sin bok skrev han om kvinnans viktiga plats i hemmet. Ellen Key skrev en positiv recension, där hon lade fram sina tankar om moderskärlekens betydelse. Detta blev upptakten till en omfattande brevväxling med upp till trettio sidor långa brev. Feilitzens hustru kom dock på deras platonska kärlek, som kom att vara drygt ett decennium. Korrespondensen upphörde, eftersom Feilitzen inte ville skilja sig. Ellen Key förblev ogift resten av livet med denna olyckliga kärlekshistoria inom sig. Den blev känd först 1930. Istället övergick hon till att bli samhällsmoder, ett uttryck med vilket hon avsåg en ogift kvinna med moderlig omsorg om sina medmänniskor.

Inspirationen av Goethe

Urban von Feilitzen var Goethespecialist, men först efter brytningen började Ellen Key studera Goethe (1749 – 1839), en tysk diktare, författare, poet och naturforskare. Han var bl.a. romantikens främsta föregångsgestalt. Hon fascinerades av hans bok ”Valfrändskap”, där hon kände igen sin egen olyckliga kärlek till en gift man. Inom sig ansåg hon att Urban och hon hörde ihop. Valfrändskap talar om ”kemisk affinitet”, om den äkta kärlek och samhörighet som kan uppstå och finnas utanför äktenskapets gränser. De som älskar varandra är äkta makar, anser Ellen Key.

Johann Wolfgang von Goethe (målad av Stieler 1828)

Johann Wolfgang von Goethe  född 28 augusti 1749, Tyskland - död 22 mars 1832 i Weimar

Johann Wolfgang von Goethe född 28 augusti 1749, Tyskland – död 22 mars 1832 i Weimar

1899 reste Ellen Key ned till Goethes hemtrakter i Tyskland och i porten till hans hem i Weimar, läste hon inskriptionen ”Man ska leva här och nu”. Det gav ett starkt intryck och hon började nu utforma sin livstro. Kärleken till Urban von Feilitzen överfördes i viss mån till Goethe, som hon senare såg som idealmänniska och kom att dedicera sin Livstro till.

Porten till Goethes hem i Weimar (Wikicommons)

Porten till Goethes hem i Weimar (Wikicommons)

Inspiration av Ernst Haeckel

Ellen Key följde intensivt med sin tid, var beläst och bildad. Redan1879, vid trettio års ålder, såg hon sig själv som fritänkare. Från och med det året hade Ellen Key på allvar börjat studera Darwin och Ernst Haeckel. Den senare träffade hon vid ett tillfälle i London.

Haeckel Muscinae - Konstformer i naturen (1904)

Haeckel Muscinae – Konstformer i naturen (1904)

Ellen Key, som uppskattade skönhet mycket, beundrade även Haeckels egna illustrationer av symmetrin i naturens former. Och framför allt tog hon till sig Haeckels monism om den besjälade tillvaron samt framtidstron att allt inklusive samhället utvecklades mot allt högre och ädlare former. I sin Livstro ser hon kärleken genomströmma tillvaron och vara den kraft som formar denna utveckling. I följande artikel del II kommer jag att presentera Ellens Keys livstro.

Kersti Wistrand

Källor: Till de idéhistoriska delarna har i huvudsak använts:
I. Marc-Wogau, K, Filosofisk uppslagsbok, Liber, Stockholm. 2. Fredriksson, G, 20 filosofer, Pan, Nordstedts förlag, 1994, Stockholm. 3. Eriksson, G och Frängsmyr T, Idéhistoriens huvudlinjer, W&W, 2004, Stockholm samt
II. Ett föredrag av Inga Sanner, professor i idéhistoria, 28 januari 2013. Teologiska rum, Spånga kyrka.
III. De två personliga tragedierna är hämtade ur en föreläsning om Ellen Key av fil.dr. Elisabeth Auer, 2 oktober 2014 i ABF-huset. Sthlm. Arr: Humanisterna. You tube
IV. Ellen Key-citaten: Key, E, Människan och Gud, Livslinjer del 2:2, s 44 samt del 2:1 s 255, Albert Bonniers förlag, 1924-25, Sthlm.

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Trackbacks

  1. […] I sin syn på livet har Ellen Key tagit intryck av tidens anda med Darwins evolutionslära och Haeckels monism, men även hans teori om att vi kan ärva våra förfäders känslor, upplevelser och tankar. Hon är även influerad av Spencers tankar att samhället genomgår en evolution samt av Goethe. Se föregående artikel. […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: