Livets väg – Hopiprofetior om vår framtid

Hopi är nordamerikanska urinvånare som har en speciell plats i historien genom sina profetior och tankar om miljön och samlevnad med naturen.

TEXT: KERSTI WISTRAND

FN:s larmrapport om klimatet släpptes 8 oktober: jordens två hundra länder måste enas snabbt då det gäller att få bort fossila bränslen. De två nobelprisen i ekonomi som tillkännagavs samma dag, går till två amerikanska forskare som ger oss verktyg att ta hand om klimatutmaningar. Vad säger då de amerikanska urinnevånarna? I denna artikel vilken bygger på en bok (1977) av Gunilla Hultgren försöker jag ge röst åt hopi-folket som 1972 var med vid FN:s första miljövårdskonferens i Stockholm. Redan vid passkontrollen markerade de sin självständighet genom att visa upp sina hemmagjorda skinnpass med inristade klan- och totemmärken för den förvånade danska gränspolisen.

– Tiden utvecklas och evolutionen kommer till en punkt där allt förnyas igen. Först är det en reningstid. Sedan kommer en förnyelsetid.
Nu är vi mycket nära den tiden för folk har glömt hur man ska leva på jorden. Ni är inte andligt förenade med jorden och förstår inte vad det innebär att leva ett andligt liv på jorden.

Vi kommer alla från jorden. Allt är andligt; allt har en ande och allt är oss givit av Skaparen. Ni bör behandla allt som ande, inse att vi alla är en enda familj. När jorden, vattnet och atmosfären är fördärvade kommer det att framkalla en reaktion. Moder Jord reagerar. Enligt hopiprofetiorna ska stormar och översvämningar öka.

För mig är det inte negativt att veta att det ska bli stora förändringar. Det är inget negativt; det är evolution, utveckling. Det finns inget slut. Vi är här på jorden bara några vintrar; sen går vi till andevärlden, som är mer verklig än de flesta av oss tror. Det finns inget slut – livet tar aldrig slut, säger hopi elder (ålderman) Floyd Red Crow Westerman, Arizona, 2007. [1]

– Det kommer att stå oss dyrt, dessa multinationella företag. Vi måste vakna upp för makten står i våra egna händer. Människor måste gå samman och ifrågasätta de värderingar som pådyvlas dem idag. Vi lever i ett konsumtionssamhälle som inte styrs av sunt förnuft utan av ekonomiska intressen … Det är marknaden vi måste ta itu med och dessa illusioner att resurserna är gränslösa och outsinliga. ”Resurserna” är en del av vår familj och måste som sådana visas respekt. Om man utmanar naturlagarna och tror att de går att ändra på, kommer ni att bli varse er villfarelse på ett smärtsamt sätt, för naturens lag har inget förbarmande. Jorden kommer att bestå och återuppstå, men det kan bli slutet för oss människor, säger Oron Lyons 1997. Han är hövding för Onandagos. [1]

Hopi betraktar sig som Nordamerikas första invånare. De har aldrig erkänt USA som en suverän och självständig stat. Av Amerikas ursprungsinvånare är hopi-folket det som bäst och längst lyckats stå emot det amerikanska konsumtionssamhället. Orsaken är att lycka och meningsfullt liv inte mäts med materiellt ägande. Att vara ”rik” innebär hos dem att äga stora kunskaper i det andliga och att delta i så många ceremonier som möjligt. Rikedom är att stå i balans och harmoni med naturens makter och att ha kommit så långt som möjligt på ”Livets Väg”. En viktig grundstruktur i deras samhälle är balansen mellan män och kvinnor. Äktenskapen är monogama med en matrilineär tendens i barnuppfostran. Från födseln och livet ut tillhör man en klan.

Hopi hävdar att de minns och bevarar Skaparens instruktioner till de första människorna: Livets Väg och Skapelsens Plan. Till sin hjälp har de tusenåriga stenplattor med nedristade profetior. Själva ordet ”hopi” betyder fred. Att inkräkta på ett annat folks rättigheter anses i hopi-världen som någonting djupt ovärdigt. Deras myter, legender och ceremonier visar alla en väg till fred och harmoni:

– Följ Livets väg och du och hela byn kommer att leva i fred, välmående och lycka. Lev med en ständig lovsång och tacksamhet i ditt hjärta. Lyssna till alltet genom bryggan på ditt huvud.

Många besökare hos hopi har vittnat om deras speciella personlighet: en försynt, värdig och vänlig person som talar med låg röst och utstrålar kraft och självkänsla. Vissa av dem som hunnit långt på Livets Väg har fulländat det till en förening av stillhet och intensitet, den egenskap som hopi sätter högst av alla. Hopin tänker från sitt hjärta.

Världen ses som ett balanserat system av kraftfält, som styrs av en inneboende rytmisk princip. Allt levande på jorden, inklusive månen, solen, stjärnorna, förfädernas och de dödas andar anses stå i beroende av varandra genom ett samarbete och ett ömsesidigt givande och tagande, så länge inte människan stör utan istället hjälper till att upprätthålla denna balans. Livet ses som ett skapande arbete där varje individ är skyldig att hålla sitt liv i balans och harmoni, annars skadas omgivningen, både samhälle och natur.

Till skillnad från den icke-mänskliga världen, som fungerar naturligt enligt den rytmiska växelverkande principen, så har människan som enda varelse möjlighet att välja. Därmed har hon ansvaret och nyckelrollen i skapelsen. Vad hon väljer avgör världens öde. Allt beror på människans riktiga och aktiva ansvarstagande: individens framgång i livet, gruppens välfärd och naturens harmoniska fungerande.

Eftersom människan har så många val fungerar hon ofullständigt och måste ständigt arbeta på sin egen utveckling, eftersom ansvaret för livets utveckling vilar på hennes axlar. I hopisamhället påminner ceremonierna människan om hennes roll i Skapelsen och hjälper henne följa Livets väg och därmed upprätta balans och harmoni i världen. Det finns en Plan i Skapelsen och den planen kan endast människan fullborda. I de tre föregående världarna försummade människan sina andliga ansvarstaganden, så att dessa nästan förstördes. Enligt hopi lever vi nu i den Fjärde Världen, men uppstigande till den Femte Världen har redan börjat enligt detta folks uråldriga profetior som finns nedtecknade på tusen år gamla stentavlor och vars innehåll offentliggjordes först i slutet av 1950-talet.. ”Det har börjat hos de ödmjuka folken i små nationer, stammar och minoriteter.” Här kan du se en kort video om hopiprofetior som slagit in.

Vilka är hopi?

Till huvudsaklig grund för denna artikel ligger socialantropologen Gunilla Hultgrens bok ”Livets väg – en bok om hopi-indianerna” (1977), andra upplagan med förord 1998, Nordstedts förlag. Hon vistades ett flertal gånger hos hopi i Arizona och har skrivit flera böcker om deras liv. Det var också Gunilla Hultgren som 1995 tolkade den fyratusenåriga myten ”Inanna, Himlens och Jordens drottning” i sin helhet till svenska.

1998 levde cirka fem tusen hopi på tre utskjutande höjdplatåer från det stora bergsmassivet Black Mess i nordöstra Arizona, där de utan uppehåll har levt sedan 1050 e. Kr. Detta ligger på en höjd av två tusen meter över havet. Landskapet är ökenartat, klippigt och snålt bevuxet. Vintrarna är bitande kalla och deras fårhjordar försvinner ofta i sandstormar. Det regnar bara några få gånger om året. Vatten saknas i byarna och brunnarna ligger långt borta. Både vatten och bränsle måste bäras uppför de branta bergssluttningarna. Hopi är speciellt känsliga att finna vatten och de fann två dolda vattenådror under den hårdspruckna jorden i Arizona, tillräckligt för att kunna odla majs, bönor, squash och grönsaker och meloner och kunna överleva på detta. De har också genom sina ceremonier kunnat påverka naturkrafterna och framkalla regn. Detta hårda och svåra liv var självvalt för att kunna utveckla sin andliga inre styrka.

Boplatserna valdes högt upp på bergen där de låg liksom örnnästen och nära de gudomliga energierna. Där byggdes trevåningshus i sten med stegar som utvändigt förband våningsplanen. Stegarna var samtidigt en symbol för evolutionen, för att tala med vår terminologi. Enligt hopi finns en Skapelseordning med universums Sju Världar: de tre förflutna som befinner sig bakom och under oss till den fjärde där vi vistas nu -vi är på Livets Väg mot den femte- och upp till den sjunde. I kivorna, de underjordiska kultrummen, träffas män och kvinnor var för sig, där de ber och utför ceremonier.

Hopi har bott på Black Mesa, där de grundade Oraibi, i närmare 900 år. Det anses vara det äldsta kontinuerligt bebodda samhället i USA. Spår av tidigare hopi-civilisationer finns så långt söderut som i Guatemala. Deras ursprung och historia förlorar sig söderut i de folkvandringar som har förgått pueblo-kulturen.

Under nittio-talet började det stora amerikanska Peabody Coal Company sin gruvdrift i Black Mesa. Kol och uran bryts och kraftverk anläggas för att förse de stora städerna Los Angeles, Las Vegas, Phoenix och Tucson med elektricitet. Hopifolket kämpade, men kördes över. Jorden är inte bara deras rent kroppsliga utan även andliga kraftkälla, medan de vita säljer Moder Jord som en vara, menar de. I ett brev till president Clinton formulerade sig hopi elders så här:

”Främmande maskiner biter hänsynslöst Moder Jords sköte. Därför blir vi inte längre välsignade, varken av Jordens Stora Vattenande eller av Vindens Ande som nu håller regnmolnen borta. Ändrar vi inte våra liv och börjar ta hand om Moder Jord så kommer naturen att slå tillbaka på det mest fasansfulla sätt. Krig ska komma likt mäktiga vindar, som för med sig både rening och förstörelse.”

Men katastrofen påtvingades dem. Jorden sargades av gruvdrift och bensinstationer och motell dök upp runt Black Mesa och många hopis sökte sig till arbeten i de vitas värld, men kom fortfarande hem för klanernas ceremonier. 1987 stängde hopi sina byar för utomstående för att koncentrera sig på sina ceremonier som ska hålla världen i balans och harmoni.

Hur är situationen idag? Kanske var Gunilla Hultgren en av de få sista vita som fick uppleva den gamla hopikulturen. Jag googlar och ser att frivilliga hjälporganisationer försöker hjälpa de kvarvarande äldre ekonomiskt.

Här följer nu beskrivningen av Skapelsen och Livets Väg, enligt hopi.

Livets väg

Tokpela – Den första världen

Från början fanns ingenting, endast Skaparen Taiowa. Allt annat var Tokpela, som betyder ”oändlig rymd”. Det fanns ingen början, inget slut, ingen tid, ingen form. Sedan skapade Han -som-var-gränslös det begränsade. Från den oändliga rymden skapades nio olika universum, ett till Skaparen och ett till en medhjälpare som han också skapat. Till övriga sju universum skapades vatten och luft. Sedan skapades det vibrerande ljudet. Jorden sattes att rotera och naturen med alla dess arter framträdde genom det vibrerande ljudet. I det andra skedet i skapelsens gryning skapades människan, men hon var fortfarande fuktig i pannan och hade en våt fläck uppe på huvudet. Så småningom skänktes henne talets gåva. Hen blev uppmanad att alltid visa Skaparen vördnad, visdom och harmoni.

Med den ursprungliga visdom människorna fått förstod de att jorden var ett levande väsen som de själva. De såg på Moder Jord och Fader Sol med andakt och kärlek. De insåg att jorden och de själva var skapta på samma sätt. I båda gick det en axel. Genom människans ryggrad går denna axel, som kontrollerar jämvikten i hennes rörelser och handlingar. Längs med axeln finns flera roterande centra, som återger livets ursprungliga ljud genom universum. Människans främsta centrum finns ovanpå hennes huvud. Här finns den mjuka punkten (kópavi) då hon föds. Genom den mottar hon sitt liv och meddelar sig med sin Skapare. För varje andetag rör det mjuka stället sig upp och ned med en lätt vibration som står i förbindelse med Skaparen. I det sista skedet i människans skapande hårdnar den mjuka punkten och dörren stängs tills människan dör och livet försvinner ut på samma väg som det kom in då hon föddes. Sedan beskrivs de övriga centra och deras funktioner i tur och ordning och de överensstämmer med yogans chakrasystem: hjärnan, strupen, hjärtat och solar plexus. Medicinmannen kunde med sina händer känna vibrationerna från varje centrum och på så vis berätta om obalanser. Han använde också en liten kristall genom vilken han kunde betrakta varje centrum och upptäcka obalanser och sjukdomar som han sedan kunde behandla, bl.a. med hjälp av örter.

I den Första Världen förstod allt levande varandra telepatiskt utan att behöva tala med varandra. Men evolutionen fortsatte och människorna började bli medvetna om olikheterna mellan arterna. Då drog sig djuren bort från människorna och började bli vilda. Folk började dela upp sig och skingras. Människorna blev misstänksamma mot varandra och anklagade varandra för olika saker.

Skaparen bestämde då att denna Första Värld måste förstöras för att bereda utrymme för en ny.

Tokpa: den Andra Världen

Topka betyder ”mörk midnatt”. Nu fick de utvalda människorna, dvs. de som visat vördnad, veta att de skulle gå till en viss plats. De skulle ledas dit av det vibrerande centrat på deras huvuden. Ett moln skulle visa dem vägen på dagen och en stjärna om natten. De leddes till Myrfolket där de kunde leva under jord. Sedan ödelades den Första världen av eld som omslöt stora delar av jorden. De människor som gömde sig kunde se med den inre syn som finns bakom ögonen. Via detta kunde de se och tala med varandra och i sina hjärtan sjöng de lovsången till Skaparen.

I den Andra Världen levde människorna åtskilda från djuren. Nu byggde de bostäder, byar och vägar och började skapa med sina händer. De bytte varor, blev giriga och grälade. Materialismen tilltog. De glömde lovsången i sina hjärtan och började sjunga lovsånger till de varor de handlade med. Konflikter och krig utbröt. Jorden började nu kränga kring sin axel. Berg föll i haven med stora dån. Hav och sjöar föll in över land och världen frös till is. Istiden pågick länge men de utvalda var under marken hos Myrfolket.

Kuskurza – Den Tredje Världen

Kuskurza – ”För alltid förlorad” En skälvning gick genom världen. Jorden roterade igen och isen splittrades. Jorden började åter grönska och de utvalda människorna, som hela tiden hade haft lovsången i sina hjärtan, kom fram. Evolutionen framsteg och människorna byggde nu städer och riken och civilisationer, men började använda fortplantningen på fel sätt och många glömde lovsången i sina hjärtan. Det var uppfinningarnas tid. Några tillverkade sköldar av hud och flög genom luften. De började flyga över varandras städer och angripa dem. Världen måste åter igen förstöras och denna gång med vatten. Länder och städer hamnade på havens bottnar. De vars dörrar på huvudena var öppna leddes emellertid till att överleva. Genom klivstenar i havet kunde de nå land.

Túwaquachi – den Fjärde Världen

Túwaquachi betyder ”den fullständiga världen”. Den är inte lika vacker och enkel som den tidigare. Här finns mycket att välja emellan. Vad människorna väljer kommer att avgöra om de denna gång ska kunna fullborda Skapelsens Plan. Annars måste även denna värld i sinom tid förstöras. ”Om ni återigen förfaller till orätt så kommer jag att ta tillbaka denna jord!” fick de veta. I slutet av denna fjärde värld lever vi nu. Uppstigandet i den femte världen har redan börjat enligt Hopis profetior och det har börjat hos de ödmjuka folken i små nationer, stammar och minoriteter.

Här nedan finns ett äldre TV-program på svenska med en längre version, där även hopi elders berättar:

– Glöm aldrig att ni steg fram ur Den Lägre Världen därför att ni hade ett mål och en mening med er väg. Bara de som glömt bort varför de kom hit kommer att gå vilse. De kommer att försvinna i vildheten och glömmas bort för alltid, heter det i Hopi-indianernas legender.

Här ovan kan du se en något kortare video där endast indianska ”elders” (åldermän) talar om vår tid.

Hopis skapelsemyter har paralleller i några andra indianska skapelsemyter. Gunilla Hultgren har även skrivit om quiché-maya-indianernas heliga bok Popol-vuh (1983). Svenske Ph. D. Carl Johan Calleman, bosatt i Arizona, har specialiserat sig på just mayakalendern och universums utveckling enligt maya och skrivit flera böcker om detta varav den senaste vävts samman med modern naturvetenskap. I mayakulturen talas om nio olika stora universella vågor som sveper in över jorden och aktiveras en efter en vid olika exakta tidpunkter under historiens lopp. Dessa sätter ramarna för vår medvetande och vad vi kan uppfatta och vad vi kan förstå. De anses stå bakom olika steg i evolutionen och visa på att denna har både syfte och riktning. En sådan tidpunkt inföll i december 2012, vilket för en del amerikaner missuppfattades och troddes innebära jordens undergång. Enligt Callemans tolkning av maya innebär det istället en förmåga till ett mer utvidgat medvetande och större perspektiv. Samtidigt blir följden av detta kaos i samhällena där uttjänta mönster måste ge plats för nya.

Inom hinduistisk filosofi talar man på motsvarande sätt om yugas, som frambringar förändringarna i universum och i sin tur evolutionen inklusive medvetandet, Tankarna är de samma: vi är alla delar av en större helhet, ett mikrokosmos i relation till makrokosmos.

Kersti Wistrand

Källor: 1. https://www.youtube.com/watch?v=BXvTc-BFluw 2. Hultgrens, Gunilla ”Livets väg – en bok om hopi-indianerna” (1977), andra upplagan 1998. Nordstedts förlag. ISBN 91-1-3000449-2