Minnesord över Erik Enby

0
615
Dr Erik Enby i “Läkaren som vägrade ge upp” (Foto Lars af Sillén 2015)

Till minne av Erik Enby 1937–2022

Erik Enby lämnade jordelivet den 30 mars. Han föll och fick ett benbrott, opererades och dog av komplikationer efter hemkomst. Erik var en av de envisaste, omutligaste och mest energifyllda människor jag har känt.

Vi lärde känna varandra 1986 då jag intervjuade honom för en bok om bröstcancer. Hans syn på kronisk sjukdom drabbade mig då och förändrade för alltid min världsbild. Allt levande är underställt cykeln med växande och förruttnelse. Sätter det mikrobiella livet i växter, djur och människor igång den nedbrytningsprocess som slutar med förintelse? Ja, detta var Erik säker på efter att i tio år ha studerat levande blod i sitt speciella mikroskop.

Till en början var han naivt övertygad om att det medicinska etablissemanget skulle ta emot hans upptäckt med stort intresse. Så blev det inte. Att hävda att blodet inte är sterilt och att infektioner kan ligga bakom de kroniska sjukdomarna passar inte ihop med nuvarande medicinska paradigm. Blodtransfusioner kan då ifrågasättas, genteorier förlorar sin dominans.

Erik myntade begreppet ”somatisk ekologi” och önskade av hela sitt hjärta att någon ung, hungrig forskare skulle pröva hans teorier. Så blev det inte under hans livstid. I stället blev han bemött med hånfullhet, mobbning, hot och mediedrev. Hade han enbart blivit vid sitt mikroskop hade han sannolikt inte fått utstå allt detta. Men Erik ville omsätta sina teorier i praktiken, se om han kunde hitta terapier som var verksamma och som balanserade de sjukdomsalstrande mikroberna i kroppsvätskor och vävnader.

Han öppnade en privat mottagning och tog emot patienter från hela Sverige och även från utlandet. Han prövade sig fram med ofarliga, alternativa terapier och fick goda resultat. Erik hävdade ständigt att ingen kan ”bota sjukdom”, men det går att minska lidande och förlänga livsspannet.

Patientkretsen växte. Totalt har mer än 40 000 besökt hans mottagning i Göteborg. Ofta var effekten häpnadsväckande. I andra fall hade terapin ingen effekt och frustrerade anhöriga anmälde Erik. Reaktionerna var inte nådiga. Kvällstidningarna löpte amok och likställde honom med den våldtäktsdömde plastikkirurgen Troilius. Insider i TV3 gjorde ett skandalinslag. Efter flera års kamp drogs hans läkarlegitimation in 2007. Erik fortsatte att ta emot patienter, men fick inte behandla svåra kroniska sjukdomar. Kropp & Själ i P1 hade 1 april 2014 ett program om ”Doktorerna som inte går att stoppa”, en granskning av cancerbehandlingar utanför sjukvården. Erik fick inte chans till genmäle och programmet fälldes i Granskningsnämnden.

I självbiografin ”Blod, mod och envishet” (slutsåld hos Beijbom Books) från 2012 berättar Erik om sin uppväxt och sitt sökande efter sjukdomars orsaker. Berättelsen om hans forskargärning paras med livet som make åt rullstolsburna hustrun Gunnel. Boken reviderades och uppdaterades med tillägg av artiklar om hans forskning och fick ny titel: ”Läkaren som vägrar låta sig tystas” (Anarchos 2021).

Nyligen bortgångne regissören Börje Peratt fick nys om Eriks märkliga liv och gjorde två dokumentärer på totalt fyra timmar: ”Läkaren som vägrade ge upp” 2016 och ”Sista striden” 2020. Den förstnämnda kunde ses på privata visningar på fullsatta biografer runt om i Sverige, översattes till engelska och belönades med flera utländska priser. Båda filmerna har varit tillgängliga på Vimeo, men har tagits bort därifrån av okänd anledning. Förhoppningen är att de åter ska kunna visas i något forum. Hans livsgärning får inte glömmas bort.

Erik var en kontroversiell person och hade en mångbottnad personlighet med skiftande humör, men var också ståndaktig och analytisk. Han var älskad av sina patienter. Den göteborgska humorn färgade hans drastiska språk. Många patienter vittnar om hans förmåga och vilja att förklara komplicerade processer på ett enkelt vis, ofta i liknelser. För honom var fru Svensson viktigare än det medicinska etablissemanget, ”klonade vita rockar”. Inte konstigt om han sågs över axeln.

Ulla Premmert
En av redaktörerna till självbiografierna

———————

Begravningsceremonin äger rum den 29 april kl. 14.00 i Carl Johans kyrka i Majorna, Göteborg. Man kan följa ceremonin genom att klicka på denna länk: https://www.gillisedman.se/delta/minnessida/5C2P/
På samma sida kan man skriva minnesord.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.