Hedy Lamarr, skönheten från Österrike började sin karriär som skådespelerska. Flydde inför andra världskriget ett liv som lyxhustru till en vapenmagnat. Gjorde succé i Hollywood och är en av vår tids stora uppfinnare. I början av 2019 kan du se dokumentären om henne på SVT-Play (till fre 15 feb 23.59)
TEXT BÖRJE PERATT
Hedy mötte i London filmproducenten för det amerikanska filmbolaget Metro Goldwyn Meyer och blev filmstjärna i Hollywood. Men bakom detta dolde sig ett geni, en uppfinnare som kom att använda sin ovanliga intelligens och sitt tekniska intresse i det amerikanska försvarets tjänst. Hon uppfann ett signalsystem som idag ligger till grund för i princip all digitaliserad telekommunikation.
Hedy Lamarr är fascinerande, hennes skönhet slående och hennes själsliga frihet utmanande. Hennes förmåga att uttrycka sig och att upptäcka och exploatera världen är enastående. Man behöver inte söka länge på nätet för att finna en karaktär som vet vad hon vill och som kan tänja på gränserna inom sina egen frisinnliga moral för att nå dit. Men hon fick också inspiration från prominenta förebilder
”Jack Kennedy sa alltid till mig, Hedy, bli involverad. Det är livets hemlighet. Testa allt. Gå med i allt. Möt alla.”
Jo det är befriande och näst intill chockerande att läsa hennes historia och citat. Jack var således John F. Kennedy och citatet antyder att de hade en nära kontakt. Hennes mod och oräddhet vittnar om en existentiell styrka, ett självförtroende och en självklarhet att förverkliga sina drömmar.
”Jag fruktar inte döden eftersom jag inte fruktar något jag inte förstår. När jag börjar tänka på det beställer jag en massage och sådana tankar försvinner.”
Apropå #Metoo
Stegen för framgång i Hollywood är vanligtvis en pressagent, skådespelare, regissör, producent, framgångsrik man; och om du vill bli en stjärna, sover du med var och en, i den ordningen. Rått, men sant.
Hedy Lamarr tycks dock ha haft ett pragmatiskt förhållningssätt som gjorde denna ”sängväg till framgång inom filmvärlden överkomlig”. Man kan se henne som vilken framgångsrik man som helst som också tagit för sig av livet och kärleken och som då betraktas som karlakarl. Kvinnornas ”Hora eller Madonna” är inte applicerbar på Hedy Lamarr hon kan ses som en ”kvinnokvinna” och människa uti fingerspetsarna med ett frimodigt behov av att vara sedd och uppskattad.
Jag tycker om att otaliga hundratals följer mig. Jag älskar de som älskar mig mest. Jag är typ, smickrad av män som uppmärksammar mig.
Hedy Lamarr blev en pionjär inom området trådlös kommunikation efter hennes utvandring till USA. Hon utvecklade tillsammans med George Anthiel, ett ”Secret Communications System” för att hjälpa till att bekämpa nazisterna under andra världskriget. Genom att manipulera radiofrekvenser vid oregelbundna mellanrum mellan sändning och mottagning, gav uppfinningen en kod som förhindrade att sekretessmeddelanden kunde avlyssnas av fienden.
Lamarr och Anthiel erhöll patent i 1941, men den enorma betydelsen av denna uppfinning kom inte fram förrän årtionden senare. Tekniken genomfördes först på sjöfartyg under kubakrisen och kom därefter att utvecklas i många militära tillämpningar. Men viktigast av allt, den ”spridningsspektrum” -teknologi som Lamarr uppfann skulle möjliggöra den digitala boomen som gav teknisk ryggrad för mobiltelefoner, faxmaskiner och andra trådlösa kommunikationer.
Som det är fallet med många av de berömda kvinnliga uppfinnarna, fick Lamarr väldigt lite erkännande för sin innovativa talang vid den tiden, men nyligen har hon blivit överskjöljd med beröm för sin banbrytande uppfinning. År 1997 blev hon och George Anthiel hedrade med Electronic Pioneer Foundation (EFF) Pioneer Award. Och senare i samma år blev Lamarr den första kvinnliga mottagaren av BULBIE ™ Gnass Spirit of Achievement Award, ett prestigefyllt livstidspris för uppfinnare som kallas ”The Oscar ™ of Inventing.”
Hon var mycket mer än bara ett vackert ansikte, och har förtjänat en plats bland 1900-talets viktigaste uppfinnare. Hon var en visionär vars tekniska kompetens låg långt före sin tid.
Lamarr dog i Casselberry, Florida, den 19 januari 2000, av hjärtsjukdom. Hon blev 85 år. Hennes son Anthony Loder spred hennes aska i Wien skogen i Österrike enligt hennes sista önskan. Hon fick sedan en hedersbegravning på Wiens centrala begravningplats.
Börje Peratt
