Etnologi är ett brett kulturvetenskapligt ämne, där studenter lär sig att problematisera, förstå och förklara kulturella processer.
Begreppet betyder ”läran om folk”; Från grekiskans ethnos, folk, och logia.
Termen etnologi anses ha myntats av den svenske naturforskaren, ornitologen och arkeologen Sven Nilsson (1787-1883), professor vid Lunds Universitet 1832–56.
När etnologi introducerades som ett universitetsämne benämndes det som nordisk och jämförande folklivsforskning som inriktar sig både på sociala förhållningssätt, attityder, uttryckssätt och individens deltagande i det kulturella formandet av det egna samhället särskilt på det västerländska kulturområdet, vilket kan skilja sig från socialantropologin som fokuserar främst på att studera utomeuropeiska kulturer. Sedan 1970-talet är etnologi ett globalt verksamhetsområde. Studier på människors beteenden i sociala situationer omfattar allt från gruppers sociala uttryck och underförstådda normer och regelverk till massmediala uttryck och påverkan på sociala fenomen.
Etnologer började i slutet på 1900-talet att reflektera över sin egen forskarroll och vilken påverkan man som forskare kunde ha på processer.
Vid Stockholms Universitet finns Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Etnologi i kulturen
Under 1970-talet kom etnologer att rikta in sig på samhällsfenomen snarare än föremål och även om intresset för artefakter kom tillbaka till exempel rörande konsumtionsvanor. Med inspiration från feministisk kulturteori kom studiet av genus och identitet att expandera mot 1980-talets slut.
”Kulturanalysen” och synen på kunskapsbildning Epistemologi öppnade upp för flera forskningsfält och till förmån för historiska och kulturella processer. Kulturell förändring och kulturkonflikter blev nya teman under 1980-talet.
