20 januari, 2019

Livet efter detta

Bryce Dallas Howard och Matt Damon. Foto: Ken Regan

Före Jul 2018 gick “Livet efter detta” på kanal 5 och jag såg den igen med stor behållning. Har man haft upplevelser av NDU och förutom reaktioner från en oförstående omgivning även drabbats av egen genomträngande skepsis så blir denna historia en bekräftelse på att flera har gått genom motsvarande.

TEXT: BÖRJE PERATT

Originalartikel (28 jan 2015) på Medvetandets Uppkomst LÄNK
Upplagd på VETAMERA

Livet efter detta, är en amerikanskt dramafilm från 2010 regisserad av Clint Eastwood, och producerad av Steven Spielberg. Engelsk originaltitel Hereafter baserad på Peter Morgans manus. IMDb

Historien är uppbyggd på tre parallella spår. Det börjar med tsunamin i Thailand. En kvinnlig fransk TV-kändis som i praktiken har drunknat, räddas men får en nära döden upplevelse (NDU) som lämnar spår.  Filmen ställer underförstått frågan om ett liv efter detta men också vad kan en NDU innebära och vilka fenomen och medvetandeförändringar en sådan kan föra med sig.

I USA har mediet George (Matt Damon), som försörjt sig på att kommunicera med andra sidan, lämnat denna profession för ett normalare liv men känsligheten finns kvar och stör honom. I England söker en pojke kontakt med sin förolyckade tvillingbror.

Det är också en skildring av de svårigheter som medialitet kan leda till särskilt för den mediala (psychic) som har att möta en omgivning av trångsynthet och rädsla. Här visar också filmen att skepticism har sitt berättigande på grund av charlataner (falska medier) som utnyttjar människors sökande efter tröst.

George, spelad av Matt Damon, är medial sedan en sjukdom som barn då han upplevde en ndu (nära döden upplevelse) men som fått nog av denna “gåva” som han istället kom att betrakta som en plåga. Han har flytt en verksamhet som medium för att istället bli fabriksarbetare.

Den franska journalisten Marie, spelad av Cécile de France, är med om en tsunamikatastrof, som förändrar hennes perspektiv på tillvaron. Hon möter oförståelse hos medarbetare och chefer som betraktar hennes NDU upplevelse som fantasier. – “Om det vore verklighet så borde väl fler ha upptäckt och skrivit om det!”

I sitt sökande efter svar reser hon till ett hospis för att träffa en läkare och forskare som tillerkänner henne att upplevelserna är desamma som man har stött på hos patienter som återupplivats. Denne läkare uppmanar journalisten att utnyttja sitt kändisskap för att visa på en verklighet som många försöker dölja.

Hon återvänder till sin TV-redaktion där hon har fått ett uppdrag att skriva en bok om en känd fransk politiker (Mitterand) men sedan väljer hon istället att skriva boken utifrån sina upplevelser under och efter tsunamin. Hennes uppdragsgivare blir mycket upprörd över att inte få ett resultat som han förväntat sig men hjälper henne ändå att få boken publicerad. Det rullar igång en händelseutveckling som länkar ihop filmens tre huvudpersoner. Dessa tre parallella berättelser om en pojke, en kvinnlig journalist och en man som alla påverkats av döden på olika sätt kommer att korsa varandra och de kommer alla tre att påverka varandra.

De engelska tvillingbröderna, i de allra första tonåren, lever tillsammans med sin alkoholiserade mor och är under en process av att bli omhändertagna av socialen. När Jason dör i en bilolycka söker Marcus desperat efter kontakt med han själ. Han besöker en bokmässa i London där den kvinnliga journalisten håller ett föredrag om sin bok. Där dyker också George upp som flytt USA.

Filmen blev Oscarsnominerad för bästa specialeffekter.

Försök att förklara eller förringa möjligheterna av NDU

I Wikipedia beskrivs den som en fantasyfilm och förnekar därmed att den skulle ha en verklig bakgrund. Detta går i linje med den historieförfalskande wikipediaguerillan som övervakar Wikipedias artiklar som berör sådana ämnen.

Det är samtidigt fascinerande att ta del av intervjuer med manusförfattaren Peter Morgan och hur kommentarer speglar rädsla för att tillstå att filmen skulle skildra en möjlig verklighet.

För egen del kom jag att ägna 20 år till att forska på min egen NDU utan att då, 1987, ha tillgång till internet eller ens kunskap om att fenomenet existerade. NDU är myntat av Raymond Moody. Min forskningsprocess rörande detta är presenterad i Tolv Sinnen (2012) (Utökad upplaga 2015) Länk Medvetandets uppkomst

Börje Peratt

About Börje Peratt

Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare, beteendevetare och forskar - "Om medvetandets uppkomst".

Kommentera

%d bloggare gillar detta: