Humanism och Kunskaps retreat vecka vid Vättern med centralpunkt Medevi Brunn gav starka personliga intryck och öppnade för djupgående reflektioner. Carl-Johan Ljungbergs text inleds med en betraktelse över vetenskapens förutsättningar innan han kommer till sina upplevelser från vår Medevi-vecka i två påföljande rapporter.
TEXT: Carl Johan Ljungberg
Medevi Brunn, blev tidigt hälsans mötesplats
Platsen var spännande vald, för i Medevi kom ju några av vårt lands riktigt stora vetenskapsmän – inte minst hydroterapins grundare, den geniale Urban Hiärne och den snillrike och internationellt ryktbare kemipionjären Torbern Bergman – att bygga upp landets på sin tid största hälsobrunn och dess länge största sjukhus med ett utvecklat apotek. Brunnen kom länge att utgöra en knutpunkt för många generationers försök att förstå vitala grundfrågor och därtill en viktig social mötesplats.
Vilken sorts vetande kan vi lita på?
Det kämpas i dag mellan vänner av gängse vetenskap och annan kunskap, ofta så häftigt att det oroar eller i vart fall förbryllar många.
Fast inte ens naturvetenskapsmännen lär vara helt eniga om vad vetenskaplig kunskap är och knappast enigt fördömer andra slags kunskap. Många fördömanden härrör från en tidigare generation positivister men också idealister och teologer på sin kant (dock möjligen mindre kategoriskt).
Sådana konflikter för sannolikt varken vetenskap eller annat kunskaps-sökande framåt. De förgiftar idéutbytet och gör det svårt för riktningar och skolor att arbeta tillsammans och lära av varandras perspektiv och metoder. Detta är givetvis negativt. Ändå tycks knappast någon instans ha kraft eller mod nog att avblåsa striden och skapa nya, mer generösa spelregler.
Även i den moderna vetenskapens gryning fanns självfallet konflikter. I den mån det sporrade kunskapssökandet var det av godo. Olika åsikter om tro och vetande splittrade; tvister om sannings- och förklaringsvärdet av olika rön fördes, men först senare har de små skärmytslingarna samlats till en växande och hotfull frontlinje som mer kategoriskt tvingar oss att inför hot om utstötning ur det seriösa idéutbytet välja sida, ofta på ett sätt som strider både mot ämnets natur och den egna kallelsen. En rad (sekulär-) humanistiska nätverk och närstående organisationer har – med smått kuslig energi och målmedvetenhet – angripit vad de i sin oförståelse sett som primitiva, intellektuellt förkastliga former av kunskap.
De som hårt försvarar flydda tiders positivistiska dogmer är troligen få. Ändå har många av dem letat sig mot nyckelpositioner i vårt kunskapssamhälle.
Den visionärt lagde kan fundera över hur det hade varit, om fler individer med inflytande för några generationer sedan hade slagit in på en mer försonlig linje där nyfikenhet och personliga intressen i högre grad än rädsla och socialt tryck fått styra. Att låta de olika skolornas rön få tävla mer öppet med varandra eller till och med samexistera hade i väl knappast skadat kunskapens framryckande?
Carl Johan Ljungberg
Kommande Medevi vecka rapporter från CJ
21 juli #2 Medevi Brunn – utflykter och föreläsningar
25 juli #3 Medevi veckan – Besök i Heby kyrka
