Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängverkan får sin energi genom fission, kärnklyvning av atomer, eller fusion, då atomkärnor smälts samman och bildar större och tyngre kärnor och därvid frigör energi.
Efterkrigstidens kalla krig inleddes 1947 av president Truman. Kersti Wistrand redogör för vätebomben och kärnvapenutvecklingen fram till nutid.
TEXT av KERSTI WISTRAND
I stjärnorna i rymden försiggår hela tiden fusion. I framställning av vätebomben har människan använt sig av just fusion. Frigörelsen av energi sker genom en sammanslagning (fusion) av lätta atomkärnor som t.ex. isotoper av väte. I atombomben däremot frigörs energin genom klyvning (fission) av tunga atomkärnor som t.ex. uran och plutonium. Atombomber kallas ofta fissionsvapen, vilket inte är helt korrekt, eftersom bomben är ”skalet”, en slags vapenbärare av fissionsladdningen. Dagens bombflygplan använder kryssningsrobotar försedda med kärnladdningar (1).
Den amerikanska vätebomben 1954– världens första
Efterkrigstidens kalla krig mot Sovjet inleddes av president Truman 1947. De två amerikanska fysikernas överlämnande av hemlig information om atombomben till Stalin hade bidragit till kommunistskräcken, se tidigare artikel I och II i denna serie. LÄNKAR Trumans doktrin blev nu att bekämpa kommunismen överallt och i alla dess former. CIA inrättades som en världsomfattande underrättelsetjänst. NATO bildades 1949. En vild debatt utbröt i USA: “Sovjet har detonerat sin första bomb – ska vi skaffa starkare kärnvapen?”
Delar av det amerikanska folket hade börjat vakna upp och inse de katastrofala följderna av ett kärnvapenkrig. 1950 skrev den amerikanske protestsångaren Ed McCurdy en fredssång, Last night I had the strangest dream (på svenska: I natt jag drömde…), som kom att bli en klassiker och inspirera och ge hopp till fredsrörelsen. Här nedan sjungen av Pete Seeger.
Men politikerna fortsatte på sin inslagna väg. Den amerikanske fysikern Harold Agnew, som deltagit i Manhattanprojektet och vid fällningen av bomben över Hiroshima och filmat det hela från planet, blev ledare för projekt Castle, kodnamnet för en rad vätebombssprängningar (2). Hemliga provsprängningar utfördes, men nyligen har man funnit dokumentärfilmer kring projektet. Efter flera misslyckanden med kärnfysikern Edward Tellers s.k. “superbomber” stora som trevåningshus – innehållande kylanläggningar – och vägande 82 ton, kom det avgörande experimentet med Castle Bravo. Nu användes bl.a. litium i bomben för första gången för att göra den mindre och lättare. Även denna gång, den 1 mars 1954 skulle experimentet komma att ske vid Bikiniatollen, en ring av små öar i Stilla havet. Det var ett experiment vars följder ingen kunde förutse. Allra minst var man kunnig om kärnreaktionerna hos litium.
”Agnew NagasakiPuCoreDetail” by photo taken by U.S. Government military personnel on Tinian Island in 1945 – private collection of Harold Agnew. Licensed under Public Domain via Commons –
All befolkning var evakuerad. Detonationen skulle ske ovanför den största ön, Bikini. Denna bomb var 1 200 gånger kraftigare än hiroshimabomben och mer än dubbelt så stark som man hade planerat. 48 timmar innan sprängningen lämnade all personal utom de som skulle utlösa bomben, ön. När den enorma bomben detonerade, utlöstes ett enormt radioaktivt moln som sedan blandades med stoff från marken. Geigermätaren stod på farligt höga nivåer. Fartyg med höga militärer och forskare kunde, 3,7 mil därifrån, för ett ögonblick se sina skelett som en röntgenbild rakt igenom uniformer och kroppshyddor. Stötvågen kom i form av en skräckinjagande tsunami. Ett vitt pulver föll som en snöstorm runt fartygen. Några av männen slickade i sig lite och berättade att det kändes som sand i munnen. Naturligtvis drabbades många i besättningen, utan att veta om det då, av akuta strålningsskador och död kort därpå.
Vindarna blåste åt olika håll och många fiskare på havet fick strålsjuka och avled. En del avfall fördes med vindarna mycket längre bort och ingen visste vad som hände sedan.
Den personal som avfyrade och utlöste bomben satt på en annan ö i Bikiniatollen. De var skyddade i en bunker med väggar av armerad betong och säkerhetsdörrar. Ingen hade kunnat förutse följderna av denna kraftiga vätebomb. Inne i bunkern upplevde man det som en jordbävning och det knakade i väggarna. Personalen saknade skyddskläder. När de skulle ta sig därifrån till den väntande helikoptern hade de endast lakan som skydd runt sig. Även de blev strålningsskadade.
Bomben efterlämnade en vattenfylld krater 1,6 km bred och 60 m djup. Ursprungsbefolkningen har aldrig kunnat återvända. USA fortsatte med olika bombexperiment på Bikini och i Stilla havet. Åtminstone 67 sprängningar är kända. 1958 skedde det sista testet där. Framtida test skulle ske under jord.
Efter Castle Bravo-projektet ändrade nu USA uppfattning om dessa bombförsök. I mitten av 50-talet hade USA utvecklat alla tekniker som behövdes för att tillverka kärnvapen oavsett sprängkraft. Det problem som återstod att lösa, handlade om att få fram lämpliga bärare till dessa vapensystem. Nio månader senare under 1955, chockades västvärlden av att sovjetiska forskare detonerade kommunistblockets första vätebomb! Det finns källor som menar att ryssarna även denna gång kan ha tagit del av spionmaterial från amerikanska vätebombstillverkningen (3), men detta är högst osäkert. Både USA och Sovjet drevs nu att utveckla långdistansmissiler. 1957 sände Sovjet även iväg sin första satellit, sputniken, vilket ytterligare spädde på kommunistskräcken.
Den sovjetiska Tsarbomben 1961
Youtube rysk sång
Sovjet var som vi sett tidigare (LÄNK till artikeln II) starkt försvagat efter andra världskrigets slut och dess ledare framställde landet mycket starkare än det i själva verket var. Med 20 miljoner ryssar dödade var även Sovjet ett krigstrött land. Soldater i vilket land det vara månde, har aldrig haft någonting att säga till om i något krig utan måste alltid lyda order och ställa upp för att försvara sitt fosterland. Här ovan är en sång, Volgasången, som jag i detta fall tillägnar en sådan rysk soldat, hämtad ur Franz Lehárs operett ”Der Zarewitsch”:
”Ensam, ensam igen., ensam som alltid. Det står en soldat vid Volga strand / – Han vaktar hem och fosterland…… / I sin nöd sjunger han – / Har du däruppe alldeles glömt?/ – Om kärlek har jag så ofta drömt./ Du har så många små änglar hos dig/ skicka ner en av dem till mig.”
Supermakterna kom inte överens om uppdelningen av Berlin och Nikita Chrusjtjov beordrade uppbyggnaden av Berlinmuren, vilket var nära att starta ytterligare ett världskrig. President Kennedy försatte Europa i krigsberedskap, varpå Chrusjtjov signalerade till sina egna: ”Låt oss visa amerikanarna vad vi kan!” (2)
Denna kraftiga sovjetiska vätebomb kom som en fullständig överraskning för USA. 30 oktober 1961 kunde de registrera ett mycket starkt seismografiskt utslag i Sibirien. Det visades sig att ryssarna hade utlöst en vätebomb, sex gånger starkare än amerikanarnas.
Denna vätebomb benämndes Tsarbomben. Chrusjtjov hade kallat in kärnfysikern Andrej Sacharov, som fått tre månader på sig att tillverka bomben. Sacharov var hela tiden tveksam och ängslig för konsekvenserna och för nedfallet, men var beordrad. Tidigt framförde han sin åsikt att förutsättningen för att världen skulle undgå fullständig undergång var att det rådde en teknisk jämvikt mellan öst och väst. Han kom senare att protestera öppet och sätta sig på tvären mot myndigheterna och blev därmed folkrättskämpe och viktig galjonsfigur för regimkritiken. Han fick Nobels fredspris 1975. Sedan 1988 har Europaparlamentet delat ut Sacharovpriset för tankefrihet till en person eller grupp som gjort anmärkningsvärda insatser för att försvara de mänskliga och grundläggande rättigheterna mot intolerans, fanatism och förtryck. Det utdelas den 10 december, årsdagen för undertecknandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (10 dec. 1948). Det är alltså samma dag som Nobelprisen utdelas till minnet av Alfred Nobels dödsdag.
Tsarbomben var 27 ton tung och släpptes på 12 000 meters höjd över ön Novaja Zemlja. Den föll 7 500 m innan den detonerade. Svampmolnet steg till 65 kilometers höjd, nästan sju gånger högre än Mount Everest. Byggnader inom 10 mil förstördes. Fönster 50 mil bort blåstes ut. Stötvågen var mycket större än forskarna någonsin kunnat förutse. Detoneringen, som skedde på 4 km höjd, gjorde att en del av avfallet fördes bort med vindarna och föll ned på helt andra områden. En halv miljoner ryssar kom att i framtiden drabbas av det. Alla data har hållits lika hemliga som USA:s bombprov i Stilla havet. Sacharov blev projektets störste kritiker.
Tsarbomben var en tydlig markering gentemot USA: ”Akta er, vi kan försvara oss!” De amerikanska analytikerna kunde konstatera att Tsarbomben fälld över Washington, skulle förbränna allt inom en radie på fem kilometer. 1- 3,5 miljoner invånare skulle genast dö. Folk på två mils avstånd skulle få tredje gradens brännskador och de flesta hus på 3,2 mils avstånd skulle förstöras.
Tsarbomben YOUTUBE
Läget efter vätebombsdetonationerna
Youtube- LÄNKEN till en av hans sånger från 1965
1947 hade president Truman inlett efterkrigstidens kalla krig mot Sovjet.
1950-talet präglades av våldsamma satsningar på kärnvapen. (4) Eisenhowers hot om kärnvapen drev t.ex. Nordkorea till vapenvila 1953. Idag utvecklar detta land egna kärnvapen.
1955 -75 pågick det kalla kriget i Vietnam, där USA ingrep på Sydvietnams sida och Kina-Sovjet stödde Nordvietnam.
Sovjet testade sin första interkontinentala ballistiska missil (ICBM) 1957. Samma år sände de upp sin första satellit Sputnik. Kennedy stärkte nu NATO. En kraftig upprustning av amerikanska missiler ägde rum. Vapenindustrin stod för 10 % av intäkterna i såväl USA som Sovjet.
England sprängde sin första vätebomb 1957. Samtidigt var staterna väl medvetna om det radioaktiva avfallet. USA och Sovjet kom därför överens om att sluta testa kärnvapen 1958.
1960 anmälde Frankrike sig som atombombsmakt. Både Sovjet och USA började testningar igen 1961. 1962 höll det på att gå väldigt illa och vi stod nära ett kärnvapenkrig i Kubakrisen (Kennedy och Chrusjtjov.) 1967 detonerade Mao Tse-tungs vätebomb. 1964 sprängde Folkrepubliken Kina sin första atombomb.
Under det kalla kriget hade USA 68 000 kärnstridsspetsar som mest. Det var tillräckligt att förstöra jorden fem gånger om. (5) Det är osäkert hur många Sovjetunionen hade.
1963 inleddes provstoppsavtalet mellan stormakterna. Man skulle upphöra med testningar i atmosfären och istället testa under jorden. Kina och Frankrike vägrade dock skriva under provstoppsavtalet. 1968 tillkom icke-spridningsavtalet för att försvåra för andra länder att skaffa kärnvapen.
1970-talet präglades av nya kärnvapenprodukter; under 1980-talet skedde en omfattande upprustning från president Reagans sida. Sovjets ekonomi orkade nu inte längre följa med i kapprustningen och Gorbatjov erbjöd istället USA nedrustning. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 inträffade. Ett av kärnkraftsmotståndarnas argument är att plutonium kan stjälas från kärnkraftsverk av terrorister som därefter kan tillverka egna bomber.
1991 ersattes Sovjet av Ryssland. Det kalla kriget upphörde som en följd av presidenterna Gorbatjovs och Reagans samtal. De f.d. sovjetiska satellitstaterna skulle vara alliansfria gentemot NATO och START I, som innebar reduktioner av de strategiska kärnvapeninnehaven, undertecknades. Det följdes av START II från 1993.
Idag har världen fler än två maktcentra vilket gör situationen mer komplicerad med nya risker. Idag har även Indien och Pakistan kärnvapen och troligen också Israel (5). Iran har signalerat att inte bygga någon atombomb under de kommande 10 -15 åren.
Både Ryssland och USA moderniserar sina vapen. Putin hotade med kärnvapen vid annekteringen av Krimhalvön. (6) USA svarar med att låta NATO demonstrera sin förmåga, dels genom att stationera sina moderna bombflygplan B-2 i Europa dels att med svenska regeringens tillåtelse delta i flygövningar över svenskt territorium under två veckor nu under försommaren 2015, en process som varit på gång under många år och inte är utlöst av Krimkriget. Amerikanska flygvapnet motiverar detta med att de vill visa på sin förmåga ”att leverera konventionell och nukleär avskräckning när som helst och var som helst”. Vladimir Putin har antagit en reviderad kärnvapendoktrin som tillåter insättandet av taktiska slagfältskärnvapen i Europa, vilket sprider osäkerhet i västliga försvarskretsar. Menar Putin allvar och är han beredd att sätta hårt mot hårt gentemot NATO eller är det endast frågan om en aggressiv retorik? (6)
Stora ryska övningar har utförts på ryskt territorium. Den 17 juni i år protesterade ryssarna på sitt sätt mot NATO:s framskjutande av sina positioner i Europa genom att visa en styrkedemonstration: två ryska bombplan, som kan bära kärnvapenrobotar, eskorterade av två snabba jaktplan flögs över Östersjön och i närheten av Gotland.
Maktkampen och det kalla kriget tycks vara på väg tillbaka.
Three-Five-Zero-Zero är en antikrigssång från musikalen Hair 1968 och är en protest mot Vietnamkriget.
Många av de unga amerikanska soldater som sänts ut i krig i Vietnam och Irak har varit fattiga sydstadsbor, som på så vis har försökt få sitt levebröd och låtit sig rekryteras.
Kommande artiklar handlar om fredsrörelsen och dess arbete, bl.a. mot Sveriges anslutning till Nato.
Kersti Wistrand
Källor:
1. http://laromkarnvapen.se/vad-ar-karnvapen/
2. Sakinnehållet är hämtat från TV1-filmerna ”Bomben som förändrade världen II” samt ”Världens största atombomb”(visad 4 aug 2015).
3. http://varldenshistoria.se/teknik/maskiner/sovjetunionen-stal-vatebomber-fran-usa
4. http://www.popularhistoria.se/artiklar/fran-domedag-till-terrorbalans/ Publicerad i Populär historia 2/1992.
5. Lista över länder med kärnvapen se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_k%C3%A4rnvapenmakter Om Israels kärnvapen, se https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_weapons_and_Israel
SvD: http://www.svd.se/karnvapen-tabu-i-angsligt-israel samt Israel and the Bomb https://www.nytimes.com/books/first/c/cohen-israel.html
6. DN 6 aug. 2015 ”Hotet ökar i en rörig värld” av Michael Winiarski.
Kommentar:
I min analys av skeendet av upptrappningen av det kalla kriget USA-NATO/Putin har jag använt mig av allmänt tillgängligt material från svenska tidningar, bl.a. DN. I sin artikel http://newsvoice.se/2015/08/19/swift-response-storsta-militara-provokationen-mot-ryssland-sedan-kalla-kriget-pagar-i-europa/ beskriver däremot Torbjörn Sassersson att Rysslands annektering av Krimhalvön är en följd av NATOs upptrappning av aggressiva militära övningar i Europa. Den intresserade uppmanas att själv göra en tidslinje för det kalla kriget och se i vilken ordning stormakterna agerat. Belagt är emellertid att NATO kommit allt närmare Ryssland genom att de flesta f.d. sovjetiska satellitstater sedan 1990-talet blivit Natomedlemmar, tvärtemot den överenskommelse presidenterna Reagan och Gorbatjov gjorde 1991, då kalla kriget upphörde. Även i flera asiatiska länder nära Ryssland finns NATO-baser.
Bakom övningarna i norra Sverige, ACE, där NATO deltar, finns förmodligen ett amerikanskt syfte att bl.a. komma åt och försvara de ekonomiska affärsintressen av råvaruutvinning både USA och Ryssland har i Arktis.