Kulturnyheterna på SVT1 har i några program granskat sex nyutkomna läroböcker i historia och litteraturhistoria och funnit att de historiska kvinnorna nämnda vid namn utgörs av endast 15 % mot männens 65%. Mansdominansen i skolans läroböcker leder till en falsk bild av historien, säger forskarna.
TEXT av KERSTI WISTRAND
Redan 2010 kom en statlig utredning som gick igenom representationen av kvinnor i läromedel i historia. I fyra analyserade böcker fann de sju procent namngivna kvinnor. Kulturnyheterna och Dagens Nyheter har fortsatt uppföljningen och nyligen konstaterat en ökning till 15% (en historiebok hade fortfarande 7 %), vilket anses otillräckligt och oansvarigt av läromedelsförlagen. Dessa kvinnor har dessutom ganska ensidigt gjort sig kända för sin godhet och det föreligger europeisk dominans. Man måste nämna kvinnor med olika etnicitet och läggning.
Dick Harryson, professor i historia vid Lunds universitet, blev visad resultatet av den senaste läroboksgranskningen och säger:
– Jag blev inte ett dugg förvånad för det är så här det brukar se ut i läroböckerna. I min forskning har jag hittat många mäktiga kvinnor. De finns där och är allt annat än osynliga i källorna. Jag gjorde en gång i tiden en analys av kvinnliga makthavare i äldre medeltid och fann att det normala var att en makthavare på 600-, 700- och 800-talen ofta var en änkedrottning i 40–45-årsåldern.
Någon gång under 1800-talet skedde en förändring i historievetenskapen, som professionaliserades. Man nonchalerade regerande drottningar och låtsades som om de inte funnits. Vissa personer klipptes helt enkelt bort från historien.
Det finns mängder av kvinnliga uppfinnare, statschefer och mäktiga figurer, som ställt och styrt alltifrån kulturvärlden till den politiska världen och som folk inte känt till p g av det faktum att de inte stått med i några läroböcker. Skolboksförfattarna missar att ta in den nya forskningen.
Vi historiker har flera gånger tidigare påpekat detta för läroboksförfattarna. Det är inget nytt problem och vi har klagat på det länge. Det finns ingen ursäkt för vare sig läroboksförfattarna eller läromedelsföretagen. De har medvetet uteslutit kvinnorna.
Kursplanerna från 2011 förordar jämställdhet mellan könen. Historielärarna protesterar och säger sig få merarbete eftersom de tvingas arbeta fram material på egen hand. På Katedralskolan i Lund finns en ung feministgrupp, som intervjuades:
– Bara för att männen har makt betyder inte det att de är de enda som funnits. Om man inte pratar om kvinnor som har funnits alltid, blir det som om vi inte tillåts existera. Det påverkar nutiden på så vis att männen får ta mer plats i dagens samhälle, eftersom de ”alltid har gjort det”. Det är viktigt att se historien ur flera olika synvinklar och då också ur kvinnornas perspektiv.
Kvinnor i historien
Min egen erfarenhet av undervisning i historia är att ämnesstoffet är otroligt stort och omfattar alla tider och kulturer. Lärarna får helt enkelt göra vissa urval för att hinna kurserna och det är upp till varje lärare att styra detta. Jag tror inte det är realistiskt att kräva 50% kvinnonamn. Sådan har inte världen sett ut och vi har aldrig haft en så jämlik värld. Däremot är det mycket viktigt att ta upp jämlikhetsaspekterna som en röd tråd genom århundradena och inte ”glömma” den moderna kvinnorörelsens framväxt. Hör bör viktiga kvinnliga föregångare namnges både i historie- och språkundervisningen.
Några fler kvinnor som tagit sig in på mer mansdominerande områden kan dock vara värdefullt att lyfta fram i historieböckerna och därmed visa att ”kvinnor kan”. TV-reportern Julia Åberg hänvisar till en lista med historiska kvinnor på länken. Här är några av dem:
Enheduanna En av världens första erkända poeter var prinsessa, översteprästinna, matematiker och astrolog och levde i Ur i Mesopotamien 2285 – 2250 f.Kr. Hennes namn var En-hedu-anna. Hon skapade med sina medarbetare den första kända kalendern, av vilken vi har spår än idag, och som ger anvisningar när vi ska fira påsk. Hon har skrivit tre bevarade hymner till modergudinnan Inanna.
Murasaki Shikibu
Världens första kända romanförfattare bodde i Kyoto för 1000 år sedan. Hennes namn är Murasaki Shikibu och hon skrev kärleksromaner.
Fatima Muhammad al-Fihri Al-Qurayash (فاطمة محمد الفهري; smeknamn: ”Umm al Banine”, ’mamma till sönerna’), som levde under 800-talet i Kairouan (död 880), var en nordafrikansk byggmästare och mecenat. Hon grundade en moské och madrassa (skola) i Fès i Marocko år 859. Denna skola är fortfarande i drift, men numera under namnet Universitetet al-Karaouine och av många ansedd som världens första universitet. Moskén är en av de största i Nordafrika.
Gudrid Torbjörnsdotter, är vikingakvinnan som omkring år 1000 under tre år försökte kolonisera Kanada.
Foto på staty (klicka på bild, wikicommons) av Guðríður Þorbjarnardóttir och hennes son som står i Laugarbrekka på Island.
På denna LÄNK kan du finna åtta artiklar från Kulturnyheterna om kvinnornas plats i läromedlen.
Kersti Wistrand
